Kortsiktiga prognoser
Energimyndigheten publicerar två gånger om året en kortsiktsprognos över Sveriges energianvändning och energitillförsel, de sträcker sig fyra till fem år framåt i tiden.
Huvudsyftet med kortsiktsprognoserna är att verka som underlag till Finansdepartementets prognoser över skatteintäkter. Prognosen görs på årsbasis, och ska inte användas för att göra bedömningar över effektläget i elsystemet i Sverige.
Resultaten i prognosen är bland annat beroende av antaganden om ekonomisk tillväxt, bränslepriser, nybyggnation av bostäder och utbyggnad av vindkraft under de kommande åren samt historiska trender för hur energianvändningen utvecklats.
Kortsiktsprognos vinter 2023
I kortsiktsprognos vinter 2023 beskriver Energimyndigheten energianvändningen och energitillförseln för perioden 2021–2025. Den totala energianvändningen väntas minska från 533 till 529 terawattimmar (TWh).
Enligt statistiken för energibalanser ökar energianvändningen från 499 TWh 2020 till 533 TWh 2021. Den kraftiga ökningen under 2021 beror till stor del på återstarten efter covid-19-pandemin som tidigare lett till en minskad energianvändning inom framför allt transporter och industri i kombination med att 2021 var ett betydligt kallare år än 2020.
Vindkraft, solel och elexport ökar
Elproduktionen väntas öka från 168 TWh år 2021 till 189 TWh 2025. Det beror främst på en kraftig utbyggnad av vindkraft de kommande åren, från 27 TWh 2021 till 50 TWh 2025.
El från solen ökar också kraftigt, om än från låga nivåer, från 1,1 TWh 2021 till 5,4 TWh 2025. Nettoexporten av el 2021 uppgick till 26 TWh på årsbasis och under perioden 2022–2025 fortsätter nettoexporten att öka på årsbasis till 44 TWh 2025.
Åren 2021 och 2022 var gynnsamma år för vattenkraften, medan det mot slutet av prognosperioden väntas mer normala produktionsnivåer. Vattenkraften minskar från 73 TWh 2021 ned till 66 TWh för åren 2023–2025.
Kärnkraften ökar något från 51 TWh 2021 till 52 TWh mot slutet av prognosperioden, med en tillgänglighet på 86,5 procent.
Minskad energianvändning i bostads- och servicesektorn
Energianvändningen i bostads- och servicesektorn minskar från 149 TWh 2021 till 143 TWh under 2023. Minskningen inom sektorn beror till stor del av vädret. Året 2021 var jämförelsevis kallare och kommande år bedöms återgå till normalår. Under prognosperioden bedöms fjärrvärmeanvändningen i bostads- och servicesektorn förbli konstant på 47-48 TWh.
Elanvändningen inom industrin förväntas öka
Industrisektorns energianvändning bedöms minska från 140 TWh 2021 till drygt 136 TWh 2023 i en nedåtgående konjunktur, för att sedan åter öka till 140 TWh 2025. Elanvändningen inom industrin väntas öka från knappt 46 TWh under år 2021 till knappt 49 TWh år 2025. Mot slutet av prognosperioden finns dock stora osäkerheter. Om tillstånd för fler större nyetableringar inom industrin godkänns kan elanvändningen öka med ytterligare 2,4 TWh till år 2025.
Ökad elektrifiering av transporter ger lägre energianvändning
Energianvändningen inom inrikes transporter väntas minska från knappt 82 TWh 2021 till drygt 79 TWh 2025. En betydande ökning i elektrifieringen av fordonsflottan samt ändrade körmönster bidrar till den lägre energianvändningen 2025. Ett antagande är att nu beslutade styrmedel kommer att vara oförändrade under prognosperioden.
Tillförsel av biobränslen ökar, oljeprodukter minskar
Tillförseln av biobränslen väntas öka från 141 TWh 2021 till 154 TWh 2025. Samtidigt minskar tillförseln av oljeprodukter från 109 TWh 2021 till 87 TWh 2025. Den största bidragande faktorn till dessa förändringar är reduktionsplikten som ökar inblandning av biodrivmedel i bensin, diesel och flygfotogen.
Sveriges totala energianvändning för 2021 samt prognos för åren 2022-2025, TWh
Produktion, användning och nettoimport/nettoexport av el för statistikåret 2021 och prognosåret 2025, TWh. * År 2021 var ett år med hög elproduktion från vattenkraft medan det för år 2025 prognostiseras en mer normal elproduktion.
Osäkerheter i prognosen är fler och större än vanligt
Resultatet från denna prognosomgång präglas av både konjunktursvängningar, höga och volatila energipriser, hög inflation och konsekvenser av Rysslands anfallskrig i Ukraina. Det är fortfarande ovisst hur utvecklingen av dessa parametrar kommer se ut i Sverige och omvärlden under prognosperioden, vid vilken tidpunkt som vi kommer återgå till det nya normala och vad som kommer vara det nya normala. En annan osäkerhet för prognosperioden är hur styrmedelssituationen kommer att utvecklas, exempelvis vad gäller reduktionsplikten och det uppdaterade förnybartdirektivet. I Rapporten för kortsiktsprognosen behandlas systematiskt de omvärldsfaktorer som påverkar energianvändningen.
