Frågor och svar om energiläget

Kriget i Ukraina har fört med sig konsekvenser för elförsörjningen i Sverige. Det har resulterat i högre elpriser och försämrade möjligheter att importera el när vi behöver det. För att förbättra situationen behöver vi hjälpas åt att minska elanvändningen.

För många är elpriserna en tuff utmaning. Genom att använda mindre el kan du spara pengar. En lägre efterfrågan på el påverkar dessutom generellt priset i en positiv riktning.

Vi avlastar elsystemet när vi använder mindre el, eller flyttar användningen till tider på dygnet då belastningen på elnätet är lägre. Tillsammans minskar vi då risken för frånkoppling, som orsakas av att användningen överskrider det vi kan producera och importera. Vi måste agera idag för att skapa så bra förutsättningar som möjligt om läget blir mer ansträngt.

Genom att minska vår elanvändning hjälper vi varandra i Sverige. Men vi hjälper också våra grannländer. Vår export av fossilfri el leder till minskat behov av fossilproducerad el på kontinenten. Ju mer el vi kan exportera till dem, desto mindre gas från Ryssland behöver de använda.

Export och import av el är en förutsättning för att kraftsystemet ska vara robust och hållbart. Det pågår en ständig överföring av el, både inom Sverige och mellan de nordeuropeiska länderna. Det är viktigt för att vi ska kunna ha en hög leveranssäkerhet.

Möjligheten till både import och export minskar risken för störningar och avbrott i elförsörjningen, både för oss och för våra grannländer.

Det måste hela tiden vara balans i elsystemet mellan användning och produktion av el. Import och export bidrar till den balansen, eftersom det inte finns möjlighet att lagra el. Sett över hela året har Sverige normalt ett stort elöverskott, även på vintern. Men vissa timmar räcker inte vår egen elproduktion till för att möta användarnas behov.

Handel med el mellan Sverige och olika länder har skett under lång tid. Många av Sveriges utlandsförbindelser fanns redan före 1996 när elmarknaden avreglerades. Elsystemet i Sverige är uppbyggt under förutsättningen att det är möjligt att exportera och importera el från och till Sverige.

När vi använder mindre el, eller flyttar användningen till de tider på dygnet då belastningen på elnätet är lägre, avlastar vi elsystemet. Tillsammans minskar vi då risken för frånkoppling, som orsakas av att användningen överskrider det vi kan producera och importera.

För många är de höga elpriserna en tuff utmaning. Export och import av el påverkar alltid elpriset. Det kan både minska och öka priset. Genom att använda mindre el kan du spara pengar. En lägre efterfrågan på el påverkar generellt priset i en positiv riktning.

Genom att minska vår elanvändning hjälper vi varandra i Sverige. Men vi hjälper också våra grannländer. Ju mer el vi kan exportera till dem, desto mindre gas behöver de använda.

Det finns även ett gemensamt regelverk för att säkerställa genomförandet av EU:s inre elmarknad som innebär att enskilda länder inte får begränsa exporten till övriga länder om det inte är nödvändigt för att upprätthålla driftsäkerheten i elsystemet. Mer om regelverket hittat du här: EU:s inre elmarknad | Svenska kraftnät.

Fotnot: El går inte att lagra men i elsystemet finns många roterande maskiner i form av generatorer och motorer som lagrar mekanisk energi och skapar en viss tröghet om det uppstår obalans. I vattenmagasin kan vi lagra potentiell energi och i batterier lagras kemisk energi som kan användas för att producera el vid något annat tillfälle.

Idag är det är en begränsad del av elanvändningen som går till elbilar. År 2021 användes 1,4 TWh el till vägtransporter, varav det mesta gick till personbilar. Om hela bostadssektorn i Sverige skulle sänka inomhustemperaturen med en grad kan vi spara 1 TWh.

Samtidigt som elbilar bidrar till en ökad elanvändning, bidrar de också till en minskad användning av olja, gas och biobränsle. Ett enkelt sätt att stötta det nuvarande energiläget är att styra laddningen av sin elbil till tidpunkter då efterfrågan på el är lägre, som på natten och under helgerna.

En elbil är oftast mycket mer energieffektiv än en bil med förbränningsmotor. Övergången till elbilar bidrar därmed till både en minskad elanvändning och till minskade utsläpp av koldioxid.

