Kunskapsstöd vid störningar i energiförsörjningen

Energimyndigheten rekommenderar kommuner att inför hösten/vintern 2020/2021 se över sina planer för den lokala värmeberedskapen. Energimyndighetens kunskapsstöd kan fungera som vägledning för kommuner i arbetet med att upprätta strategier för att lindra konsekvenserna om avbrott och störningar i värmeförsörjningen skulle uppstå. Kunskapsstödet ger förslag på tillvägagångssätt.

En strategi bör innehålla följande delar:

• Befolkningens köldkänslighet
• Byggnaders utkylningsegenskaper
• Fjärrvärmens förutsättningar
• Information till allmänheten
• Upprättande av trygghetspunkter

Läs mer om hur man kan arbeta med värmeberedskap här: http://www.energimyndigheten.se/trygg-energiforsorjning/kunskapsstod-till-offentlig-sektor/strategi-for-att-lindra-en-varmekris/

Läs mer om Energimyndighetens kunskapsstöd till offentlig sektor här: http://www.energimyndigheten.se/trygg-energiforsorjning/kunskapsstod-till-offentlig-sektor/

Energimyndigheten rekommenderar samhällsviktiga elanvändare och geografiskt områdesansvariga att se över, och eventuellt provköra, sin reservkraft för att äkerställa att tillgänglighet och förmåga motsvarar de behov som finns vid eventuella avbrott. Här bör aktörerna också kontrollera sina avtal för drivmedelsleveranser så att man säkerställer en trygg drivmedelsförsörjning till sin reservkraft.

Energimyndigheten har, tillsammans med fem samverkande myndigheter, tagit fram en vägledning för hur en aktör kan hantera sitt reservkraftsbehov. Vägledningen består av ett huvuddokument som beskriver arbetsprocessen och en verktygslåda med förslag på mallar och checklistor som ger stöd till de olika faserna i processen.

Materialet finns att ta del av i sin helhet på: www.msb.se/reservkraft

Bränsleförsörjning av många spridda reservkraftverk

Reservkraft och dess bränsleförsörjning är en förutsättning för att klara nödvändiga verksamheter. Viktiga erfarenheter har gjorts i avhjälpningsarbetet efter stormarna Gudrun (2005) och Per (2007). Informationen i nedan hänvisad publikation, riktar sig i första hand till beredskapssamordnare, kommuner, regioner och företag som kan ha behov av reservkraftverk för att klara sin verksamhet och sina åtaganden under ett längre elavbrott.

Se Energimyndighetens publikation Bränsleförsörjning av många spridda reservkraftverk (ER 2007:47)

Se även Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutets (SPBI) rekommendation Dieselbränsle till reservkraft för problemfri drift 

Om det skulle uppstå en bristsituation i energiförsörjningen så finns det olika krishanteringsverktyg för att mildra konsekvenserna i samhället. Hanteringen ser dock något annorlunda ut beroende på situationen och vad det råder brist på.

Läs mer om generella metoder här.

Elavbrott, eleffektbrist och elenergibrist är de tre principiella störningar som kan ske inom elförsörjningen. Vid eleffektbrist är prioritering av samhällsviktiga elanvändaren en metod att tillgå.

Under en eleffektbrist kan manuell förbrukningsfrånkoppling (MFK) beordras av myndigheten Svenska kraftnät som en sista åtgärd. För att skydda samhällsviktig verksamhet kan frånkoppling ske i särskild prioriteringsordning.

Detta görs utifrån en planeringsprocess som kallas styrel, som är en metod för att ta fram ett underlag som kan användas för att prioritera el till samhällsviktiga elanvändare. 

Syftet med styrel är att lindra konsekvenserna i samhället vid en eleffektbristsituation. Läs mer om Styrel här.

Vänligen notera att den tredje planeringsomgången för Styrel är förlängd på grund av den pågående pandemin. Läs mer om ändrad tidplan

En kommun fyller en viktig roll i en krissituation, särskilt vad avser information till kommuninvånare. Alla människor har ett ansvar för sin egen trygghet och det gäller även vid ett elavbrott. Med rätt förberedelser kan man minska konsekvenserna för sig själv vid ett elavbrott. På länken nedan finns bra information om vad man som enskild individ kan tänka på vid ett elavbrott:

Se Energimyndighetens samlingssida Elavbrott – vad gör jag nu.

Energimyndigheten är förvaltningsmyndighet för frågor om tillförsel och användning av energi i samhället. Myndigheten ska verka för att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet i energisystem som är hållbara och kostnadseffektiva med en låg påverkan på hälsa, miljö och klimat.

Energimyndigheten ska utveckla och samordna samhällets krisberedskap och åtgärder för höjd beredskap inom energiberedskapsområdet och bedriva omvärldsbevakning och analys samt stödja andra myndigheter med expertkompetens inom området.