Planering för civilt försvar

Planeringen för civilt försvar har återupptagits i Sverige med anledning av ett försämrat säkerhetspolitiskt läge i vår omvärld. För Energimyndigheten innebär det att planera för robustare energiförsörjning för hela hotskalan.

Civilt försvar är den verksamhet som statliga myndigheter, kommuner och landsting samt enskilda, företag föreningar med flera vidtar i fredstid för att göra det möjligt för samhället att hantera situationer då beredskapen höjs. Energimyndigheten genomför planering i samverkan med Försvarsmakten och berörda civila myndigheter. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har i uppdrag att samordna planeringen på central nivå. För Energimyndigheten innebär ansvaret främst att arbeta för att kunna verka för robustare energiförsörjning för hela hotskalan, det vill säga från fredstid till före och under höjd beredskap.

Särskilt ansvar inför och under höjd beredskap

Energimyndigheten har tillsammans med andra myndigheter ett särskilt ansvar inför och vid höjd beredskap enligt förordningen om krisberedskap (2015:1052) och förordningen om totalförsvar (2015:1053). Enligt dessa ska myndigheten beakta totalförsvarets krav och planera för att fortsätta sin verksamhet i händelse av höjd beredskap.

Målet för verksamheten för det civila försvaret är att

  • värna civilbefolkningen
  • säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och
  • bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld.

Den återupptagna planeringen och förmågeuppbyggnaden är ett långsiktigt arbete som behöver intensifieras med en succesiv ökning av planeringsarbetet. Nedan anges exempel på områden inom vilka Energimyndigheten bedömer att arbetet behöver intensifieras:

  • Arbetet med trygg energiförsörjning behöver ske i en väl avvägd balans med övriga energipolitiska mål samt mellan energipolitiken och andra politikområden.
  • Stöd till marknadsaktörer i form av kunskap om förändrade hotbilder, utvecklade metoder och regelverk kring informationssäkerhet och säkerhetsskydd samt kunskapsstöd om hur de kan arbeta med riskförebyggande åtgärder
  • Samordning gentemot näringslivet, i synnerhet när flera myndigheter har en potential att ställa krav på samma företag
  • Förmåga till prioritering, ransonering och annan förbrukningsdämpning vid energibrist inom samtliga energislag (el, värme, drivmedel och gas)
  • Utveckling av värmeberedskapen med bl.a. informationssäkerhet och säkerhetsskydd
  • Utveckling av drivmedelsberedskapen som också tar hänsyn till omställningen till fossilfritt
  • Utveckling av förmågan hos kommuner och länsstyrelser att planera för att hantera störningar i energiförsörjningen
  • Vid en eventuell översyn av Lag (1977:429) om kommunal energiplanering bör det säkerställas att totalförsvarets behov tillgodoses i syfte att kommunerna ska planera och ha förmåga att hantera en situation med omfattande störning i energiförsörjningen
  • Identifiering av och stöd för planering hos krigsviktiga företag (genomförs synkroniserat med andra myndigheter)
  • Enskildes förmåga att hantera konsekvenser av störningar eller avbrott i energiförsörjningen (del av försvarsvilja)