Vartannat år tar Energimyndigheten fram långsiktiga scenarier över energianvändning och energitillförsel. Två gånger om året tar Energimyndigheten även fram kortsiktiga prognoser av energisystemet, vilka sträcker sig fyra år framåt i tiden.

Flera av de långsiktiga scenarierna tas fram som ett underlag till den klimatrapportering som Sverige gör till EU. Huvudsyftet med kortsiktsprognoserna är att verka som underlag till Finansdepartementets prognoser över skatteintäkter. Analyserna i de kortsiktiga prognoserna kan skilja sig något från analyserna i de långsiktiga scenarierna då olika metoder och indata används i uppdragen.

 

I sommarens kortsiktsprognos beskriver Energimyndigheten energianvändningen och energitillförseln för perioden 2020–2025. Den totala energianvändningen väntas öka från 499 till 519 terawattimmar (TWh).

Statistiken för 2021 års energibalans är ännu inte helt klar, men enligt prognosen väntas energianvändningen att öka från 499 TWh 2020 till 521 TWh 2021. Den kraftiga ökningen under 2021 beror till stor del på återstarten efter covid-19-pandemin som tidigare lett till en minskad energianvändning inom framför allt transporter och industri.

I denna prognosomgång väntas dessutom mer betydande effekter av Rysslands krig i Ukraina vilka analyseras djupare i en särskild bilaga. I bilagan behandlas även fler av Sveriges många internationella kopplingar inom energisystemet.

Vindkraft, solel och elexport ökar

Under prognosperioden väntas elproduktionen öka från 161 TWh år 2020 till 188 TWh 2025. Det beror främst på en kraftig utbyggnad av vindkraft de kommande åren, från 27 TWh 2020 till 50 TWh 2025.

El från solen ökar också kraftigt, om än från låga nivåer, från 1,0 TWh 2020 till 3,8 TWh 2025. Nettoexporten av el 2021 uppgick till 25 TWh på årsbasis och under perioden 2022–2025 fortsätter nettoexporten att öka på årsbasis till 46 TWh 2025.

År 2020 och 2021 var gynnsamma år för vattenkraften, medan det mot slutet av prognosperioden väntas mer normala produktionsnivåer. Vattenkraften minskar från 72 TWh 2020 ned till 66 TWh för åren 2023–2025.  

Kärnkraften ökar från 47 TWh 2020 till att därefter gå upp till en stadig nivå på 52 TWh mot slutet av prognosperioden, med en tillgänglighet på 86,5 procent. Den låga produktionsnivån 2020 berodde på förlängda revisionsperioder av reaktorer.

Ökad el- och fjärrvärmeanvändning i bostads- och servicesektorn

Energianvändningen i bostads- och servicesektorn ökar från 140 TWh 2020 till 148 TWh under 2021, för att därefter gå ner till 144 TWh 2025. Energianvändningen inom sektorn beror till stor del av vädret. Året 2020 var milt medan 2021 var jämförelsevis kallare och kommande år bedöms återgå till normalår. Under prognosperioden bedöms fjärrvärmeanvändningen i bostads- och servicesektorn öka från 44 TWh år 2020 till 48 TWh 2025.

Elanvändningen inom industrin förväntas öka

Industrisektorns energianvändning bedöms öka från 136 TWh 2020 till 142 TWh 2025. Mot slutet av prognosperioden finns dock stora osäkerheter. Om nyetableringarna inom industrin, som Norhtvolts batterifabriker och H2 Green Steel, kommer till stånd och får godkända miljötillstånd och tilldelning av elnät så beräknas ytterligare upp till 7 TWh elanvändning.

Ökad elektrifiering av transporter ger lägre energianvändning

Energianvändningen inom inrikes transporter väntas öka från 79 TWh 2020 till 82 TWh 2021(statistiken för 2021 är ännu inte färdigställd) och därefter avta till 77 TWh 2025.

Att användningen ökar till 2021 beror på att transportsektorn påverkades mindre av covid-19-pandemin under 2021 än vad den gjorde under 2020.

Därefter bidrar en betydande ökning i elektrifieringen av fordonsflottan samt ändrade körmönster till den lägre energianvändningen. Ett antagande är att skattebefrielse för rena och höginblandade biodrivmedel kommer att kvarstå under hela prognosperioden. Det antas också att reduktionsplikten kommer att pausas under 2023.

Sveriges totala energianvändning för 2020 samt prognos för åren 2021-2025, TWh

Energianvändning 2020-2025.svg

Klicka på bilden för att förstora.

Rysslands krig i Ukraina skapar osäkerhet i prognosen

Rysslands invasion av Ukraina medför i dagsläget en stor osäkerhet för prognosen. Ryssland är en av världens största producenter av bland annat råolja, naturgas och metaller, och rådande situation påverkar världsmarknaderna inom ett flertal industribranscher, bland annat biltillverkningen. I förlängningen kan detta komma att påverka tillgången på olika slags fordon i Sverige och därmed också Sveriges energianvändning – inte minst inom transportsektorn.

Även utvecklingen av energipriserna, som av olika orsaker varit mer volatila och högre än vanligt sedan hösten 2021, har påverkat energianvändningen och bidrar med en osäkerhet i prognosen.

Jämfört med föregående kortsiktsprognos räknas nu med en högre inflationstakt. Även i omvärlden räknas nu med en betydligt högre inflation än i vintras. En djupare analys av hur Rysslands krig i Ukraina påverkar prognosen finns att läsa i en separat bilaga.

Prognosomgången präglas fortsatt av coronapandemin

Denna prognosomgång präglas även i viss mån fortsatt av covid-19-pandemin som råder i världen sedan våren 2020. Pandemin har påverkat energianvändningen, i viss mån försörjning med material och komponenter och utvecklingen kring detta bidrar fortfarande med osäkerheter i prognosen.