Långsiktiga scenarier

Det är tydligt att stora förändringar kommer ske i energisystemet, oavsett scenario. Från att både användning och tillförsel av energi varit relativt stabil i många år sker stora rörelser, framför allt vad gäller el som energibärare. Elsystemfrågor blir alltmer centrala i energisystemet med el som den huvudsakliga energibäraren 2050. Användningen av fossila bränslen minskar kraftigt fram till 2050.

Elektrifieringstakten är avgörande för hur mycket användningen av fossila bränslen minskar, men även biobränslen fortsätter vara viktiga för hur mycket fossila bränslen som finns i systemet.

Industrin genomgår en stor omställning fram till 2050 och driver utvecklingen mot en ökad el- och energianvändning.

Det handlar inte bara om ett skifte från fossila bränslen till el (byte av energibärare) utan också om ny tillkommande elanvändning som uppstår genom en ökad förädling av råvaror i Sverige (mer stål av svenskt järn) samt etablering av nya industrier. Det kan till exempel vara tillverkning av elektrobränslen, batterifabriker, och ny malmbrytning.

I samtliga scenarier är det dock huvudsakligen produktion av vätgas genom elektrolys som bidrar till den ökade elanvändningen. 

Redan 2030–2035 kan vi i scenarierna se en ökad efterfrågan på el. För att tillgodose den stora efterfrågan på el behövs en mycket stor mängd ny elproduktion och elnät, samt en reinvestering i det befintliga elsystemet. Det finns ett ömsesidigt beroende mellan användning, produktion och elnätsutbyggnad och vilka förutsättningar de olika delarna har. Hur de utvecklas kommer att vara avgörande för hur den framtida utvecklingen av elsystemet kommer att se ut.

På längre sikt finns många möjliga utvecklingsvägar för framtidens elproduktion. Alla kraftslag har sina för- och nackdelar. Den framtida elproduktionsmixen är starkt beroende av hur acceptansen i samhället ser ut för olika kraftslag. Med den kunskap vi har idag ser vi inte att en kraftig elektrifiering är möjlig utan goda förutsättningar för samtliga fossilfria kraftslag.

Vi har samtidigt en stor potential på sikt av framför allt landbaserad vindkraft, befintlig kärnkraft, havsbaserad vindkraft och ny kärnkraft. Alla de kraftslagen bedöms ha en lönsamhet på sikt i de energisystemmodelleringar som gjorts.