Energimyndigheten har mätt upp energianvändningen för värme och varmvatten hemma hos 20 familjer som skaffade bergvärmepump någon gång under åren 2001 till 2007. Mätningarna visar att äldre bergvärmepumpar klarar att leverera ungefär samma effekt som när de var nya.

Alla 20 familjer som ingår i denna studie är nöjda med sin bergvärmepump. De tycker att det är ett billigt, bekvämt och underhållsfritt uppvärmningssystem.

Årsvärmefaktorn är i snitt 2,7 första året och 2,9 andra året

Testet visar att familjerna som har bergvärmepumpar som är mellan 14 och sju år gamla fick i snitt 2,7 kilowattimmar värme och varmvatten för varje kilowattimme el under första året och 2,9 andra året. Detta kallas årsvärmefaktorn och är ett mått på bergvärmepumpens effektivitet under ett helt år.

Olika årsvärmefaktor beror på olika utomhustemperaturer

Skillnaden mellan de två åren beror främst på skillnad i utomhustemperatur. Andra året var det en mild vinter och medeltemperaturen för hela året låg på +8,9°C, jämfört med + 6,4°C året innan. Med en högre utomhustemperatur minskar behovet av tillsatsel och årsvärmefaktor för alla värmepumpar blir högre. Dessutom är det så att när det är mildare ute behöver vattnet som cirkulerar i radiatorerna (elementen) eller slingorna i golvvärmen inte vara lika varmt som när det är en kall vinter vilket innebär att värmepumpen arbetar effektivare. Detta förklarar varför energianvändningen för ett och samma hus varierar från år till år och återspeglar sig också i den totala energianvändningen för värme och varmvatten för hushållen i denna mätning. Den var första året i snitt 27 800 kilowattimmar att jämföra med 23 000 kilowattimmar andra året, en sänkning på 17 procent.

Skillnaderna mellan olika hushåll är större än skillnaden mellan olika år

Skillnaderna i årsvärmefaktorn för de olika bergvärmepumpsanläggningarna hos de 20 familjerna är relativt stora. För första året var årsvärmefaktorn som lägst 1,9 och som högst 3,4. För andra året var motsvarande siffror 2,1 och 3,6. Skillnaderna beror främst på hur väl anpassad värmepumpen är till husets värmesystem och på själva installationen. Hur mycket varmvatten man använder spelar också roll.

Klarar att leverera ungefär samma effekt som när de var nya

Bergvärmepumparna i denna mätning har använts i sju till 14 år och mätningarna visar att de flesta systemen klarar av att leverera ungefär samma effekt som när de var nya.

Tillsatsel mindre än 200 kilowattimmar per år i denna mätning

Tillsatsel kallas den el som går på när värmepumpen inte klarar att värma hela huset och allt varmvatten. Det är naturligt att tillsatsvärmen går på riktigt kalla dagar. Mätningarna i de 20 hushållen visar att de flesta har en låg användning av tillsatsel. Till viss del kan detta förklaras av att mätningarna utfördes under en mild vinter och ovanligt varm sommar. 14 av de 20 Bergvärmepumpssystemen använder mindre än 200 kilowattimmar tillsatsel per år. Jämför man det med den el som bergvärmepumpen behöver för sin drift och till all kringutrustning motsvarar tillsatselen bara fem procent av bergvärmepumpsanläggningens totala elanvändning. I nio av husen har det inte behövts någon tillsatsel alls under mätperioden. Tillsatselen till bergvärmepumparna har bara mätts upp under ett år, som råkade vara varmare än genomsnitt.

Hög användning av tillsatsel kan vara en signal om att något behöver åtgärdas

Mätningarna visar att hög andel tillsatsel kan vara en indikation på att bergvärmepumpsanläggningen inte fungerar optimalt. Det fanns fyra anläggningar som hade högre användning av tillsatsel än väntat. Detta kan vara en indikator på att kompressorn håller på att gå sönder eller på att reglersystemet inte fungerar som det ska. Därför är det viktigt som husägare att följa upp sin energianvändning och ha regelbunden service och underhåll av sitt bergvärmepumpssystem. Tänk också på att dessa bergvärmepumpsanläggningar är äldre och när de installerades var rekommendationen att de skulle klara ungefär 50 procent av det maximala effektbehovet, idag är den andelen högre.

