Vartannat år tar Energimyndigheten fram långsiktiga scenarier över energianvändning och energitillförsel. Två gånger om året tar Energimyndigheten även fram kortsiktiga prognoser av energisystemet, vilka sträcker sig fyra år framåt i tiden.

Flera av de långsiktiga scenarierna tas fram som ett underlag till den klimatrapportering som Sverige gör till EU. Huvudsyftet med kortsiktsprognoserna är att verka som underlag till Finansdepartementets prognoser över skatteintäkter. Analyserna i de kortsiktiga prognoserna kan skilja sig något från analyserna i de långsiktiga scenarierna då olika metoder och indata används i uppdragen.

 

Energimyndigheten gör vartannat år långsiktiga scenarier över energisystemet. Scenarierna används bland annat som underlag till Sveriges klimatrapportering men även som underlag till andra analyser och uppdrag.

Energisystemet står inför stora förändringar i syfte att uppnå klimat- och energipolitiska mål. För att öka kunskapen om de utmaningar som omställningen innebär tar Energimyndigheten fram scenariorapporter för att visa på helhetsbilden av energisystemet och möjliga utvecklingsvägar framåt.

Den senaste scenariorapporten publicerades 18 mars 2021 och förhoppningen är att rapporten ska kunna fungera som ett underlag inför olika typer av beslut i olika delar av samhället. Några av de viktigaste slutsatserna i rapporten är:  

  • Elanvändningen inom industrisektorn antas öka vilket till stor del drivs av behov att fasa ut fossila bränslen för att uppnå klimatmål. En ökad digitalisering innebär ökad elanvändning i datacenter. Inom transportsektorn förväntas också elanvändningen öka vilket där innebär en effektivisering av sektorn. I takt med denna utveckling kommer det att vara viktigt att säkerställa en hållbar batterivärdekedja.
  • Sverige har mycket goda förutsättningar att öka elproduktionen för att möta den högre efterfrågan. Teknik- och kostnadsutvecklingen för såväl befintliga som relativt nya tekniker påverkar i stor grad hur lönsamma olika tekniker och produktionsslag blir framöver. Under vissa scenarier kan till exempel både havsbaserad vind och ny kärnkraft komma att på lång sikt bli lönsamma relativt dagens situation. Den ökade efterfrågan på el och ökad andel intermittent (variabel) kraft kommer att innebära nya utmaningar i det nya elsystemet. Det är därför viktigt att i god tid skapa förutsättningar att möta efterfrågan på el på ett kostnadseffektivt och hållbart sätt och med hög acceptans i samhället.
  • Bioenergi är, och kommer fortsatt att vara, en viktig energikälla i det svenska energisystemet och en betydelsefull pusselbit för att nå energi- och klimatpolitiska mål. Efterfrågan på biodrivmedel kan förväntas öka till 2030 beroende på bland annat de föreslagna höjningarna av reduktionsnivåer i reduktionspliktssystemet för bensin och diesel. Den föreslagna reduktionsplikten för flygfotogen innebär att biodrivmedel även kan komma att efterfrågas av luftfarten i större utsträckning. Att öka biodrivmedelsanvändningen kan dock komma i konflikt med andra mål, bland annat EU:s takdirektiv för luft som anger en målsättning för utsläpp av NOx från inrikes transporter. Att fortsätta arbetet med att säkerställa ett hållbart biomassauttag och att sträva efter ökad energieffektivisering är därför centralt.
  • Det svenska energiintensitetsmålet till 2030 nås inte i scenario-analysen. En viss effektiviseringstakt ingår i användarsektorerna, men den räcker inte för måluppfyllelse. Det är viktigt att fortsätta arbeta med effektiviseringsåtgärder och öka takten framöver. Därtill förväntar vi oss också ett ökat fokus på EU-nivå vad gäller energieffektivisering och resurseffektivitet.
  • Om långsiktiga scenarier

    Vartannat år tar Energimyndigheten fram långsiktiga scenarier över energianvändning och energitillförsel. Flera av scenarierna tas fram som ett underlag till den klimatrapportering som Sverige gör till EU. Naturvårdsverket ansvarar för rapporteringen till EU, vilken sker 15 mars 2021.

    Scenarierna som tas fram inom klimatrapporteringen består av ett referensscenario samt två känslighetsfall: högre och lägre koldioxidutsläpp. Huvudsyftet med scenarierna är att utifrån dagens energisystem och befintliga styrmedel visa på energianvändning och tillförsel framöver.

    Förutom de tre scenarier som ingår i klimatrapporteringen till EU har Energimyndigheten tagit fram ytterligare scenarier och känslighetsanalyser. De handlar bland annat om en högre takt av elektrifiering i samhället, påverkan av skärpta krav i reduktionspliktssystemet, varierat trafikarbete samt förändrade produktionskostnader för vindkraft.

    Scenarierna ska inte betraktas som en prognos utan utfallet är beroende av vilka förutsättningar som har antagits för respektive scenario.