Att överbrygga stuprör
Det behövs innovativa idéer och arbetssätt för att påskynda hållbara energiomställningar i linje med Parisavtalets mål. Tidigare studier har visat på vikten av att överbrygga stuprör mellan institutioner för att påskynda denna omställning. Detta projekt undersöker hur ett innovativt styrningssätt – EU:s uppdrag för klimatneutrala städer – kan öka takten i energiomställningar. För detta ändamål studerar vi två städer som blivit utvalda av EU för att delta i uppdraget: Stockholm och Amsterdam.
Projektet är uppdelat i tre arbetspaket som fokuserar på design, praxis och effekter av EU:s uppdrag för klimatneutrala städer. I varje arbetspaket utforskar vi tre tvärgående teman: arkitektur, aktörskap och allokering. Detta möjliggör för ny kunskap om strukturer, aktörer och frågor om rättvisa i EU:s uppdrag för klimatneutrala städer. Projektet bidrar därmed till att förstå hur nya styrsätt kan överbrygga stuprör och tillhandahålla verktyg för att påskynda energiövergångar mot netto-nollutsläpp.
Koordinator: Utrikespolitiska institutet
Att överbrygga stuprör - kan EUs uppdrag för klimatneutrala städer accelerera energiomställningar?
Boosting energisparkompetenser
Beteendeinsatser strävar efter hållbarhet genom att påverka energikonsumenternas beteende. Även om de är lovande, är de ännu behäftade med stora problem. De flesta av dessa insatser litar på "nudging"-metoder, som använder subtila förändringar i beslutsmiljön för att utlösa automatiska beteendereaktioner. I konsekvens lär människor ingenting och får inga färdigheter som skulle hjälpa dem att spara energi på lång sikt. Effektiviteten av sådana insatser är därför kortlivad och deras genomförande är etiskt problematisk.
Vårt projekt tar upp båda dessa brister. För det första testar vi effektiviteten av en ny typ av energibesparande insatser, kallade "boosts", och jämför dem med rådande nudges. Boosts uppnår beteendeförändringar genom att förbättra människors kompetens, vilket ger dem möjlighet att utföra målbeteendet bättre och på längre sikt. För det andra avslöjar vi mekanismerna bakom boosts, som kan hjälpa policymakers att urskilja när, var och för vem de är tillämpliga och acceptabla.
Koordinator: Kungliga Tekniska högskolan
Boosting energisparkompetenser: två jämförande fältexperiment av beteendeinsatser baserade på ett mekanistiskt ramverk
Att snabba på energiomställningen för klimatneutrala städer
Demonstration av nya hållbara energilösningar har hittills begränsats till pilotprojekt med fokus på specifika teknologier, organisatoriska lösningar eller affärsmodeller. När energiomställningen accelererar och mognar måste fokus flyttas från avgränsade tekniska och sociala innovationer till systemiskt integrerade innovationer och lösningar som även innefattar regulatoriska och institutionella anpassningar, nya ekosystem av aktörer (nya typer av aktörer, affärsmodeller, intermediära-/samordningsfunktioner) och styrinstrument.
Syftet med detta projekt är att visa hur demonstration av systemförändringar i städer kan utformas och konceptualiseras, hur deras transformativa potential kan bedömas och hur de kan korsbefrukta varandra. Detta ska ske genom en samskapande process för att demonstrera omställningen till hållbara värmesystem i Lund och hållbar renovering av det byggda beståndet i Malmö. Madrid och Amsterdam kommer att bidra med internationella fallstudier.
Koordinator: Kungliga Tekniska högskolan
Bortom pilotprojekt: att snabba på energiomställningen för klimatneutrala städer
Climate story
Projektet avser att skapa ett digitalt lättillgängligt verktyg med avancerade, flexibla och mångfacetterade analys- och visualiseringsmöjligheter, med en omfattande databas från en bred spännvidd av källor. Förutom varierande klimatutsläpps- och energivärden ska dataunderlaget innehålla även socio- och samhällsekonomiska, geografiska och demografiska parametrar.
Projektet syftar till att förstå sambanden och förhållandet mellan kommuners territoriella och konsumtionsbaserade klimatutsläpp, energianvändning samt påverkande parametrar. För detta måste relevanta styrmedel identifieras och på vilken politisk och geografisk nivå som styrningen kan ske (rådigheten) i syfte att förstå åtgärdspotentialen och vad kommuner kan göra för att påverka inom respektive sektor.
Målen är att Sveriges kommuner ska känna till verktyget och tycka att det är intressant och användbart, samt att det får spridning till andra organisationer och att resultaten ska komma till användning under lång tid.
