Vindkraftens del av elförsörjningen

Utbyggnaden av vindkraften går snabbt. Marknaden har utvecklats, vilket kortat ledtider och ökat konkurrensen. Marknadsläget för ny elproduktion är hård och generellt byggs bara de allra mest lönsamma projekten.

De senaste tio åren har vindkraften byggts ut i exceptionellt hög takt. 2016 producerade vindkraften 15,5 TWh el vilket var nio procent av produktionen. Detta kan jämföras med 2006 då vindkraften producerade 1 TWh – drygt en halv procent av produktionen.

2016 var ett normalt vindår (enligt Vindstats vindindex). Det märktes på att produktionen var lägre än förra året, som var ett väldigt blåsigt år. Här hittar du den senaste statistiken över vindkraftsutbyggnaden i Sverige.

Ökningen av förnybara kraftslag såsom vindkraft, småskalig vattenkraft och biokraftvärme drivs av elcertifikatsystemet och hög konkurrenskraft.

Kraftslag (TWh) 2016 2011 2006
Vattenkraft 61  66  61
Kärnkraft 61  58 65
Vindkraft 15   6    1
Värmekraft (bränslebaserad) 15 18 14
Kraftvärme - fjärrvärme   8  10   7
Kraftvärme - industri   6    6    6
Summa nationell elproduktion  166 164  154

 Källa: Statistikdatabasen, SCB. Månadsvis elstatistik. Elproduktionen i Sverige 2006, 2011 och 2016 fördelad på produktionsslag. Produktionen presenteras i diagrammet ovan uttryckt i procent och i tabellen uttryckt i energi, TWh.

 

Sveriges kraftbalans och politiska mål för vindkraften

Sveriges kraftbalans är stark. Elproduktionen har ökat samtidigt som elanvändningen har stagnerat. Sverige är därför nettoexportörer av el och elpriset har blivit mycket lågt. Mer om elanvändning och elproduktion hittar du under Statistik eller i SCB:s statistikdatabas. Därifrån går det att exportera data.

Det finns inget mål för utbyggnaden av vindkraft i Sverige. Målen om förnybar energi och hållbarhet är generella och inte styrda mot något kraftslag. Den planeringsram om 30 TWh vindkraft som finns, är att betrakta som ett politiskt ställningstagande och ett stöd i planeringen för kommuner, länsstyrelser och myndigheter.

Utbyggnaden av vindkraft i Sverige och Norge drivs av elcertifikatsystemet (sedan 2003), som har ett mål om 28,4 TWh ny förnybar kraft. 2017 beslutade Sverige att utöka elcertifikatsystemet med ytterligare 18 TWh till 2030. Utbyggnaden beror på vindkraftens konkurrenskraft mot andra certifikatberättigade kraftslag. När elcertifikatsystemet är fullt utbyggt kommer elpriset eller nya politiska verktyg att vara styrande för vilken typ av kraftproduktion som kan byggas i Sverige.

Utbyggnad av vindkraft sedan 80-talet

I figuren nedan visas en graf med den årliga nettoökningen samt den ackumulerade installerade effekten uttryckt i MW.

vindkraft installerad effekt 2016

 

Den totalt registrerade effekten i slutet av 2016 uppgick till 6 430 MW. De flesta verk är landbaserade och i princip all nybyggnation sker inom segmentet storskalig landbaserad vindkraft.

När det gäller antal verk är det viktigt att poängtera att det inte finns någon gräns för installerad effekt för att vindkraftverken ska förekomma i statistiken. För små verk ämnade för egenproduktion av el beror förekomsten i statistiken på huruvida dessa sökt och fått elcertifikat eller inte.