Hus nummer fyra hade oväntat låg årsvärmefaktor under första året, vilket man till en början felaktigt tolkade som att bergvärmepumpssystemet var för litet i förhållande till behovet av värme och varmvatten. Under andra årets mätningar gick kompressorn sönder och efter att den bytts ut med en ny gick årsvärmefaktorn upp till 3,0, vilket är normalt för ett bergvärmepumpssystem från tidigt 2000-tal.

Problem med kompressorn och andra liknande fel är svåra att upptäcka om man inte följer upp sin energianvändning regelbundet och har regelbunden service och underhåll. Tack vare denna mättning upptäcktes felet som snabbt kunde åtgärdas. Detta visar att det är viktigt att se till att underhålla sitt uppvärmningssystem och ha regelbunden service.

Installationen kan bidra till hög andel tillsatsel

I hus nummer 16 är användningen av tillsatsel jämförelsevis hög under hela uppvärmningssäsongen och det visar sig bero på att det systemet är installerat så att tillskottsel behövs ör att få tillräckligt mycket varmt vatten till kranar och duschar under den kalla årstiden.

Testresultaten gäller äldre värmepumpar installerade i hus

Årsvärmefaktorn som mätts upp i denna studie gäller för äldre bergvärmepumpar som finns installerade i hus, hemma hos familjer. Nya bergpumpar är generellt effektivare. Resultaten kan inte rakt av jämföras med tester i labbmiljö, där allt sker under kontrollerade former och omkringliggande faktorer som som installationen och husets utformning som påverkar hur bra anläggningen fungerar i praktiken inte är med.

Variation av värmebehovet under året

Diagrammet nedan visar hur värmebehovet i en typisk villa varierar under året. De röda staplarna visar värmebehovet till radiatorer och till varmvatten som bergvärmepumpen producerar, de gråa staplarna visar elen som pumpen behöver för sin drift. Till radiatorerna behövs nästan ingen värme under sommaren, men behovet ökar desto kallare det blir. Energin som går till varmvatten är däremot nästan konstant under hela året.

Värmefaktor för en bergvärmepumpsanläggning som fungerar bra och en som har problem

I diagrammen nedan visas värmefaktorn under ett helt år för två av husen som deltog i mätningarna. Diagrammet till vänster är ett bergvärmepumpssystem som fungerar bra. Värmefaktorn sjunker något under sommaren, då andelen varmvatten är relativt stor och går upp på hösten och våren. Som väntat går värmefaktorn ner under vintern då tillsatsel behövs de allra kallaste dagarna. Diagrammet till höger visar ett bergvärmesystem som antingen är underdimensionerat (för liten pump för huset och familjens behov) eller som inte fungerar som den ska. Värmefaktorn på den bergvärmepumpen är bra på sommaren, men sjunker snabbt när det blir kallare och det behövs mycket tillsatsel.

 

Beteendet har störst betydelse för varmvattenförbrukningen

Som väntat visar mätningarna att beteendet, våra vanor, det vill säga hur ofta och länge man duschar, har större betydelse för varmvattenanvändningen än antal personer som bor i huset. Varmvattenförbrukningen är ungefär den samma hela året, oberoende av årstid och försvinner helt när familjen är bortrest en tid. Av den värme som de installerade värmepumparna producerar är det stora skillnader i hur mycket som går till att värma vattnet till kranar och duschar, från 5 till 25 procent. Generellt kan man säga att värmepumpen inte är lika effektiv när den producerar varmvatten för kranar som när den ska värma huset och därför finns det extra mycket att spara på att se över sina dusch och diskvanor, om man diskar för hand.

Skräddasydda system av kunniga installatörer

För att få bäst resultatet krävs att hela värmepumpssystemet skräddarsys till varje enskild byggnad och till de människor som bor där. Detta är en extra utmaning i hus där bergvärmepumpen ska ersätta ett gammalt uppvärmningssystem med ett befintligt system av radiatorer (element) eller golvvärme. Därför är det så viktigt att installatören har rätt kompetens och kan göra korrekta kalkyler.

