Olika typer av solceller

De solcellstyper som finns på marknaden idag är monokristallina solceller, polykristallina solceller och tunnfilmssolceller, varav de två första dominerar marknaden.

Solcellstyperna skiljer sig åt vad gäller utseende, böjbarhet, verkningsgrad samt pris och bör väljas utifrån vilka faktorer som är viktigast samt byggnadens förutsättningar. Om exempelvis priset är avgörande kan det vara värt att välja billigare moduler med något lägre verkningsgrad om det finns gott om plats på hustaket.

På grund av ständig utveckling i solcellsbranschen kan verkningsgrad, pris med mera komma att ändras framöver.

Monokristallina solceller

Monokristallina solcellsmoduler baseras på kisel. Solcellerna som används i dessa moduler är inte är helt igenom rektangulära utan har rundade kanter. Vanligtvis har solcellerna en svart färg. Verkningsgraden för modulerna ligger på runt 15–22 %. Kostnaden per modul är högre än för polykristallina solceller.

Polykristallina solceller

Polykristallina solcellsmoduler baseras på kisel och innehåller rektangulära solceller. Färgen är oftast skimrande blåaktig men det går även att få i andra färger vilket dock kan påverka verkningsgraden negativt. Verkningsgraden för modulerna ligger på runt 15–17 %.

Tunnfilmssolceller

Tunnfilmssolceller är som namnet antyder tunna med låg materialåtgång. Det finns olika typer av tunnfilmssolceller. Dessa brukar benämnas utifrån vilka ämnen som ingår, exempelvis CdTe (kadmium, tellurid) eller CIGS (koppar, indium, gallium, selen). CdTe-solceller innehåller mer av det miljöfarliga ämnet kadmium än CIGS-solceller. Både verkningsgrad och modulkostnad är något lägre för CdTe än för CIGS. Generellt sett blir en anläggning med tunnfilmssolceller dyrare än en anläggning med kiselsolceller förutsatt att samma mängd el ska produceras. 

Tunnfilmssolceller är inte lika vanliga som kristallina solceller och finns inte alltid i leverantörers produktutbud. De har en jämn färg och de kan göras böjbara vilket innebär att de kan placeras på ytor där inte kristallina solceller är lämpliga. Verkningsgraden för modulerna ligger på runt 10–16 %.  

Solceller integrerade i takmaterial

Ett alternativ till vanliga solcellsmoduler är takintegrerade lösningar som kan ersätta takmaterial och samtidigt producera el. Flera olika typer finns redan på marknaden. Utvecklingen inom detta området går också snabbt framåt. Estetiskt är det många som uppskattar att solcellerna blir en del av taket. Kostnadsmässigt är det dock fortfarande dyrare än vanliga solcellslösningar.

Solceller under utveckling

Det finns ett flertal typer av solceller som befinner sig i ett forskningsstadie och som längre fram kan bli aktuella på marknaden. Exempel på detta är så kallade perovskitsolceller, dye-sensitized solceller (DSSC) och nanotrådsbaserade solceller.

Perovskitsolceller har potential att få en hög verkningsgrad till låg kostnad. Idag har dessa solceller dock problem med stabilitet och mängden bly behöver reduceras.

Även nanotrådsbaserade solceller har potential att leda till solceller med hög verkningsgrad och dessutom med låg materialanvändning. Forskning pågår bland annat kring nanotrådarnas utformning.

Dye-sensitized solceller (DSSC) har fördelen att de kan göras billiga och att de fungerar bra även när ljuset är svagt. Forskning pågår bland annat kring att öka verkningsgraden för dye-sensitized solcellen (DSSC).

Det pågår också forskning kring att kombinera olika solceller genom olika lager för att öka verkningsgraden, så kallat tandemsolcell.

Finns det oberoende tester?

Energimyndigheten genomför regelbundet tester av teknik för hushåll. Bland annat har vi testat solceller och växelriktare. Du kan läsa om testerna här.

Därtill finns ackrediterade labb såsom Tüv Rheinland som testar och certifierar solceller enligt standarderna IEC 61215 och IEC 61730. Testning och verifiering görs utifrån bland annat prestanda, säkerhet, hållbarhet och livslängd. Även institutet RISE i Sverige utför provning av solcellsmoduler. Det rekommenderas att välja certifierade solceller. Det är även krav att solcellspaneler ska vara CE-märkta.

Hur länge har solceller funnits i Sveriges?

Sveriges äldsta solcellsanläggning är från 1984 och sitter på ett flerbostadshus i Huvudsta, Stockholm. Solcellerna producerar något mer solel idag än när de installerades. Det beror på att växelriktarna har bytts ut och är mer effektiva än de ursprungliga.