Den nuvarande situationen med höga elpriser och en potentiell elbrist är förhoppningsvis övergående. Elbilen har många år kvar att göra klimatnytta. Därför är det viktigt att fortsätta främja övergången till elbilar.

Sammantaget är elbilen ett positivt alternativ även i den situation vi har idag. Det är såklart ännu bättre i ett Europa utan krig.

Däremot är det bra att fundera på om vi alla kan minska vårt totala bilåkande, genom att till exempel använda kollektivtrafiken eller samåka, oavsett om vi har el-, bensin- eller dieseldriven bil.

Det är flera faktorer som tillsammans driver upp priset på el. Den främsta orsaken är obalans av utbud och efterfrågan av naturgas på den globala marknaden. Rysslands krig mot Ukraina gör att Europa vill göra sig fri från beroendet av rysk gas, vilket driver upp priset.

Förutom det har Norge lägre nivåer än normalt i sina vattenmagasin och vi har ett förlängt stopp av Ringhals 4. Tillsammans gör det att läget är ansträngt och mycket ovanligt.

El måste användas i samma stund som den produceras. I praktiken kan vi därför inte spara el, men vi kan minska vår förbrukning och då sparar vi på annat som är viktigt för vår elproduktion. 

Det vi gör när vi minskar vår elanvändning är att spara vatten i våra vattenkraftmagasin och bränsle som behövs för att producera el i ångturbiner. Samtidigt minskar vi elkostnaderna och gör systemet mindre sårbart för störningar.  

Elen vi producerar i Sverige kommer från en mix av olika energikällor. Den största delen kommer från vatten-, kärn-, vind- och biokraft. Solkraft bidrar med en ytterst liten del, men den växer. Bara två procent av elen produceras normalt från fossilt bränsle, varav merparten är från avfallsförbränning och restgaser från stålindustrin.

Vi har produktionsanläggningar utspridda över hela landet. Vanligtvis har vi en välfungerande elmarknad och goda möjligheter att importera och exportera el.

Det svenska elsystemet är sammankopplat med flera andra europeiska länder. Därför påverkas våra elpriser av prisutvecklingen i Europa. Den europeiska elmarknaden är indelad i elområden med olika elpris. Sverige är i sin tur uppdelad i fyra elområden.

Sedan 2011 är Sverige uppdelat i fyra elområden. Svenska kraftnät behövde göra uppdelningen för att hantera begränsningar av överföring till resten av Europa vid tidpunkter där Sverige behövde all producerad el för egen användning.

Vi har från norr till söder:

• SE1 – Luleå
• SE2 – Sundsvall
• SE3 – Stockholm
• SE4 - Malmö

Elpriset i varje elområde bestäms på elmarknaden utifrån utbud och efterfrågan samt överföringskapaciteten mellan elområdena. Begränsningar i överförings-kapaciteten leder tidvis till olika priser för el.

I norra Sverige produceras mer el än vad som används och i södra Sverige är det motsatsen. Under delar av året finns det inte tillräcklig kapacitet i elnätet för att föra över elen från överskottsområdet i norr till underskottsområdet i söder.

Syftet med indelningen i olika elområden är att göra det tydligt var i Sverige det finns behov av att förstärka och bygga ut nätet och var i landet det finns behov av ökad elproduktion. 

Information om elområden och översynen av elområden:

• Elområde | Energimarknadsinspektionen (ei.se)
• Elområden | Energimarknadsbyrån (energimarknadsbyran.se)
• Elområden | Svenska kraftnät (svk.se)

Orsakerna till de stora prisskillnaderna mellan elområden inom Sverige beror dels på de begränsningar av överföring som finns mellan norra och södra Sverige. Dels beror det på fossila bränslen och utsläppsrätter som till största del är kopplat till elproduktion i omkringliggande länder.

Om man ser på hela året har vi ett stort elöverskott i Sverige. Men ibland räcker inte vår elproduktion till för att möte elanvändarnas behov. Eftersom elanvändningen och elproduktionen varierar stort i olika elområden pågår ett ständigt flöde och överföring av el, både inom Sverige och mellan de nordeuropeiska länderna.

