Frågor och svar om elektrifieringspiloter

Publika laddstationer som är lokaliserade intill, eller inom en körsträcka på 3 km från närmaste utfart till, det av EU utpekade, Ten-T-vägnätet. Både stomnät/core och övergripande nät/comprehensiveär tillåtna som lokalisering.

Ten-T-nätets utformning kan ni ta del av här: TENtec Interactive Map Viewer (europa.eu).

Observera att vätgastankstationer inte ingår i den här utlysningen.

Nej, inte den här utlysningen. 

Det går att söka för helt icke-publika laddstationer via Klimatklivet (Naturvårdsverket). 

Vi upplever att det kan vara problematiskt att hantera snabbladdare och vätgastankstationer i samma utlysning utifrån krav- och bedömningskriterier.

Vi utvärderar nu om vi anser att det för tillfället finns behov av stöd till fler vätgastankstationer. Om så är fallet kommer det ske en separat utlysning för det inom programmet.

I förordning (2022:107) om statligt stöd till regionala elektrifieringspiloter står det bland annat att en regional elektrifieringspilot är: 

”ett projekt a) där aktörer går samman för att bygga infrastruktur med strategiskt placerade laddstationer, och...” 

Det innebär att det ska finnas mer än en aktör inblandad i projektet. Det ställs inga uttryckliga krav på hur samverkan ska ske eller hur omfattande samverkan ska vara.

Ett bedömningskriterium handlar dock om det så ju mer konkreta ni kan vara och ju fler viktiga aktörer som är inblandade desto bättre för ert projekt.

Det kan exempelvis vara bra att beskriva samverkan med aktörer som avser att nyttja stationen och/eller med aktörer som kan bidra med kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning.

Ett företag/organisation kan lämna in flera ansökningar eller vara en del av flera ansökningar.

Nej, det måste göras en ansökan för varje laddstation som ni söker stöd för.

Ja, men vi uppmuntrar få men väl genomarbetade ansökningar.

Om det inte är självklart att ni uppfyller kraven för 90 % stöd så bör ni presentera fakta som stöder att villkoren för 90 % stöd är uppfyllda. Det kan till exempel bestå av datamaterial från Trafikverket.

Energimyndigheten kan komma att begära in kompletterande material om det behövs för att kunna fatta ett korrekt beslut.

Kartan under länken ”Karta med översiktlig bild på trafikflöden på Ten-T-vägnätet” ska inte ses som en exakt karta utan bara en grov översiktsbild. Exakta och uppdaterade data återfinns i Trafikverkets databas.

Karta med översiktlig bild på trafikflöden på Ten-T-vägnät

Databas Vägtrafikflödeskartan, Trafikverket

Du får stöd för kostnader kopplade till uppförande, installation eller uppgradering av laddningsinfrastrukturen:

• Kostnader för själva laddningsinfrastrukturen, samt installation av eller uppgradering till andra komponenter.
• Krafttransformatorer och annan teknisk utrustning som behövs för att ansluta laddningsinfrastrukturen till elnätet eller till en lokal enhet för produktion eller lagring av el.
• Anläggningsarbeten, mark- eller väganpassningar, installationskostnader och kostnader för att inhämta relevanta tillstånd.
• Kostnaderna för lagringsenheter för elen kan ingå men på en lägre stödnivå.

Ja, men bara för 25 procent av stödberättigad kostnad.

Effektförsörjningen måste i sådana fall vara tillräckligt dimensionerad för att kunna ladda upp lagret under timmar med låg efterfrågan på laddning, samtidigt som kapaciteten ska vara tillräcklig för att klara timmar med stor efterfrågan på laddning.

Om lagringen av el ingår i ett affärsupplägg med försäljning av nätsystemtjänster så måste detta vara utformat så att laddstationens leveranser av laddtjänster inte påverkas mer än undantagsvis.

