Planering för civilt försvar

Planeringen för civilt försvar har återupptagits i Sverige med anledning av ett försämrat säkerhetspolitiskt läge i vår omvärld. I princip har ingen planering genomförts på 15 år samtidigt som förutsättningarna för energiförsörjningen har förändrats mycket.

Civilt försvar är den verksamhet som statliga myndigheter, kommuner och landsting samt enskilda, företag föreningar med flera vidtar i fredstid för att göra det möjligt för samhället att hantera situationer då beredskapen höjs. Energimyndigheten har påbörjat planeringen och det sker i samverkan med Försvarsmakten och berörda civila myndigheter. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har i uppdrag att samordna planeringen på central nivå. För Energimyndigheten innebär ansvaret främst att arbeta för att kunna verka för en trygg energiförsörjningen även vid höjd beredskap (när Sverige är i krig eller krigsfara). Ransonering, förbrukningsdämpning, oljeberedskapslagring och behörig myndighet för gas är exempel på verksamhetsområden inom myndighetens ansvar som behöver fungera även vid höjd beredskap.

Energimyndigheten har tillsammans med 45 andra myndigheter ett särskilt ansvar inför och vid höjd beredskap enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. Enligt den ska myndigheten beakta totalförsvarets krav och planera för att fortsätta sin verksamhet i händelse av höjd beredskap.

Målet för verksamheten för det civila försvaret är att

  • värna civilbefolkningen
  • säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och
  • bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld.

Med sin verksamhet bidrar Energimyndigheten till målet för civilt försvar.