Koordinator: IVL Svenska Miljöinstitutet
Climate story
Energiåtervinning av avfall
Målet med WECoS är att förbättra strategiskt beslutsfattande om hantering av hushållsavfall inklusive avfallsförbränning och med integrering av data för mänskligt beteende. Den dynamiska modellen kommer att ge en förbättrad bedömning av den tidsmässiga dimensionen av avfalls- och energisystemet, inklusive utveckling/avveckling av infrastruktur och osäkerhetsanalys för alternativa politiska lösningar.
Projektet kommer att utveckla en simuleringsplattform som omfattar alla värden, och utföra experiment med valmodellering för att förbättra modellens resultat. Projektets mål är att:
- bygga upp en modell under första året, förfina modellen och kvantitativt bedöma politiska alternativ som rör hela avfallsenergisystemet
- utveckla förbättrade metoder för att integrera beteendeaspekter i modellbedömningar
- driva på genomförandet av de politiska alternativ som prioriteras av partnerna på kommunal nivå. Modellen kommer att byggas upp kring och utvärderas på Helsingborgs kommun.
Koordinator: RISE Research Institutes of Sweden
Energiåtervinning av avfall (WtE) i Sveriges cirkulära ekonomi: Samverkande systemdynamisk modellering (WECoS)
Fastställande av miljömässigt hållbara utvecklingslinjer för datorspel
Digitala spel växer snabbt på en mängd olika plattformar – stationära datorer, laptops, spelkonsoler, mobiltelefoner och läsplattor (tablets), och spelen sprids genom olika fysiska och digital distributionsplattformar samt genom molntjänster för spel (e.g. Stadia och GeForce Now). En ofta förbisedd aspekt är de effekter dessa spel har på CO2-utsläpp och på hur de belastar elnätet. I takt med att spelandet ökar så ökar också kraven på att vi formar denna tillväxt på hållbara sätt.
Genom en blandning av kvalitativa och kvantitativa metoder kommer detta projekt att:
- Kartlägga spelandet i Sverige (demografi, plattformar, tjänster, distribution, genre och spelstilar).
- Använda detta för att modellera energi- och miljöfotavtrycket för olika typer av spelande.
- Undersöka mening och praktiker kring såväl äldre som nyare former av spelande för att kartlägga möjliga utvecklingslinjer för det kommande decenniet.
- Utvärdera fotavtrycket hos dessa utvecklingslinjer.
Koordinator: Uppsala universitet
Game On? Fastställande av miljömässigt hållbara utvecklingslinjer för datorspel
Implementering av hållbarhetsstrategier
Minskning av växthusgasutsläpp är en strategisk prioritet för både regeringar och industriföretag. Invasionen av Ukraina i februari 2022 har visat på behovet av att minska beroendet av fossila bränslen och EU betonar vikten av att påskynda innovationstakten och övergången till renare energiformer.
I Sverige är processindustrin de största industriella utsläpparna, och de kännetecknas av stora investeringar, långsamma återkopplingsslingor och långa tidshorisonter. Innovations- och förändringsprocesser blir tidskrävande, vilket är ett allvarligt problem givet behovet av snabb omställning, och det krävs nya strategier.
Detta projekt undersöker hur svensk processindustri kan arbeta för att minska beroendet av fossila bränslen och motverka klimatförändringar genom att undersöka processer och praktik relaterade till hållbar strategiimplementering. Tillsammans med utvalda aktörer inom svensk processindustri skapar projektet ny kunskap om utveckling och implementering av hållbarhetsstrategier.
Koordinator: Linköpings universitet
Implementering av hållbarhetsstrategier: Nya arbetssätt för snabbare omställning i svensk processindustri
Industriell symbios i energikrisens spår
Produktion och användning av biogas är ett cirkulärt system som kan bidra till energiförsörjning och klimatomställning. Biogassystemet behöver dock involvera industriella aktörer och andra organisationer för att utveckla biogasmarknadens fulla potential. I detta projekt kommer vi aktivt att arbeta med att förstå drivkrafter och hinder för industriell symbios i biogassammanhang, och att identifiera lämpliga former för samarbete mellan intressenter.
Detta projekt syftar till att identifiera aktörerna, deras roller och potentiella interaktioner inom systemet för industriell symbios. Vi kommer att involvera affärspartners från olika delar av värdekedjan som har ett intresse av att utveckla biogasmarknaden, hållbara affärsmodeller och industriell symbios.
Ett ramverk för att etablera praktikbaserad affärsutveckling inklusive samarbete mellan intressenter kommer att utvecklas. Effekten blir mer cirkulära lösningar i samhället och att mer biogas kan produceras och användas.
Koordinator: Högskolan i Halmstad
Industriell symbios i energikrisens spår – nya arbetssätt för att främja ökad biogasproduktion genom samverkan
Konsumtionsbaserade scenarier och klimatpolitiska analyser för Sverige
Scenarioanalyser av klimatåtgärder fokuserar ofta på åtgärder inom tillverknings- och energiindustri snarare än potentialer för minskad efterfrågan, inklusive livsstilsförändringar.