Nej, stöd ges för uppförande av laddstationen. Projektet ska avslutas när laddstationen är färdigställd. När projektet är slut är det ett krav att stödmottagaren ser till att stationen är i drift minst 5 år efter projektslut.

Kostnaderna för lokala produktionsenheter är inte en stödberättigad kostnad. Däremot är det tillåtet att använda sig av det som ett sätt att få tillgång till el men det är då helt självfinansierat och ska inte räknas in i stödberättigade kostnader/projektbudgeten i ansökan.

Första stycket i art. 36a.3 i GBER (de så kallade statsstödsreglerna) utesluter inte uttryckligen leasingkostnader.

Energimyndigheten gör dock en bedömning i det enskilda fallet när ni skickat in en ansökan.

Kostnader för projektet måste dock också rymmas inom projekttiden vilket i nuläget innebär att ni inte kan räkna med att få stöd för eventuella kostnader som ligger efter den 30 september 2025.

I en av informationstexterna på ansökningssidorna står det exempelvis följande:

”Redogör för hur de eventuella avskrivningskostnaderna som motsvarar projektets varaktighet har beräknats. Restvärdets storlek efter projektslut ska vara granskad av revisor och beräkningen av restvärdet ska vara utförd i enlighet med god redovisningssed.”  

Eftersom det här är ett investeringsstöd så gäller inte restvärden.

Ni kan alltså få stöd för hela investeringskostnaden upp till max 70 procent eller 90 procent beroende på lokalisering.

Laddningspunkterna ska utrustas med möjlighet att dela realtidsinformation.

Laddningspunkterna ska vara digitalt utrustade och vara registrerade i databasen Nobil. Data gällande användande (laddning) av era laddpunkter ska kunna tillges Energimyndigheten vid förfrågan.

Vald operatör för laddpunkterna förväntas dela data om aktuell status (realtidsinformation) via kommunikationsprotokollet OCPI mot Nobil.

Har er valda operatör redan en OCPI-uppkoppling mot Nobil registreras era laddpunkter automatiskt in till databasen. Ni behöver således inte registrera laddstationen och dess laddpunkter manuellt.

Har er valda operatör inte en OCPI-uppkoppling mot Nobil förväntas att en dialog upprättas mot er operatör för att uppfylla detta. Under processen för en OCPI-anslutning ska era laddstationer och laddpunkter manuellt registreras till Nobil.

Exempel på operatörer idag anslutna till Nobil via OCPI:

• InCharge
• Recharge
• E.ON
• Eviny
• Circle K

Vid frågor om OCPI, kontakta er operatör eller Morgan Bergman på Energimyndigheten: morgan....@energimyndigheten.se  

Ja, alla laddpunkter som ni söker stöd för måste minst kunna erbjuda 350 kW (i genomsnitt under en laddcykel på 45 min).

Vid lastbalansering är det dock tillåtet att varje uttag ger 175 kW. För de laddpunkter som ni får stöd för så får inte lastbalansering ske så att effekten blir under 175 kW.

De förutsättningar som Energimyndigheten har lagt fast kring laddningspunktens förmåga att leverera 350 kW syftar till att vara en vägledning för att kunna avgöra om en viss modell av laddare ska anses uppfylla kravet eller inte.

Om ni önskar besked om en viss modell av laddare uppfyller kraven så förutsätts ni kunna motivera varför kraven borde anses vara uppfyllda.

Principiellt är det enkelt – det är den svagaste länken vid maxnyttjande under fulla laddcykler som ska anses vara begränsande, det kan vara kabeln, transformatorn eller laddpunkternas uteffekt.

Om inte laddstationerna kan köra med den maximala uteffekt som de är konstruerade för på grund av bristande effektförsörjning från elnätet plus eventuellt ellager så blir det givetvis elförsörjningen som blir dimensionerande.

Om laddpunkterna inte skulle kunna ge fulla effekten om flera fordon skulle ladda samtidigt under hela laddcykler så är det den maximala lastbalanserade effekten som blir den totala uteffekten.

