Ny prognos: Industrins elanvändning densamma trots en osäker omvärld
Energimyndighetens nya kortsiktsprognos visar att det osäkra omvärldsläget har gjort att flera industriprojekt lagts ned eller skjutits på framtiden. Samtidigt tillkommer nya satsningar och industrins elanvändning förblir densamma 2028 som i tidigare prognos.
I Kortsiktsprognos sommar 2025 har uppdaterade dataunderlag och nya industrisatsningar lett till vissa förändringar i närtid jämfört med tidigare prognos. Det rådande omvärldsläget och lågkonjunktur påverkar industrisektorn och leder till en tillfällig minskning av industrins elanvändning med 1,5 TWh 2026.
Minskningen beror dels på att vissa industriprojekt har lagts ned eller försenats, dels på nya siffror från Konjunkturinstitutet som visar lägre förädlingsvärden.
– Samtidigt har nya projekt startat, vilket gör att industrins elanvändning 2028 beräknas bli densamma som i tidigare prognos, 55,5 TWh. Industrins omställning är en stor strukturomvandling och det är därför inte konstigt om företagens initiala planer justeras längs med vägen, säger Maria Westrin, chef på enheten Energimarknader på Energimyndigheten.
De flesta trender i bränsleanvändningen under prognosperioden kan förklaras av en så kallad "hängmatteeffekt", där energianvändningen är lägre i mitten av perioden men ökar igen mot slutet. I slutet av perioden ökar förädlingsvärdet, främst på grund av tillkommande projekt, vilket leder till produktionsökningar inom vissa industribranscher. Det i sin tur gör att vi även ser en ökning av industrins användning av fossila bränslen med 0,8 TWh 2028.
Osäkerheter under prognosperioden
På grund av en osäker och snabbt föränderlig omvärld är det utmanande att göra träffsäkra bedömningar om utvecklingen.
– För att möta osäkerheten i industrins utveckling har vi gjort känslighetsanalyser av elanvändningen – både vid snabbare och långsammare tillväxt. Om industrins förädlingsvärde påverkas negativt av exempelvis den osäkra globala marknaden eller handelstullar, får det också effekter på elanvändningen som då bli lägre år 2028, säger Maria Westrin.
Elanvändning för industrin
Elanvändning för industrin under statistikåret 2023 samt prognosåren 2024–2028.
Fler viktiga uppdateringar i prognosen
- Användningen av dieselbränslen ökar i prognosen med 8 procent, jämfört med 2 procents ökning i föregående prognos. Det gäller så väl ren biodiesel som dieselbränslen som har en låginblandning av biodrivmedel för att uppfylla kraven i reduktionsplikten. Ökningen förväntas ligga kvar under prognosperioden. Orsaken är troligen en kombination av högre priselasticitet, förändringar i lokala lager och grannlandstankning.
- Ökningen i elproduktion från solkraft har sänkts med knappt 3 TWh för 2028. Anledningen är att nuvarande utbyggnad av nya solcellsanslutningar sker i en lägre takt än vad som tidigare antagits.
- Prognosen för elproduktion från kärnkraft har justerats ned från 50 TWh till 47 TWh för 2025 på grund av den förlängda revisionen av Oskarshamn 3.
- Elanvändningen för att tillverka elektrobränslen väntas öka något mot slutet av prognosperioden, eftersom ett metanolprojekt antas starta något tidigare. 1,4 TWh el används till vätgas för elektrobränsleframställning, jämfört med tidigare 1,2 TWh i tidigare prognos.
Kortsiktsprognos rapport sommar 2025 (pdf)
Kortsiktsprognos i siffror sommar 2025 (Excel)
För en mer långsiktig bild av möjliga utvecklingar av energisystemet hänvisas till Energimyndighetens långsiktiga scenarier som sträcker sig fram till år 2060.