Det här projektet syftar till att analysera utvecklingsvägar till netto-noll konsumtionsbaserade klimatutsläpp och ett förnybart energisystem. Projektet använder konsumtionsmönster för olika hushållsgrupper (inkomstnivåer, bostadsort och miljömedvetenhet) för att ta fram nationella scenarier som motsvarar IPCC:s socioekonomiska utvecklingsvägar.
Konsumtionsmönstren och en energisystemmodell möjliggör kvantifiering av olika åtgärders påverkan på energisystemet, såsom Fit-for-55-paketet och ny teknik (t.ex. flexibel styrning av uppvärmning), på hushållens utgifter och koldioxidfotavtryck samt fångar rekyleffekter från livsstilsförändringar. Projektresultatet förväntas vara användbart för design av svenska klimatpolitiska styrmedel och genomförs i nära samverkan med näringslivet samt greentech-företaget Svalna.
Koordinator: Chalmers tekniska högskola
Konsumtionsbaserade scenarier och klimatpolitiska analyser för Sverige – direkta och indirekta effekter av livsstilsförändringar för energiomställningen
Lokal energigemenskap i samverkan
Syftet med detta projekt är att öka kunskapen om lokala energigemenskapers roll i en hållbar energiomställning. Detta görs genom att praktiskt studera hur energigemenskaper kan bidra till lokala mervärden, utöver en energiomställning, och hur nya former för samverkan med andra samhällsaktörer kan se ut. Projektet är ett samarbete mellan Lunds universitet, Röstånga energikooperativ ekonomisk förening, EvalPart ABoch Svalövs kommun. Gemensam kunskapsproduktion mellan projektpartners och referensgrupp är ett centralt element.
Projektet innefattar följeforskning av Röstånga energikooperativs verksamhet samt fallstudier av andra liknande energigemenskaper i Sverige. I projektets tilltänkta referensgrupp ingår bland annat representanter från Kraftringen, Sveriges Energiföreningars Riksorganisation (SERO), Coompanion och akademin.
Projektets resultat kommer att främja den svenska utvecklingen av energigemenskaper och öka kunskapen om vilka mervärden de kan bidra till.
Koordinator: Lunds universitet
Lokal energigemenskap i samverkan
Miljöåterkoppling i realtid för att skynda på energiomställningen
Miljöåterkoppling i realtid, d.v.s. att direkt och kontinuerligt få information om vad som vi förbrukar, kan enligt internationell forskning minska el- eller vattenförbrukning med upp till 50 procent. Hjo kommun har under de senaste två åren gjort en nulägesanalys och genomfört en medborgar- och medarbetardialog i syfte att anta en ny vision för vilka hållbarhetsmål Hjo kommun ska jobba med de närmaste åren. I detta projekt vill Hjo kommun tillsammans med Högskolan i Skövde:
- Välja ut relevanta indikatorer som visar prestanda på några hållbarhetsmål i realtid.
- Tekniskt realisera datainsamling och ändamålsenlig visualisering av indikatorerna så att Hjoborna och kommunanställda får miljöåterkoppling i realtid.
- Anordna särskilda aktiviteter för att försöka påverka indikatorerna.
- Kvantitativ och kvalitativt utvärdera i vilken utsträckning och hur miljöåterkoppling i realtid bidrar till ökat engagemang för och faktiska framgångar i den önskade energi- och klimatomställningen.
Koordinator: Högskolan i Skövde
Miljöåterkoppling i realtid för att skynda på energiomställningen
Munkmodellen i kommunalt hållbarhetsarbete
Det blir allt tydligare att traditionellt ekonomiskt tänkande inte förmår föra oss närmare ett energi- och klimatsystem som är hållbart för alla. Munkekonomi erbjuder ett alternativt ekonomiskt ramverk enligt vilket en ekonomi bara kan ses som välmående om den förmår leva upp till en rad sociala grundvillkor (såsom energi, hälsa och jämställdhet) och detta inom planetens gränser. Det finns dock få kommuner som har använt munkekonomi för att öka sin kapacitet att bidra till ett mer hållbart och rättvist energi- och klimatsystem.
I det här projektet ska kommunerna Kalix, Tomelilla och Vadstena integrera munkekonomi i sitt energi- och klimatarbete. Detta parallellt med att RISE stödjer arbetet och generaliserar lärdomarna i vetenskapliga publikationer och praktiska verktyg.
Projektet förväntas bidra till stärkt kapacitet hos de deltagande, liksom andra, kommuner och intresserade, att driva en energi- och klimatomställning som är mer rättvis för alla såväl lokalt som globalt.