Vi förstår att verkligheten är mer komplex än vad vi kan fånga i ett värde och att laddning och lastbalansering i praktiken sker på ganska dynamiska och oregelbundna sätt. Det viktiga i detta sammanhang är dock att kunna göra en rättvis bedömning och att vi behandlar alla sökande lika.

I ansökan ska ni beskriva hur långt ni hittills har kommit i processen för exempelvis markupplåtelse och elförsörjning.

Om ni har kunskap om det så bör ni även beskriva den generella situationen i elnätet på platsen där ni avser att bygga.

Ju säkrare ni i ansökan kan visa att ni har erforderlig effekt desto bättre för er ansökan. Det finns möjlighet att dra tillbaka en ansökan om omständigheter uppstår som gör att projektet inte längre kan fullföljas.

Ni måste tillhandahålla minst en av följande lösningar för betalkort vid er laddstation:

a) Läsare för betalkort.

b) Enheter med en kontaktlös funktion som åtminstone kan läsa betalkort.

Kravet ska ses som ett minimikrav. Inget hindrar att även andra lösningar finns.

Mer information hos Europaparlamentet: Förordning om utbyggnad av infrastruktur för alternativa drivmedel och om upphävande av direktiv 2014/94/EU (pdf)

Nej. Ansökningarna bedöms i konkurrens.

Alla ansökningar sker i konkurrens utifrån bedömningskriterierna angivna i den fullständiga utlysningstexten.    

Energimyndigheten kommer att göra en samlad bedömning på bedömningskriterierna för de ansökningar som lever upp till alla krav i utlysningen.

Energimyndigheten fattar beslut så fort som möjligt men vår erfarenhet ger att beslut kan dröja till slutet på 2023 och beslut fattas sannolikt inte före 1 november.

Stödet betalas ut enligt utbetalningsplanen som kommer att finnas med i beslutet från Energimyndigheten.

Förordning 2022:107 styr också att 25 procent av beviljade medel inte får betalas ut förrän efter att projektet är slutredovisat.

Projektet behöver slutrapporteras till Energimyndigheten senast 30 september 2025. Förlängningar efter det kan inte Energimyndigheten i nuläget uttala sig om eftersom det kräver beslut av regeringen.

Eventuellt kan det vara möjligt men det kan endast avgöras efter en ansökan skickats in och i det enskilda fallet.

En förutsättning för stöd enligt förordning 2022:107 är att stödmottagaren åtar sig att under fem år efter det att en laddstation färdigställts säkerställa att den är i fortsatt drift. Det finns inga andra avvecklingskrav.

40 procent av de utlysta medlen utifrån EU:s statstödsregler. Det motsvarar 140 miljoner kronor.

Stöd får inte lämnas till projekt som beviljats annat offentligt stöd för samma ändamål. ​Om ett projekt blivit beviljat stöd men inte har påbörjats hos en annan myndighet, kan ansökan dras tillbaka antingen hos Energimyndigheten eller den andra myndigheten.

På fliken ”Kostnader och finansiering” i ansökningsformuläret räknas stödnivån ut automatiskt efter att ni fyllt i ”Finansiär” och vad de finansierar med.

1. Börja med att fylla i hela projektets stödberättigade kostnader oavsett om medlen ska tas från Energimyndigheten, er själva eller annan finansiär.
2. Under ”Finansiär” fyller ni sedan i vilken/vilka andra organisationer som ska vara med och finansiera och med vad. Det kan vara ni som ansöker och/eller andra som avser gå in med finansiering.
3. För att spara det som fylls i där, tryck på knappen ”Lägg till finansiär”. Då skapas en ny tabell och stödnivån ändras.

Vi anser att det är godtagbart om just toaletten eventuellt inte kan ha öppet dygnet runt, men den bör vara öppen stora delar av dygnet.