Ofta grova uppskattningar om framtida besparingar

Vi passade även på att fråga familjerna om de hade fått en besparingskalkyl i samband med installationen. De flesta har fått någon form av kalkyl, och det vanligaste är att de har fått en grov uppskattning som att uppvärmningskostnaderna kommer att halveras, med ett spann på mellan en tredjedel upp till två tredjedelar. Det är bara en av familjerna i denna mätning som svarar att de har fått en uppskattning på en återbetalningstid på sex år på sin investering. En tredjedel av hushållen har dock svarat att de inte har fått någon personlig kalkyl, eller att de inte vet om de har fått det.

Personlig kalkyl av certifierad installatör

Som husägare har du rätt att få en personlig kalkyl som visar hur mycket din familj kommer att spara där man tar hänsyn till ditt hus specifika förutsättningar och familjens sammansättning. Då kan du också följa upp att besparingen blir så stor som installatören har beräknat och att uppskattningen av återbetalningstid är realistisk. Anlita certifierade installatörer som ska kunna ge råd om hur just ni får den bästa lösningen och ge en detaljerad kalkyl som du får behålla.

Viktigt med regelbunden service och underhåll

Testet visar att det är viktigt att följa upp sin energianvändning för att till exempel snabbt kunna se om det blir oväntade avvikelser som kan vara tecken på att det har blivit något fel på din bergvärmeanläggning. Det är också viktigt med regelbunden service och underhåll för att undvika framtida problem och för att snabbt kunna upptäcka eventuella problem och åtgärda dem. Jämför till exempel med bilen som du regelbundet tar till verkstad för service efter att du kört ett antal tusen mil.

Så här gick testet till

Mätningen har pågått i två år, från maj år 2012 till juni 2014. Husen ligger alla i västra Sverige vilket betyder att de har ungefär samma årsmedeltemperatur. Husen är byggda någon gång under 1940-talet fram till och med 1970-talet. Värt att komma ihåg är att husen inte har byggts för bergvärmepump från början. Mätningarna har utförts på hela värmepumpssystemet, där ingår kompressor, styrenhet, cirkulationspumpar, samt tillsatsel. Här ingår energianvändningen för värme och varmvatten. Dessutom har man mätt upp både utomhus- och inomhustemperatur med 30 minuters mellanrum.

20 hushåll i västra Sverige

De 20 hushållen har valts ut från en grupp av totalt 300 hushåll i Västra Götaland. I studien finns hushåll i olika storlek, från två till sju personer. I några hushåll finns barn som bara bor där varannan vecka och i ett par av husen var ägarna bortresta en större del av året, vilket påverkar uppvärmningen, men främst användningen av varmvatten.

Bergvärmepumparna har en effekt mellan 7-12 kilowatt. Mätningarna omfattar hela bergvärmepumpssystemet vilket innebär att all kringutrustning ingår så som kompressorer, styrenheten, cirkulationspumpar samt tillsatsvärme från elpatronen. Hushållselen ingår inte, det vill säga el till lampor, tv, dator, kyl, tvättmaskin med mera. De flesta familjerna är två till fyra personer.

I denna mätning finns de vanligaste fabrikaten av bergvärmepumpar som fanns på den svenska marknaden under tidigt 2000-tal representerade.

Välj Hus Besparing i procent Värmebehovet Installationsår
Ett 66  % 23 300  kWh/år År 2005
Två 64  % 29 700  kWh/år År 2006
Tre 61  % 36 700  kWh/år År 2003
Fyra 56  % 24 500  kWh/år År 2006
Fem 59  % 21 437  kWh/år År 2006
Sex 62  % 20 900  kWh/år År 2006
Sju 61  % 23 200  kWh/år År 2001
Åtta 59  % 31 500  kWh/år År 2001
Nio 71  % 18 300  kWh/år År 2007
Tio 66  % 18 800  kWh/år År 2003
Elva 68  % 27 400  kWh/år År 2006
Tolv 68  % 37 400  kWh/år År 2005
Tretton 69  % 23 400  kWh/år År 2005
Fjorton 60  % 26 300  kWh/år År 2005
Femton 62  % 19 400  kWh/år År 2007
Sexton 53  % 21 100  kWh/år År 2004
Sjutton 68  % 23 600  kWh/år År 2003
Arton 62  % 25 900  kWh/år År 2005
Nitton 67  % 31 600  kWh/år År 2005
Tjugo 70  % 24 000  kWh/år År 2007
Markera alla
Avmarkera alla
Jämför resultat

Bergvärmepumpen producerar både värme och varmvatten och fungerar i hus som har
ett vattenburet värmesystem med golvvärme eller radiatorer.

