Energimyndigheten publicerar två gånger om året en kortsiktsprognos över Sveriges energianvändning och energitillförsel. Huvudsyftet med kortsiktsprognoserna är att verka som underlag till Finansdepartementets prognoser över skatteintäkter. Den senaste publicerades i juli 2018 och nedan finner du en summering för varje sektor.

För perioden 2017–2021 väntas den totala tillförseln av energi i Sverige minska från 600 till 583 terawattimmar (TWh), medan den slutliga energianvändningen i samtliga användarsektorer väntas öka.

El från kärnkraft minskar

Anledningen till att energitillförseln minskar är att kärnkraftsreaktorerna Ringhals 1 och 2 är planerade att stängas ned under prognosåren. Vid elproduktion från kärnkraft är förlusterna större än exempelvis från vindkraft.

Kärnkraftsproducerad el minskar med 14 TWh mellan 2017 och 2021. Minskningen antas till största delen ersättas av 10 TWh ökad elproduktion från vindkraft. Dessutom väntas exporten av el att minska.

Sveriges totala energitillförsel 2017, samt prognos för åren 2018-2021, TWh

Kontakt: Markus Selin

Sammanfattning sektorernas energianvändning

  • Bostäder och service

    • Energianvändningen väntas öka från 141 TWh 2017 till 145 TWh år 2021.
    • Den största ökningen beror på att prognosåren antas bli normalvarma och därmed kräva mer energi för uppvärmning. 
    • 2017 var drygt sju procent varmare än normalt och därför var uppvärmningsbehovet lägre.
    • En marginell ökning av energibehovet inom sektorn kommer från uppvärmning av nya bostäder. Trenden inom sektorn visar på en ökad el- och fjärrvärmeanvändning, en konstant biobränsleanvändning och en minskning i användningen av fossila bränslen.

     

  • Industrisektorn

    • Energianvändning väntas öka marginellt under prognosåren från 139 TWh 2017 till 141 TWh år 2021.
    • Trenden visar även på en utfasning av tunga eldningsoljor samt en fortsatt omställning av fossila bränslen till biobränslen och el.

     

  • Transportsektorn

    • Energianvändning väntas öka från 134 till 135 TWh under prognosperioden.
    • Den största ökningen sker inom utrikes transporter där antalet passagerare inom flygtrafiken blir allt fler.
    • I prognosen för inrikes transporter sker en minskning till följd av högre bränslepriser och en mer effektiv bilpark.
    • Prognosen visar även en högre bensinanvändning gentemot fossil diesel. Detta är en konsekvens av att en större del av dieselefterfrågan täcks av biokomponenter som en konsekvens av reduktionsplikten.