Koordinator: RISE Research Institutes of Sweden
Munkmodellen i kommunalt hållbarhetsarbete – metodutveckling och implementering i tre små svenska kommuner
Rättvis solenergi
Det här tvärvetenskapliga projektet tar utgångspunkt i den snabbt växande satsningen på solcellsanläggningar i städer och landsbygd i Sverige och ett ökat behov av att förstå hur en sådan satsning kan göras på ett socialt hållbart och rättvist sätt. När det gäller solcellsanläggningar (inkl. solcellsparker) finns många komplexa problem att ta ställning till där olika legitima intressen och mål är i konflikt med varandra.
För att ta dessa beslut på ett välgenomtänkt, nyanserat och transparent sätt behövs nya och mer proaktiva angreppssätt. Vi använder praktisk filosofi för att förstå rättviseaspekter av utbyggnaden av solcellsanläggningar och deltagandemetoder för att föra dialog mellan aktörer.
Resultatet inkluderar ett praktiskt beslutsverktyg som kan användas till stöd för aktörer involverade i att skapa socialt hållbara och rättvisa processer och utfall i denna utbyggnad. Vidare kan projektet bidra med ny kunskap som kan ligga till grund för t.ex. förbättrade tillståndsprocesser.
Koordinator: RISE Research Institutes of Sweden
Rättvis solenergi – solenergi i stad och land ur ett rättviseperspektiv
Solstrålsreglering som nödvändigt ont eller fullvärdig klimatåtgärd?
Syftet med detta tvärvetenskapliga projekt är att studera de kunskapskulturer, politiska föreställningar och institutionella miljöer inom vilka miljörisker och klimatförändringar kopplade till metoder för solstrålsreglering begripliggörs med hjälp av datorsimulering.
Inom projektet behandlas klimatmodeller, liksom de praktiker där de utformas och utvecklas, som empiriska fall både för att undersöka dominerande gestaltningar av framtiden och hur de formar samtida aktörers handlingsförmåga och i förlängningen påverkar omställningen av energisystemen.
Eftersom målet för forskning om solstrålsreglering torde vara att förstå inte bara tekniska aspekter av olika typer av solstrålsreglering, utan också framtidssyner, symboler och tillhörande föreställningar om önskvärdhet, bidrar projektet till transparens och en mer inkluderande dialog mellan allmänheten, beslutsfattare och vetenskapen.
Koordinator: Linköpings universitet
Solstrålsreglering som nödvändigt ont eller fullvärdig klimatåtgärd? Ett bidrag till ökad transparens mellan vetenskap och samhälle
UppFlex - ett samlat (aktörs-) grepp om kapacitetsutmaningen i Uppsalaregionen
Projektets mål är att utveckla och teoretiskt testa olika affärsmodeller för aktivering av flexibilitetsresurser och efterfrågeflexibilitet. Det genomförs i samverkan mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor, vilket innebär att utvecklingen tar såväl affärsmässiga och tekniska villkor som olika nyckelaktörers behov och preferenser i beaktande.
Utvecklingen omfattar marknadsmässigt köp av elnätskapacitet och abonnemangsbegränsning på flexibilitetsmarknader, bilaterala avtal och elnätstariffer samt eventuella konceptidéer avseende innovativa affärsmodeller för samma ändamål som uppstår under projektets gång.
Som ett led i utvecklingsprocessen är syftet även att öka kunskapen om privata, kommersiella och offentliga aktörers förhållningssätt till kapacitetsbristen i elnäten, flexibilitetsleverantörers och aggregatorers drivkrafter och hinder att vara en del av lösningen samt ändamålsenlig utformning av flexibilitetsmarknader och affärsmodeller för ökad flexibilitet i användarledet.
Koordinator: Uppsala universitet
UppFlex - ett samlat (aktörs-) grepp om kapacitetsutmaningen i Uppsalaregionen
Women in power
Detta projekt undersöker den roll som kvinnors professionella nätverkande och kollektivisering spelar inom den svenska energisektorn och dess bidrag till ökad jämställdhet och mångfald. Samtidigt som Sverige är ett land som befinner sig i toppen i EU på jämställdhetsindexet är kvinnor en minoritet inom energisektorn. Under de senaste åren har det skett en våg av insatser för att åtgärda denna ojämlikhet, både genom branschens incitament och av kvinnorna själva.
Kvinnor har byggt upp nätverk för mentorskap och för att belysa utmaningarna i sektorn. Forskningen har bekräftat att yrkesmässigt nätverkande är fördelaktigt, men vilka metoder som ingår i det och hur det leder till befordringar och välbefinnande beskrivs sällan i empiriska detaljer.
Det här projektet syftar till att ge en kvalitativ redogörelse för hur de metoder som har en positiv inverkan på deras individuella karriärutveckling fungerar och föreslå hur detta sociala kapital omvandlas till möjligheter för andra kvinnor.
Koordinator: Malmö universitet
Women in power: peer networking and collectivization towards diversity and inclusion in the Swedish energy sector
