Vindkraftens del av elförsörjningen

Utbyggnaden av vindkraften går snabbt. Marknaden har utvecklats, vilket kortat ledtider och ökat konkurrensen. Marknadsläget för ny elproduktion är hård och generellt byggs bara de allra mest lönsamma projekten.

De senaste tio åren har vindkraften byggts ut i exceptionellt hög takt. 2015 producerade vindkraften 17 TWh el vilket var tio procent av produktionen. Detta kan jämföras med 2005 då vindkraften producerade under 1 TWh – mindre än 0,5 % av produktionen.

mängd elproduktion per kraftslag

 

2015 var också ett gott vindår (enligt KVT:s vindindex). Det märktes på att produktionen var högre än förväntat. Under 2016 skedde en viss avmattning. Här hittar du den senaste statistiken över vindkraftsutbyggnaden i Sverige.

Ökningen av förnybara kraftslag såsom vindkraft, småskalig vattenkraft och biokraftvärme drivs av elcertifikatsystemet och hög konkurrenskraft.

Kraftslag (TWh) 2015 2010 2005
Vattenkraft 74  66  72
Kärnkraft 54  56  69
Vindkraft 17    3    1
Värmekraft (bränslebaserad) 14  21  13
Kraftvärme - fjärrvärme   7  12    6
Kraftvärme - industri   6    6    5
Summa nationell elproduktion  172 165   167

 Källa: Statistikdatabasen, SCB. Månadsvis elstatistik. Elproduktionen i Sverige 2005, 2010 och 2015 fördelad på produktionsslag. Produktionen presenteras i diagrammet ovan uttryckt i procent och i tabellen uttryckt i energi, TWh.

 

Sveriges kraftbalans och politiska mål för vindkraften

Sveriges kraftbalans är stark. Elproduktionen har ökat samtidigt som elanvändningen har stagnerat eller till och med minskat. Sverige är därför nettoexportörer av el och elpriset har blivit mycket lågt. Mer om elanvändning och elproduktion hittar du under Statistik eller i SCB:s statistikdatabas. Därifrån går det att exportera data.

Det finns inget mål för utbyggnaden av vindkraft i Sverige. Målen om förnybar energi och hållbarhet är generella och inte styrda mot något kraftslag. Den planeringsram om 30 TWh vindkraft som finns, är att betrakta som ett politiskt ställningstagande och ett stöd i planeringen för kommuner, länsstyrelser och myndigheter.

Utbyggnaden av vindkraft i Sverige och Norge drivs av elcertifikatsystemet (sedan 2003), som har ett mål om 28,4 TWh ny förnybar kraft. Utbyggnaden beror på vindkraftens konkurrenskraft mot andra certifikatberättigade kraftslag. När elcertifikatsystemet är fullt utbyggt kommer elpriset eller nya politiska verktyg att vara styrande för vilken typ av kraftproduktion som kan byggas i Sverige.

Utbyggnad av vindkraft sedan 80-talet

I figuren nedan visas en graf med utbyggnad, fördelad på antal kraftverk, installerad effekt och elproduktion.

 

Den totalt registrerade effekten i slutet av 2015 uppgick till 5 840 MW. De flesta verk är landbaserade och i princip all nybyggnation sker inom segmentet storskalig landbaserad vindkraft.

När det gäller antal verk är det viktigt att poängtera att det inte finns någon gräns för installerad effekt för att vindkraftverken ska förekomma i statistiken. För små verk ämnade för egenproduktion av el beror förekomsten i statistiken på huruvida dessa sökt och fått elcertifikat eller inte. Under 2015 ansökte och beviljades till exempel sex vindkraftverk som var mindre än 1,5 MW - att jämföra med 2009 då ca 40 verk mindre än 1,5 MW togs i drift.