Faktorer som gör att elpriserna ökar

Elområden Sverige är uppdelat i fyra elområden sedan november 2011. Längst norrut finns elområde SE1 (Luleå), följt av elområde SE2 (Sundsvall), elområde SE3 (Stockholm) och längst söderut finns elområde SE4 (Malmö).

I elområde 1 och 2 är elproduktionen större än elanvändningen, bland annat eftersom de stora vattenkraftverken finns där. I Elområde 3 och 4 är elanvändningen större än elproduktionen varför det finns ett beroende av elöverföring. Men överföringen är begränsad av ledningarnas kapacitet mellan norra och södra Sverige. Begränsningar i överföringskapaciteten mellan elområdena leder tidvis till olika priser för el.  

Information om elområden och översynen av elområden: 

Elområden, Svenska kraftnät

Osäkerheten som finns på gasmarknaden påverkar elpriserna. I exempelvis Tyskland används gas i stor omfattning för att producera el. Detta i kombination med att det europeiska elsystemet är sammankopplat innebär att höga gaspriser även påverkar priserna på el i Sverige. 

Tre procent av den totala svenska energitillförseln 2020 utgjordes av naturgas. Regionalt utgör naturgas en större del än så. I Skåne, Halland, Västra Götaland samt västra Jönköpings län står naturgasanvändningen för omkring 20 procent av energitillförseln.

I Sverige används naturgas framför allt som processbränsle och råvara inom industrin, för kraft- och fjärrvärmeproduktion, som fordonsbränsle, samt i hushåll som nyttjar gasen för uppvärmning och matlagning. All naturgas som används i Sverige kommer från import.  

Med start under pandemin och därefter en eskalering till följd av kriget i Ukraina, har Europa en mycket ansträngd situation vad gäller användningen av naturgas. Detta har gjort att EU vidtagit en rad åtgärder för att säkra försörjningstryggheten under kommande vintrar. Bland annat antog EU:s energiministrar den 27 juni EU-förordningen om gaslagring som innebär en obligatorisk miniminivå av gas i lagringsanläggningar hos medlemsländer. 

Enligt förordningen ska underjordiska gaslager fyllas till minst 80 procent av kapaciteten före kommande vinter och till 90 procent före påföljande vinterperiod. Till följd av detta har Europas länder med gaslager nu välfyllda lager, vilket bidrar till en säkrare gasförsörjning under vintern 2022–2023.

Utmaningar finns inför vintern 2023/2024 då lagren ska återfyllas. Den ryska gasen ska då vara ersatt av inflöde från andra länder samt från import av LNG, som är flytande naturgas.  

Under hösten 2022 tas ledningen Baltic Pipe, som går från Norge via Danmark till Polen, i bruk. Denna kommer främst att förse den polska marknaden med gas men även till del förse den dansk/svenska naturgasmarknaden med gas kommande uppvärmningssäsong. Ledningen tillför ingen ny gas till Europa, utan är en extra ledning som stärker försörjningstryggheten. 

Återstarten av gasfältet Tyra i danska Nordsjön, som historiskt varit Danmark och Sveriges huvudsakliga försörjningskälla för gas, har försenats. Återstarten som skulle ske under sommaren 2023 beräknas nu bli under första kvartalet 2024. Det medför att den dansk-svenska marknaden fortsatt kommer att vara beroende av inflöde av gas från Tyskland och övriga Europa. 

Energimyndigheten tog den 20 juni beslut om krisnivå tidig varning, vilket är den lägsta av tre möjliga krisnivåer för gas. De misstänkta sabotagen på Nord stream 1 och 2 förändrar inte detta beslut. Gasförsörjningen på den dansk-svenska marknaden är i nuläget robust, men det finns osäkerheter i den framtida utvecklingen.

Energimyndigheten följer utvecklingen på gasmarknaden noga och kan antingen sänka eller höja krisnivån beroende på försörjningssituationen för gas.

Vattenkraften producerar under ungefär 65–70 TWh el under ett år, vilket motsvarar cirka 45 procent av Sveriges elproduktion.

Det innebär att vattenkraften är det enskilt största elproduktionsslaget i Sverige. Vattenkraften är baskraft, el som produceras hela tiden, samt reglerkraft, el som produceras när behov finns. Torra år, då vattenmagasinen fylls på i mindre utsträckning, produceras mindre el i vattenkraftverken.

Sverige har god fyllnadsgrad i vattenmagasinen inför vintern. Norge som är en ännu större producent av el från vattenkraft har dock lägre nivå än normalt i sina vattenmagasin, framför allt i de södra delarna av landet, vilket driver upp priserna på den nordiska elmarknaden.  

Ringhals 4 är ur drift till den 31 januari på grund av reparationer. Det gör att Sverige kan får ett ökat importberoende av el. Det påverkar också överföringsförmågan mellan norra och södra Sverige. Om Ringhals 4 hade producerat el som vanligt efter sitt underhåll i augusti skulle importberoendet stannat vid 36 timmar, men till följd av det förlängda stoppet ökar importberoende av el till sammanlagt 149 timmar enligt Svenska kraftnät.

På grund av rådande situation kan möjligheten att importera el vara begränsad i vinter. Därför har Svenska Kraftnät gjort bedömningen att vi gått från en situation där risken för effektbrist gått från låg till reell. Det får till följd att risken för frånkoppling av el ökar i vinter.  

Styrel och förbrukningsfrånkoppling, Svenska kraftnät

Produktionen av el från kärnkraft i Frankrike är fortsatt lägre än normalt. I dagsläget är ungefär hälften av Frankrikes reaktorer ur drift.

Det finns ett flertal faktorer som förklarar den låga tillgängligheten. Dels har det beslutats om ett moderniseringsprogram som syftar till att uppgradera säkerheten och livslängden, vilket ger lägre tillgänglighet för de reaktorer som moderniseras. Dels har det i de årliga revisionerna, försenade av pandemin, visats på sprickor i rör och korrosion vilket inneburit att 12 reaktorer har ställts av för inspektion. Problemen med kärnkraften innebär att elpriset i Frankrike är fortsatt högt vilket drar upp elpriserna på kontinenten.

Olkiluoto 3 som byggts i Finland blir Europas största kärnkraftsreaktor och kommer att påverka den nordiska elmarknaden genom att tillgången på el blir större. 

Vindkraften är idag vår tredje största kraftkälla för elproduktion, efter vatten- och kärnkraft.  

Sammantaget bidrog vindkraften med ungefär 17 procent till Sveriges elproduktion under 2020, vilket motsvarar 27,5 TWh.  

Vid goda vindförhållanden påverkas prisbilden nedåt och vid vindfattiga förhållanden påverkas prisbilden uppåt. Den kraftiga utbyggnaden av vindkraft som har skett och fortsätter att ske, har en prisdämpande effekt, men innebär också att vi får mer varierande elpriser.  

Det produceras mest el från vindkraft under vintern, men även då kan det finnas perioder med låg vindtillgång.