Hushåll / Din uppvärmning / Solvärme

Solvärme

Detta är en schematisk bild av ett solfångarsystem som levererar varmvatten. 1. Solfångare 2. Elpatron 3. Tappvarmvatten till tvätt och disk 4. Kallvatten in
Bild: Bo Reinerdahl

En solvärmeanläggning värmer vatten med hjälp av solen. Varmvattnet kan användas för enbart tappvarmvatten, det kan även ge ett tillskott till uppvärmningen i huset. Solvärmt varmvatten kan även användas till poolen eller för att värma och torka ut fuktiga husgrunder.

På grund av våra långa dagar under sommaren har Sverige lika stor solinstrålning som länderna kring Medelhavet. Under månaderna april-september ger solen hela 900 – 1000 kWh/m². Solvärmen kan svara för huvuddelen av värme- och varmvattenbehovet under 4-6 månader södra Sverige och under en något kortare period i norra Sverige.

En bra solfångare är inte beroende av att ha full solsken hela dygnet utan klarar även att göra varmvatten en mulen dag. Dessutom lagras varmvatten i en välisolerad tank, en så kallad ackumulatortank.

Solfångare placeras helst på ett skuggfritt tak i söderläge. Tak åt öster och väster kan också vara lämpliga, men då behöver man ofta öka solfångarytan för att säkerställa varmvattenmängden som kan produceras.

Tappvarmvatten

Solvärme kan svara för cirka hälften av en normalfamiljs årliga varmvattenbehov. Då används ett standardiserat solvärmesystem där 4-6 m² solfångare är anslutna till en varmvattenberedare med runt 300 liters volym. Tanken förses även med en elpatron för att värma vattnet på vintern. Passa på att investera i solvärme när du ändå ska byta varmvattenberedare då blir merkostnaden för solvärmen som lägst.

En solvärmeanläggning för tappvarmvatten kan minska behovet av köpt energi med
2 000 – 2 500 kWh/år i typhuset där varmvattnet tidigare värmdes med enbart el. Ett sådant system passar till hus med direktel, sommarstugan, men även vid verksamheter där det behövs mycket varmvatten på sommaren, till exempel campingplatser och idrottsanläggningar.

Varmvatten och värmetillskott

Till den här typen av värmesystem används så kallade kombisystem som normalt består av 8-12 m² solfångare anslutna till en ackumulatortank med 500–750 liters volym. Till tanken ansluts även en panna (oftast ved eller pellets). Ett kombisystem anpassas och dimensioneras efter aktuellt värmebehov och den värmepanna du har.

En förutsättning är att du har ett vattenburet värmesystem. Ett kombissystem kan minska behovet av köpt energi med cirka 5 000 kWh/år. Passa på när ska byta värmepanna och ta hjälp med dimensionering av din lokala installatör eller en solvärmeleverantör.

Kombisystem passar också bra i panncentraler för bostadsområden och mindre fjärrvärmesystem, speciellt i kombination med biobränsle.

Andra tillämpningar

Solvärme är det bästa alternativet om man vill värma en pool eller ett utomhusbad. Solen kan stå för hela värmeförsörjningen och utan någon merkostnad kan badsäsongen förlängas med några veckor.

I hus med torpargrund/krypgrund som har problem med för höga fukthalter kan solvärmen bidra med att värma grunden på sommaren och torka ut den. Värmen som produceras körs in i en rörslinga som placeras ut i husgrunden. Detta ersätter då eldrivna avfuktare.

Sol i kombination med bergvärme har testats. Tanken är att solen skall ”ladda” ett för kort borrhål som hostas av frysning. Dessa system har dock ännu inte testats och utvärderats vetenskapligt. Att kombinera en värmepump, som fungerar i relativt låga temperaturområden, med sol som har relativ hög arbetstemperatur ställer stora krav på installatörens skicklighet. Även här krävs en ackumulatortank.

Solvärme i golvvärmesystem ökar utbytet från solfångaren, eftersom man kan utnyttja solvärme redan vid låga temperaturer tidigt och sent på säsongen. Systemet behöver dock fortfarande kombineras med annan värmekälla för att klara vintern.

Solfångartyper

Det finns två typer av solfångare: plana och vacuumsolfångare. Plana solfångare är den mest beprövade typen i Sverige och har installerats sedan 80-talet. Dom består utav an enkel trälåda med glas på. I lådan finns en så kallad absorbator av svartmålat metall med påsvetsade rör, där vattnet cirkulerar. Det finns även andra typer med speglar. I vattnet finns ett frysskydd. Plana solfångare kan lätt integreras i takmaterialet, det vill säga att dom monteras genom att man tar bort takmaterialet, lägger solfångaren direkt på ströläkten och runt om tätas övergången med plåt.

Kvadratmeterantalet som ges i exemplen ovan är räknade på plana solfångare. Plana solfångare finns även som byggsats för självbygge.

Vakuumsolfångare är relativ nya på marknaden och har en helt annan konstruktion. Dom består av en rad med glastuber. Tubernas uppbyggnad inuti kan vara olika. Grundprincipen är dock att det i tubernas inre finns ett vakuum som skall minimera att värmeenergi som strålat in "läcker ut". Vakuumsolfångare monteras ovanpå takmaterialet och man kan då optimera vinkeln mot solen.

Solfångarnas årsutbyte beräknas per kvadratmeter solfångaryta. Årsutbytet hos plana solfångare ligger mellan 300 – 530 kWh/ och för vacuumsolfångare mellan 450 – 775 kWh/år. Plana solfångare är ofta billigare per kvadratmeter än vakuumsolfångare, så det gäller att se upp med vad man köper.

Ekonomi

Solinstrålningen är gratis och svår eller omöjlig att beskatta. En solvärmeanläggning kostar en del att installera men minskar kostnaden för köpt energi. Solvärmens lönsamhet ökar därför med låga räntor och ökande energipriser. När anläggningen är betald är solvärmen i princip gratis eftersom driftkostnaden är låg. Solfångarens livstid är också mycket lång jämfört med andra värmesystem. Det finns ett statligt stöd för installation av solvärmeanläggningar, se länk.

P-märkta solfångare

Välj en solfångare som är P-märkt när du ska göra din investering. P-märkningen innebär att solfångaren kvalitetskontrolleras regelbundet och garanterar att produkten uppfyller angivna krav vad gäller funktion, hållbarhet m m. Bakom märkningen står SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Importerade solfångare bör ha testats på motsvarande sätt, dvs av ett oberoende testlabb eller ha det så kallade Solar Keymark-märket.

Miljöpåverkan

Solvärme är det minst miljöpåverkande uppvärmningsalternativet eftersom det i princip inte ger några utsläpp till luften. Å andra sidan måste det kompletteras under vinterhalvåret. Kombineras solvärmeanläggningen med en biobränsleeldad panna fås ett miljömässigt mycket bra system. Solvärmen gör att pannan inte behöver eldas på sommaren, då den annars har lägre verkningsgrad på grund av det låga värmebehovet.