Kortsiktsprognos: Ökning av elproduktionen till 2024

Till följd av pandemin ser vi en nedgång i energianvändningen under 2020, men den väntas därefter återhämta sig gradvis fram till 2024. Prognosen visar en fortsatt ökande elproduktion från vind och sol, att elexporten fortsätter öka, samt att elanvändningen börjar ta fart inom industrin och för vägtransporter. Det är inga stora skillnader jämfört med vårens prognos.

kortsiktsprognosen som Energimyndigheten nu publicerar beskriver vi energianvändning och energitillförsel för perioden 2019–2024.

 ̶  Pandemin som råder i världen har lett till att Sveriges energianvändning minskat inom industri- och transportsektorn. Den här prognosen visar dock att den svenska energianvändningen i princip förväntas återhämta sig innan 2024, säger Angelina Björklund, analytiker på Energimyndigheten. 

Vindkraft, solel och elexport ökar

Enligt prognosen ökar vindkraften kraftigt de kommande åren, med mer än en dubblering från 20 terawattimmar (TWh) 2019 till 46 TWh 2024. Det är en justering upp på sikt (2023/24) jämfört med förra prognosen, medan det skett en neddragning på kort sikt på grund av försenade projekt. Solel ökar också kraftigt, om än från låga nivåer. Den totala elproduktionen ökar till 184 TWh 2024. Eftersom elanvändningen endast väntas öka marginellt de kommande åren, leder den ökade

elproduktionen till en ökad elexport.  

Nettoelproduktion per produktionsslag och elanvändning.svg

Figur 1. Nettoelproduktion per produktionsslag och elanvändning för 2019 samt prognos för 2020–2024, TWh

Ökad användning av el och biodrivmedel i transportsektorn

Transportsektorns energianvändning väntas ligga på en lägre nivå under 2020 och 2021 jämfört med basåret 2019 som en konsekvens av covid-19. Pandemins effekter väntas avta under prognosperioden och energianvändningen återhämta sig. Återhämtningen väntas gå snabbare än vad som tidigare förväntats, det har skett en uppjustering för 2021 jämfört med förra prognosen. Dock väntas energianvändningen inom utrikes luftfart fortsatt ligga på en lägre nivå än innan pandemin vid slutåret 2024. I prognosen ser vi att elanvändningen inom vägtransporter börjar ta fart tack vare en allt större andel laddbara vägfordon. Även användningen av biodrivmedel väntas öka. Det beror främst på höjda nivåer inom reduktionsplikten.

Ökad el- och fjärrvärmeanvändning i bostads- och servicesektorn

Energianvändningen i bostads- och servicesektorn bedöms öka med cirka 2 TWh under prognosperioden 2019 till 2024 främst på grund av en ökning i både el- och fjärrvärmeanvändning. Däremot minskar användningen av eldningsoljor, naturgas och stadsgas under perioden. Mängden biodrivmedel ökar i sektorn och då främst på grund av högre krav på inblandning i diesel och bensin som används till arbetsmaskiner i jordbruk, skogsbruk, fiske och byggsektorn. I prognosen görs bedömningen att covid-19 inte haft någon större inverkan på energianvändningen i sektorn som helhet. Det är inga större skillnader jämfört med förra prognosen.

Elanvändningen inom industrin förväntas öka

Inom industrisektorn förväntas elanvändningen öka över tid och även användningen av naturgas. Det är inga större skillnader jämfört med vårens prognos, men elanvändningen väntas öka mer än vad som tidigare förväntats. Återhämtningen från pandemin väntas gå snabbare än vad som tidigare förväntats och siffrorna för 2021 är därför uppskrivna jämfört med förra prognosen. Användningen av diesel minskade mycket under 2020 på grund av covid-19.

Den totala energianvändningen minskar

Enligt prognosen minskar den totala energianvändningen (inklusive förluster) i Sverige med 14 TWh, från 542 till 528 TWh mellan 2019 och 2024. Det beror främst på att produktion från kärnkraft minskar och därmed minskar också de stora energiförluster som uppstår vid kärnkraftens elproduktion.

Om kortsiktsprognosen

Energimyndigheten publicerar två gånger om året en kortsiktsprognos över Sveriges energianvändning och energitillförsel, en gång under våren och en gång under sommaren. Huvudsyftet med kortsiktsprognoserna är att verka som underlag till Finansdepartementets prognoser över skatteintäkter. Prognosen görs på årsbasis, och ska inte användas för att göra bedömningar över effektläget i elsystemet i Sverige.

Till sommarens prognos publiceras endast en excelfil. Till vårens prognos publicerades även en rapport.

Resultaten i prognosen är bland annat beroende av antaganden om ekonomisk tillväxt, bränslepriser, nybyggnation av bostäder och utbyggnad av vindkraft under de kommande åren samt historiska trender för hur energianvändningen utvecklats.

För långsiktig utveckling av energisystemet hänvisar vi till Energimyndighetens långsiktiga scenarier som sträcker sig fram till 2050.