dcsimg

Ny rapport: Vattenkraften får inte försämras

Vattenkraften är en grundpelare i det svenska energisystemet, som reglerkälla och för produktion av förnybar el. En försämrad vattenkraftproduktion skulle få stor inverkan på energisystemet och göra det svårt att nå mål om klimat och förnybar energi, menar Energimyndigheten i en ny rapport om vattenkraften och energisystemet.

Ett storskaligt vattenkraftverkRapporten är ett svar till Vattenmyndigheterna som vill veta om och hur mycket det skulle gå att minska vattenkraften utan att det får en påtaglig förändring på energisystemet. Orsaken är ett EU-direktiv, där alla vattenförekomster ska nå ”god vattenstatus” till år 2015, om det inte finns skäl att ställa lägre kvalitetskrav eller medge längre tid. I Sverige är vattenkraften en starkt bidragande orsak till att landet inte når ”god status” för många ytvatten. Vattenmyndigheterna, som har det övergripande ansvaret för att EU:s vattendirektiv genomförs i Sverige, ska ta fram ett åtgärdsprogram för att nå direktivets mål. Energimyndighetens svar är ett viktigt underlag i arbetet med att ta fram ett sådant åtgärdsprogram.

Vattenkraften bör öka – inte minska

I rapporten Vattenkraften och energisystemet anser Energimyndigheten att vattenkraften inte får försämras. En förändring skulle få en påtaglig inverkan på energisystemet.

- Vi anser att vattenkraftens bidrag till elproduktionen snarare skulle behöva höjas för att vi ska kunna leva upp till EU:s förnybarhetsdirektiv och stå för våra åtagande i internationella klimatöverenskommelser, säger Katarina Jacobson som är projektledare för rapporten.

Vattenkraften är den bästa reglerkällan

Det måste ständigt vara balans mellan produktion respektive användning av el. För detta används vattenkraften som är den överlägset bästa och billigaste reglerkällan. Energimyndigheten föreslår att vattendrag som producerar mest energi helt ska lämnas utanför eventuella åtgärder för att nå EU:s vattendirektiv. Den småskaliga vattenproduktionen har en marginell betydelse för reglerfunktionen och kan därför omfattas av eventuella åtgärdsprogram. Men bedömningar gällande åtgärder i den småskaliga vattenkraften måste ske i varje enskilt fall, menar Energimyndigheten.

Vattenkraften är ett exempel på målkonflikter

- Vattenkraften är ett tydligt exempel på hur olika mål kan komma i konflikt med varandra, säger Katarina Jacobsson.
- En, åtminstone, bibehållen produktion från vattenkraft är med största sannolikhet ett grundkrav för att Sverige ska kunna nå mål om förnybar energi och klimat. Samtidigt finns en rädsla för att vattenkraften kommer att göra det omöjligt att uppnå EU:s vattendirektiv och även det nationella miljökvalitetsmålet ”levande sjöar och vattendrag”.

Det behövs ett nationellt beslut om målprioriteringar

Energimyndigheten påpekar därför vikten av att regeringen tar ett beslut om vilka motstående mål (förnybar energi och klimat/vattenmiljö) som ska prioriteras.

- Energiintresset är nationellt, medan många av miljöintressena är lokala. Det behövs en samlad bild över aktuella och möjliga målkonflikter och fall där målen gynnar varandra, både för att kunna hitta lösningar och för att identifiera samordningsvinster, menar Katarina Jacobsson.

Katarina Jacobsson 016-544 2167
Dela med andra:

Energimyndigheten är en statlig myndighet som arbetar för ett tryggt, miljövänligt och effektivt energisystem.

Besök:

Kungsgatan 43


Post: Box 310, 631 04 Eskilstuna

Fakturor:

Statens energimyndighet FE 8 833 26 Strömsund

Telefon: 016-544 20 00
Fax: 016-544 20 99
Organisationsnr: 202100-5000

Allt material på vår webbplats skyddas enligt upphovsrätten. Materialet får inte användas utan vårt tillstånd.