Bergvärmepumpen producerar både värme och varmvatten och fungerar i hus som har ett vattenburet värmesystem med golvvärme eller radiatorer.

Huset värms upp med en bergvärmepump som finns i källaren. Pumpen hämtar värmen ur ett borrhål i marken. Värmepumpen producerar både värme och varmvatten.

Dimensionering av värmepumpen är viktigt

En bergvärmepump dimensioneras för att täcka behovet av både värme och varmvatten. För att bestämma vilken storlek på värmepumpen som passar för ett visst hus måste man känna till husets maximala effektbehov eftersom värmepumpen ska klara 70-80 procent av husets maximala effektbehov. Värmepumpen brukar dimensioneras för att klara 95 procent av husets årliga energibehov. Borrhålet, energibrunnen får inte vara underdimensionerad, rätt borrdjup är viktigt liksom att effekten på bergvärmepumpen är anpassad efter husets energibehov. På så sätt får du ett så effektivt system som möjligt, med hänsyn både till investeringen och till driftskostnaden.

Det är installatörens uppgift att anpassa värmepumpen efter husets energibehov och till sin hjälp har de vedertagna beräkningsprogram. Installatören ska också göra en besparingskalkyl för huset och ange vilka investeringar som krävs för att uppnå den utlovade besparingen. Det är viktigt att du som husägare lämnar så korrekta uppgifter som möjligt om er energianvändning för att kalkylen ska bli rättvisande.

Spara energi

För en bergvärmepump ligger energibesparingen på 50–80 procent. Hur mycket det går att spara beror på flera faktorer, exempelvis på var i landet huset ligger, vilket skick det är i, hur många som bor i huset och hur mycket varmvatten som förbrukas samt om du har golvvärme eller radiatorer. Att bergvärmepumpen och borrhålet är rätt dimensionerade är också viktigt för att bergvärmesystemet ska bli så effektivt som möjligt.

Jämför årsvärmefaktorn (SCOP)

Årsvärmefaktorn visar bergvärmepumpens effektivitet under ett helt år och förkortas SCOP. För en bergvärmepump ligger årsvärmefaktorn mellan knappt tre (2,7) och nästan upp till fem. Det innebär att för varje kilowattimme el (kWh) el som går till värmepumpen får man ut mellan knappt tre (2,7) och nästan fem kilowattimmar värme. I sin marknadsföring lyfter tillverkarna ofta fram värmefaktorn (COP) som bara visar effektiviteten under bestämda förhållanden, till exempel en viss temperatur på vattnet till golvvärmen eller radiatorerna, vilket inte ska förväxlas med årsvärmefaktorn.

Buller

Ljudet från fläkten i en bergvärmepump kan upplevas som störande. Placera värmepumpen så att den inte stör om en del av källarutrymmena ska användas som bostad.

Ta in minst tre offerter

Välj säljare, borrare och installatör med omsorg. Ta in offert från flera företag, förslagsvis tre. Av offerterna ska det framgå vad som ingår i priset och vad som eventuellt kan tillkomma för att du ska få en funktionsklar anläggning. Igångkörning och injustering av hela värmeanläggningen ska ingå i offerten. Offerten ska också innehålla en besparingskalkyl samt villkor för leverans, drift, service och betalning. Garantivillkoren ska också framgå tydligt.

Kontakta din kommun i förväg

Kontakta miljökontoret eller motsvarande i din kommun och ta reda på vilka tillstånd som krävs innan du bestämmer dig. Ett tips är att prata med energi- och klimatrådgivaren i din kommun. Han eller hon kan ge opartiska och kostnadsfria råd.

Kommande krav på ekodesign och energimärkning

Det pågår arbete på EU-nivå med att ta fram ekodesignkrav och obligatorisk energimärkning för bergvärmepumpar. Ekodesign kommer bland annat att kunna ställa krav på energieffektivitet och ljudnivå. Så som förslaget ser ut nu kommer det att visas en energiklass för uppvärmning på skalan A++ till G och en för varmvatten på skalan A-G. När dessa krav börjar gälla, troligen år 2015-2016, kommer det bara få säljas värmepumpar som klarar kraven. Detta kommer att underlätta för konsumenter att välja värmepump.