Utbud och efterfråga samt överföringskapacitet mellan elområden bestämmer priset. I norra Sverige finns ett stort utbud av el från vatten- och vindkraft med låga driftkostnader som pressar ned priserna. I Södra Sverige stiger priserna därför att värdet på el ökar i Europa där betalningsviljan är hög.

En flaskhals är en del av nätet som ofta riskerar att överbelastas. Det vill säga att marknadens önskemål om att föra över el från norr till söder är större än vad som är möjligt att genomföra.

Förenklat är det svenska transmissionsnätet byggt för att överföra el producerad i norr till konsumenter i de södra delarna av Sverige. Behovet av överföring varierar.

Alla nät har en teknisk maximal kapacitet att överföra el. Den är dock inte konstant utan varierar beroende på om till exempel nätet är intakt eller om det sker underhåll, hur mycket produktion vi har nationellt samt konsumtion, import och export.

Hur mycket som går att föra över timme för timme bestäms av Svenska kraftnät och tilldelas marknaden via elbörserna.  

Vad är en flaskhals och varför uppstår flaskhalsar i transmissionsnätet, Svenska kraftnät

Det är ingen som bestämmer hur mycket el som ska produceras. El handlas på en börs. De som vill ha el lägger in bud på hur mycket de vill ha och om de har ett maxpris. Producenter lägger in bud på vad de kan sälja och till vilket pris.

Där utbud och efterfrågan möts blir det ett priskryss och därmed priset på el för den timmen för all el som producerats.

Om du lagt in ett högre pris för din elproduktion än vad priskrysset blev kan du inte producera el den timmen, det samma gäller omvänt för elanvändningen.

Elbrist är en situation då behovet av el inte täcks av produktionen och importen av el tillsammans. Bristen kan i sin tur delas upp i elenergibrist och eleffektbrist.

Elenergibrist kan uppstå vid en långvarig situation då den samlade tillförseln inte motsvarar eller förväntas motsvara det samlade behovet av elenergi över tid.

Det kan orsakas av till exempel mycket låga nivåer i vattenmagasinen, stillastående kärnkraftreaktorer, havererade importförbindelser från grannländerna eller kombination av dem.

En elenergibrist som marknaden inte lyckas hantera, och som samhället inte lyckas avstyra, kan i sin tur leda till effektbrist.

El kan inte lagras och därför måste det alltid finnas en balans i elnätet mellan hur mycket el som produceras och hur mycket el som används. Om användningen av el skulle bli större än vad som för stunden är möjligt att producera, eller importera, uppstår en eleffektbrist.

Eftersom det kan leda till allvarliga konsekvenser i samhället finns det förberedda åtgärder för att både förebygga och lindra konsekvenserna av en eleffektbrist. Det finns både en effektreserv och en störningsreserv.

Om reserverna inte räcker till och eleffektbrist ändå uppstår finns det sedan 2011 en metod för att lindra konsekvenserna för samhället som kallas styrel.

Med automatisk förflyttning av elanvändning och lager så som batterier finns möjlighet att undvika effektbrist.

Vid en eleffektbrist behöver vi se till att elen i den mån det är tekniskt möjligt i första hand går till de som verkligen behöver elektricitet, som till exempel sjukhus.

Styrel är en planeringsprocess för att se till att samhällsviktiga verksamheter blir prioriterade. Bedömningen av vilka som ska prioriteras (samhällsviktiga verksamheter) görs i huvudsak av kommuner, regioner och länsstyrelser med stöd av statliga myndigheter och privata aktörer.

Styrel - prioritering av samhällsviktiga elanvändare

Beslutet om att beordra en manuell förbrukningsfrånkoppling tas av Svenska kraftnät som har ett balansansvar inom det svenska elnätet. Då beordras särskilt anvisade elnätsföretag att koppla ifrån vissa delar av sina respektive elnät. Frånkopplingen sker om driftsituationen tillåter det och följer principen för styrel.

En manuell frånkoppling ska normalt inte behöva vara längre än ett par timmar och utförs mycket kontrollerat. Till skillnad mot ett elavbrott som sker på grund av skadade ledningar eller oväder, är en manuell frånkoppling planerad, Svenska kraftnät vet var och när det sker.

Styrel och förbrukningsfrånkoppling, Svenska kraftnät

Enligt den tillförlitlighetsnorm som Energimarknadsinspektionen tagit fram på regeringens uppdrag, ska produktion och import av elen täcka hela det förväntade förbrukningsbehovet 99,989 procent av tiden under ett år.

