Beredskapslagring av olja

Importörer, säljare och förbrukare av olja är enligt lag skyldiga att hålla beredskapslager för att trygga tillgången under svåra försörjningskriser för råolja och oljeprodukter.

Lagringsskyldigheten är knuten till Sveriges åtaganden gentemot IEA (International Energy Agency) enligt IEP-avtalet, en överenskommelse mellan 29 länder om ett gemensamt energiprogram. Avtalet kräver bland annat att varje medlemsland lagrar olja motsvarande 90 dagars nettoimport. Oljelagrens storlek för försörjningskriser bestäms en gång per år av Energimyndigheten som fastställer vem som är lagringskyldig samt hur omfattande den enskilda lagringen ska vara. Storleken på lagringsskyldigheten grundas på vad den eventuella lagringsskyldige har sålt eller förbrukat under det närmast föregående basåret. Ett lagringsår löper från 1 april till 31 mars året därpå. Energimyndigheten övervakar också att lagstiftningen för bereskapslagringen följs.

För fullständig information om lagringskyldighet, se länkar till lagtext i högerkolumnen.

Den svenska lagstiftningen

Den svenska lagstiftningen om beredskapslagring av olja bygger på rådets direktiv 2009/119/EG. EG direktivet har närmat sig IEAs krav och rapporteringar på beredskapslager. Energimyndigheten är tillsynsmyndighet enligt lagen och har gett ut föreskrifter som beskriver mer ingående lagringsprocessen.

Blanketter

Nedan hittar du blanketter tillhörande Lagen om beredskapslagring. Samtliga Excel-filer öppnas i nytt fönster.

Deklarationer:
Försäljningsrapport
Förbrukningsrapport
Ansökningar:
Lagring utanför landet
Lagerhållning inom landet av någon annan än den lagringsskyldige
Utföra lagring inom landet åt någon annan
Fullgöra lagringsskyldighet med råolja
Fullgöra lagringsskyldighet med annat lagringsbränsle
Befrielse från lagringsskyldighet
Anmälan:
Lagringsavtal för utländskt företag
Koncernlagring
Rapporter:
Lagerrapport

Övrigt:

Fullmakt