Här finns testresultat för 16 luftvattenvärmepumpar. I ett hus i södra Sverige kan värmepumparna spara mellan 45-60 procent. Testet visar också på brister i tekniken. Fler än hälften har höga förluster när de värmer vatten till kranar och duschar och några producerar alltför lite varmvatten utan eltillsatsen. Resultaten visar också att det är stora skillnader i hur mycket värmepumparna bullrar.

Tre av värmepumparna är testade år 2013, de kostar runt 60 000 kronor och säljs ibland direkt till konsumenten istället för via installatör. Jämfört med de luftvattenvärmepumpar som testades år 2011 är dessa inte lika effektiva. I ett hus i södra Sverige kan de spara mellan 45 och 50 procent. Bland tidigare testade modeller finns de som klarar att spara 60 procent. Energy Save har en årsvärmefaktor på 1,9 och In-Vest har 2,1, i ett hus som har ett energibehov på 15 000 kilowattimmar per år. Bland de tidigare testade luftvattenvärmepumparna är det Carrier AquaSnap Plus och Toshiba Estia HWS-802H-E som ligger närmast i pris och de har 2,8 och 2,9 i årsvärmefaktor. Årsvärmefaktorn är ett mått på värmepumpssystemets effektivitet under ett helt år. För Nevica Aquazen-8 gav testet inte tillräckligt underlag för att beräkna energibesparingen och årsvärmefaktorn.

Testet visar svaga punkter och driftproblem

För Nevica Aquazen-8 blev det driftstopp vid +55°C till radiatorerna och vid -7°C utomhus. Nevica klarade inte heller att hålla riktigt +45°C till radiatorerna vid -15°C utomhus, enligt standard, och därför har det inte gått att beräkna hur mycket energi den sparar och årsvärmefaktorn.

Testresultaten visade att Energy Save och InVest inte klarade att hålla riktigt 55-grader vid +7°C och -7°C till radiatorerna enligt standard, beräkningar har därför gjorts på närmast intilliggande temperatur. Flera av värmepumparna som testades år 2011 hade också svårt att klara av att hålla 55-grader till radiatorerna. Vid +7°C ute var temperaturen på vattnet till radiatorerna inte riktigt +55°C för värmepumpen från Toshiba och vid-15°C ute och samma temperatur till radiatorerna startade inte värmepumpen utan eltillsatsen fick gå på. Det betyder att energibesparingen inte har kunnat beräknas lika noga som för flera av de andra testade värmepumparna. För CTC, Daikin och Nibe var temperaturen från värmepumpen till radiatorerna något lägre än de +55°C, som provningsstandarden föreskriver. Temperaturavvikelsen var dock så liten att den inte på ett avgörande sätt har påverkat beräkningen av energibesparingen och årsvärmefaktorn som redovisas i tabellen.

Energy Save och In-Vest är inte komplett utrustade då de saknar växelventil mellan uppvärmning och varmvatten, vilket kan försämra värmepumpens effektivitet.

När det bildas is på värmepumpen avfrostar den automatiskt. Vid +2°C bildades ovanligt mycket is på utedelen för Energy Save, In-Vest och Nevica och testet visar att innan avfrostningen startar minskar värmeeffekten till radiatorerna markant vilket resulterar i sämre effektivitet för värmepumpen.

In-Vest, Energy Save och Nevica har eltillsats med betydligt lägre effekt än övriga testade modeller. In-Vest har bara två kilowatt, Energy Save har tre kilowatt och Nevica har fyra och en halv kilowatt. Detta räcker normalt inte för att täcka husets behov av uppvärmning vid kall väderlek eller om värmepumpen skulle sluta att fungera.

När testet på värmepumpen från CTC skulle starta år 2011 konstaterades driftproblem och man bestämde sig för att byta ut den. Det exemplar som testades visade sig ha fabriksinställningar för som kallast -10°C utomhus. För att kunna testa denna enligt standard ställdes värmepumpen om till -15°C.

På grund av ett fel i programvaran på det testade exemplaret av värmepumpen från Daikin blev den uppmätta effektiviteten vid 75 procent och 50 procent kompressoreffekt något lägre. Det har resulterat i att den beräknade årsvärmefaktorn och energibesparingen är lite lägre än den skulle ha varit om programvaran hade fungerat optimalt.

Jämför årsvärmefaktorn och energibesparingen

Jämför du energibesparingen varierar den från 7 200 till 9 700 kilowattimmar per år för de 16 testade luftvattenvärmepumparna på 7 till 8 kilowatt. För övriga effektstorlekar är skillnaderna mindre. Årsvärmefaktorn för samma värmepumpar varierar från 1,9 till 2,9. Det är ett mått på värmepumpssystemets effektivitet under ett helt år. Båda jämförelserna gäller för hus som har ett energibehov på 15 000 kilowattimmar per år.

För ett hus som har ett energibehov på 35 000 kilowattimmar per år ligger besparingen från 21 100 till 22 200 kilowattimmar per år, en skillnad på 900 kilowattimmar. Årsvärmefaktorn varierar från 2,6 till 2,7 mellan de testade värmepumparna. I jämförelsen ingår bara värmepumpar i effektstorlekar från 9 kilowatt eller mer.

Både den beräknade energibesparingen och årsvärmefaktorn gäller för orter med en årsmedeltemperatur på +6°C. Jämför bara siffrorna för det energibehov som bäst motsvarar ditt hus. Tabellen finns i två nivåer, enkel och utökad. Vill du se hela testet väljer du utökad tabell.

Tänk på detta om du jämför värmepumpar med olika effektstorlek

Det skiljer mycket i effektstorlek mellan de testade värmepumparna som kan delas in i två storlekar, 7 till 8 kilowatt och 9 till 10 kilowatt. Värmepumparna med höga effekter har en viss fördel jämfört med värmepumpar med lägre effekter i hus med ett energibehov på 15 000 kilowattimmar per år. Besparingen ökar, men i praktiken är det ofta inte lönsamt att välja en värmepump med onödigt hög effekt då den ofta kostar mer. De flesta tillverkare har värmepumpar i olika effektstorlekar.

Precis som väntat visar testresultaten att värmepumparna med låga effekter, mellan 7 och 8 kilowatt inte är avsedda att värma hus med så stort energibehov som 35 000 kilowattimmar per år eftersom de måste gå in med el tidigare för att täcka behovet av värme och varmvatten. Tänk på detta om du jämför värmepumpar med olika effektstorlek.

Värmeeffekt och värmefaktor för specifika temperaturer

Väljer du den utökade tabellen kan du även se värmeeffekten och värmefaktorn vid fyra olika utomhustemperaturer och tre olika temperaturer på vattnet som går från värmepumpen till radiatorerna. Värmeeffekten visar hur hög effekt värmepumpen kan leverera vid en bestämd utomhustemperatur och med en viss temperatur på vattnet som går till radiatorerna. Här kan du se hur mycket effekt, det vill säga hur många kilowatt, som värmepumpen kan leverera vid utetemperaturer från +7°C till -15°C och med tre olika temperaturer på vattnet till radiatorerna, från +35°C till +55°C. Värmefaktorn, COP, är ett mått på värmepumpens effektivitet och visar hur mycket energi värmepumpen ger i förhållande till den el den förbrukar. COP är den engelska förkortnin