Tidigare under säsongen var risken för frånkoppling reell. Med anledning av bland annat mildare väder och bättre produktion i våra grannländer är risken för frånkoppling låg. 

Källa: Svenska kraftnät

Mer information: Frågor och svar om effektbrist och manuell förbrukningsfrånkoppling | Svenska kraftnät (svk.se)

Energimyndigheten har i uppdrag att verka för försörjningstrygghet och ett energisystem som är ekologiskt hållbart och kostnadseffektivt med en låg negativ inverkan på hälsa, miljö och klimat.

Myndigheten ska även utveckla och samordna samhällets krisberedskap inom energiberedskapsområdet och bedriva omvärldsbevakning och analys samt stödja andra myndigheter med expertkunskap inom området.

Vi befinner oss i en exceptionell situation med krig i Europa med stora följdverkningar på energimarknaderna som i slutändan leder till höga elpriser. I ett sådant läge behöver vi använda mindre el.

Under vintersäsongen har vi värme på inomhus och högre elanvändning. Många vill veta hur de kan göra för att underlätta situationen.  

Energimyndigheten informerar därför bredare för att bidra till ändrade vanor och ökad kunskap om vad minskad elanvändning kan leda till. Det kan göra skillnad både nu och om det skulle bli en period med mycket kallt väder.

Informationskampanjen ligger också i linje med EU:s nya lag om krisintervention på elmarknaden, som beslutades 30 september 2022. Det infördes då en skyldighet att minska elanvändningen med minst 5 procent under höglasttimmar. Det är nämligen då som gaseldad kraftproduktion har en betydande inverkan på elpriset.  

Medlemsländerna ska sträva efter att minska den totala efterfrågan på el med minst 10 procent fram till och med 31 mars 2023.

Men vägen mot ett hållbart energisystem på längre sikt innebär att vi alla ska använda el på ett mer effektivt sätt – inte mindre el. Vi ser bland annat att elektrifiering av både transportsektorn och industrin är en av de viktigaste delarna för ett hållbart samhälle.

Från 1 oktober 2022 har Energimyndigheten samordningsansvaret för energisektorn när det gäller bland annat beredskapsfrågor.

Idag använder vi mest el på morgonen och på eftermiddagen när många kommer hem från jobbet. Om vi i stället startar diskmaskinen lite senare på kvällen eller duschar en annan tid på dygnet kan vi få ned elanvändningen när effekttopparna är som störst.

Enligt Svenska kraftnät minskar risken för frånkoppling av el till en femtedel, om vi flyttar användningen med två procent från tidpunkt när användningen är som störst till mindre belastade tidpunkter. Lyckas vi med det får vi ett robustare elsystem och elen räcker till fler.

Läs mer om varför på Svenska kraftnäts webbplats:

Plana ut kurvan i elsystemet och minska risken för effektbrist

Vi kan inte ge riktlinjer eftersom det helt enkelt beror på. Tänk att du ska sänka något från din normala innetemperatur, då hjälper du till mycket.

Folkhälsomyndighetens riktlinjer för värme inomhus är minst 18 grader. Men temperaturen bör vara 20 grader inomhus för de som är känsliga, det vill säga de som är äldre, rörelsehindrad, har reumatism eller lägre ämnesomsättning.

Folkhälsomyndighetens riktlinjer om temperatur inomhus

När man sänker temperaturen ökar luftfuktigheten i huset. Att hålla inomhustemperaturen runt 15 °C är en allmänt accepterad tumregel för att undvika fuktproblem.

Boverket ger svar på de vanligaste frågorna kring risker i byggnader kopplat till att sänka energianvändningen.

Sänk energianvändningen och var rädd om din byggnad - Boverket

Om du har fjärrvärme så sparar du generellt inte el genom att sänka temperaturen inomhus eller duscha mer sparsamt. Men i praktiken beror det på hur fjärrvärmen produceras.

Det finns fjärrvärmeföretag som använder värmepumpar och elpannor för att producera delar av fjärrvärmen. Under kalla vinterdagar kan elproduktionen behöva användas för att tillgodose värmebehovet även för de som har fjärrvärme.

