Isolering med hampakalk i Visby innerstad
En gavelfasad på ett bulhus i Visbys innerstad energieffektiviserades med hampakalk. Renoveringsarbete genomfördes i september 2017.
Fuktförhållanden i väggen följdes under hela uppvärmningssäsongen 2017/2018. Renoveringsåtgärden ingick i ett större forskningsprojekt där såväl labbförsök som mätningar på äldre renoverade hus ingick. Labbförsöken genomfördes på Lunds Tekniska Högskola, mätningar på fastigheter genomfördes i Visbys innerstad. Forskningsprojektet pågick september 2016 – december 2018.
Beskrivning av byggnaden
Bild: Visby Biskopen 5, fasadrestaurering, Teknisk Beskrivning. Framtagen av Gotlands Museum 2017-06-03
Boningshuset från 1800-talets mitt ligger med gaveln mot gatan i öst. Det är ett reveterat skiftesverkshus i en våning med inredd vind, troligen uppfört vid 1800-talets mitt.
Fasaden är spritputsad. Taket är ett tegeltäckt lätt utbildat mansardtak som domineras av en mycket stor frontespis mot söder, vilken upptar större delen av taket.
Huset har renoverats flera gånger, den första dokumenterade renoveringen skedde 1909. År 1936 genomfördes en större renovering av huset då den stora frontespisen tillkom. Fönstren är delvis från 1930-talet med senare insticksfönster på gavlarna. Entrédörren är från 1950-talet, möjligen flyttad till detta läge då.
Renoveringsåtgärden berörde en gavelfasad och innefattar avlägsnande av det befintliga kalkskiktet (såväl kalkputs som kalk mellan träribbor) på den delen av fasaden där underlaget består av träplank (bulhusvägg).
Nedre delen av fasaden har ett underlag av kalksten.Efter avlägsnande av det befintliga kalkskiktet appliceras ett skikt av hampakalk i samma tjocklek som det befintliga kalkskiktet, varefter kalkputs appliceras. Efter genomförd åtgärd kommer sensorer att installeras i väggen och de byggnadsfysikaliska förhållandena i väggen kommer att loggas under ett års tid. Renoveringsarbetet genomfördes av Tom Yttergrens Mureri i Visby.
Resultat
Projektet pågick till och med december 2018. Det förväntades att ytterväggens värmeisoleringsförmåga kommer att förbättras samtidigt som fuktrelaterade skador på befintlig vägg undviks och det ursprungliga utseendet behålls. Mätningarna visar vilka fukt- och temperaturförhållanden som uppstår på olika djup i väggen. Genomförda renoveringar utomlands har visat att hampakalk lämpar sig bra för energieffektiviseringsåtgärder i historiska byggnader byggda i trä eller sten.