Bredbandgapselektronik i energieffektivare kraftelektroniktillämpningar (BBG-programmet)

Energimyndigheten beslutade den 20 oktober 2016 att avsätta 25 miljoner kronor till programmet Bredbandgapselektronik i energieffektivare kraftelektroniktillämpningar (BBG-programmet).

Programmet löper under åren 2016-2020. Första utlysningen öppnar i början av november 2016.

Kraftelektronik används i många tillämpningar med elmotorer, i förnybar elproduktion (växelriktare för solceller, AC/DC- och DC/DC-omvandlare i vindkraftverk), i smarta nät, i transmission (HVDC-system) och elfordon och arbetsmaskiner. Genom att ersätta dagens kiselkomponenter med bredbandgapskomponenter kan man bygga kraftelektronik med lägre energiförluster än för kisel.

Kisel ska ersättas

Visionen är att resultaten i programmet inom 20-års sikt bidrar till att bredbandgapsmaterial ersätter kisel inom en övervägande del av kraftelektroniken. Det ska leda till energieffektivare, lättare, kompaktare och mindre materialintensiva kraftelektroniksystem. Målet är att minska Sveriges energianvändning och bidra till en markant ökning av andelen elektrifierade fordon.

Industridrivet program

Syftet med programmet är att påskynda användningen av bredbandgapskomponenter inom kraftelektronik för att öka energisystemets energi- och resurseffektivitet samt att främja näringslivet i Sverige. Programmet ska vara industridrivet och inriktningen för projekten kommer därmed att styras av industrins behov vid respektive ansökan.

Tre områden: kraftelektronik, kraftmoduler, drivelektronik

Programmet ska stödja projekt där företag, universitet och högskolor och forsknings­institut utvecklar och demonstrerar kraftelektronik på delsystem- och systemnivå med komponenter av bredbandgapsmaterial. Programmet omfattar tre områden:

  • kraftelektronik
  • kraftmoduler
  • drivelektronik.

Programmets mål

Programmets mål är att under första fyraårsperioden minst fem nya företag har provat lösningar baserade på bredbandgapsmaterialskomponenter, minst 20 projekt eller förstudier har genomförts, minst 10 protyper har tagits fram som visar en väsentlig minskning av förluster (> 50 %) samt att det finns minst fem forskningsgrupper på universitet och högskolor och forskningsinstitut som deltar i projekten.