Att dra ner värmen en grad och minska mängden varmvatten du använder kan alltså underlätta för elsystemet även om du har fjärrvärme.

Det du bland annat kan se upp med är:

• uppvärmning
• varmvatten
• torktumlare
• torkskåp
• elvärmd handdukstork (komfort)
• golvvärme (komfort)

När vi befinner oss i en situation där vi måste prioritera bland samtliga elanvändare är det de som bedriver samhällsviktig verksamhet som primärt prioriteras. En frånkoppling sker inte hos enskilda elanvändare utan det är hela ledningar som kopplas till och kopplas ifrån.

Ledningarna rangordnas utifrån hur många och vad för typ av samhällsviktig verksamhet som ligger på den ledningen. Det innebär att om det ligger hushåll på en ledning som är prioriterad enligt styrel kommer de hushållen att få el.

Prioriteringen ser ut enligt följande:

1. Elanvändare som redan på kort sikt (timmar) har stor betydelse för liv och hälsa.
2. Elanvändare som redan på kort sikt (timmar) har stor betydelse för samhällets funktionalitet.
3. Elanvändare som på längre sikt (dagar) har stor betydelse för liv och hälsa.
4. Elanvändare som på längre sikt (dagar) har stor betydelse för samhällets funktionalitet.
5. Elanvändare som representerar stora ekonomiska värden.
6. Elanvändare som har stor betydelse för miljön.
7. Elanvändare som har stor betydelse för sociala och kulturella värden

Det går inte att svara på exakt. Det beror på den specifika situation som vi har vid tillfället i Sverige och Europa. I de simuleringar som Svenska kraftnät gjort ser de att det kan handla om ett par timmar. Men de kan inte idag säga hur lång en frånkoppling skulle kunna bli. Om elen behöver stängas av kan frånkopplingen roteras efter en begränsad tid, så inte en enskild användare drabbas för hårt.

Källa: Svenska kraftnät

Vi har samlat tips och råd på hur du kan förbereda dig vid ett längre el-, gas- och värmeavbrott här: 

Så klarar du ett el-, gas- eller fjärrvärmeavbrott

Nej, däremot ska man alltid vara beredd på att kunna hantera störningar i drivmedelsförsörjningen.

Det som händer nu är att den globala oljemarknaden försöker att hitta nya försörjningsvägar för att kompensera bortfallet av olja och drivmedel från Ryssland. Det har medfört att det i Europa inte produceras samma mängd, av främst diesel, som det konsumeras.

En brist kan eventuellt uppstå men bristen kommer sannolikt att mildras av en minskad användning på grund av högre drivmedelspriser. Skulle inte marknadsmekanismerna vara tillräckliga så finns det möjlighet att använda Sveriges beredskapslager för att mildra bristen. 

Vi har alla olika förutsättningar och olika arbetstider, vilket gör att vi har olika möjligheter att flytta vår elanvändning. Energimyndigheten hänvisar till alla tider då belastningen på nätet är lägre. Det gäller inte bara på natten utan även mitt på dagen och på helgerna. Men var alltid uppmärksam för eventuella brandfaror.

Det är Svenska kraftnät som avgör, läs mer på deras webbplats:
Frågor och svar om effektbrist och manuell förbrukningsfrånkoppling | Svenska kraftnät

En manuell frånkoppling kommer att bli som andra elavbrott, oannonserat och snabbt påkommet. Förutom att du vet att sannolikheten för avbrottet är större än vid ett mindre ansträngt läge och vid oplanerade avbrott som vi oväder.

http://www.energimyndigheten.se/trygg-energiforsorjning/fakta-om-energilaget/sveriges-energilage/ 

Du kan prenumerera på Sveriges energiläge via webbsidan och få uppdaterad information regelbundet.

Du kan använda rot-avdraget på upp till 50 000 kronor per år och person när du anlitar ett företag för reparation, underhåll samt ombyggnad och tillbyggnad.
Rot-avdrag hos Skatteverket

Det finns också ett avdrag för grön teknik som gäller för laddstolpar, solceller och elenergilagring.
Grön teknik-avdrag hos Skatteverket

Flera banker erbjuder gröna lån med något bättre villkor i samband med renovering. Kontakta din bank för att diskutera villkor och möjligheter.

Informationen hämtad från: När du ska anlita en hantverkare (energimyndigheten.se)