Resultat

Energimyndighetens satsningar för att främja samarbetet mellan Sverige och Indonesien har gett resultat. Det visar en utvärdering som Faugert & Co gjort. Men det finns förbättringspotential och det krävs långsiktighet för att nå de mål som Energimyndigheten satt upp.

I mer än tjugo år har Energimyndigheten finansierat en forskarskola inom energiområdet. Skolans tvärvetenskapliga inriktning bidrar till att branschen idag kan ta sig an utmaningar med ett tydligare helhetsperspektiv. Sedan 2014 är forskarskolan öppen för alla universitet, högskolor och institut i Sverige.

Ett stort samarbete mellan Lunds tekniska högskola, Siemens i Finspång och Energimyndigheten främjar framgångsrikt forskning och utveckling kring högeffektiva gasturbiner. Idag är vätgaseldade gasturbiner från Finspång bäst i världen på låga utsläpp.

El är en viktig förutsättning för vårt dagliga liv och om det slutar fungera märker vi snart av det. Trots detta har intresset bland studenter varit lågt för att forska inom området. Men med nya utmaningar för elkraftsbranschen tycks en vändning nu vara på väg.

Energimyndigheten satsar, tillsammans med industrin och akademin, på ett kompetenscentrum som ska undersöka förutsättningarna för ny kärnkraft. 

En tredje del av all energi som används i Sverige går till drift av fastigheter – en anledning till det är att underhållet i fastigheter inte genomförs på rätt sätt och inte alltid i tid. Ett forskningsprojekt har därför tagit fram en plattform som kan användas för att planera underhållsarbetet mer långsiktigt. Därmed kan kostnaden för, och användningen av, energi minska.

En stor del av de skogsrester som tas ut försvinner vid lagring. Förbättrad sållning och täckning av flishögar kan minska dessa förluster, vilket främjar hållbarhet i skogsprodukters värdekedjor enligt forskningsprojektet ”Kostnadseffektiv och hållbar lagring av flisad skogsråvara och fasta biprodukter”.

Sveriges klimatarbete gör framsteg. Men kantas även av konflikter, ofta skapade av en känsla att de beslutade åtgärderna är orättvisa. Forskningsprojektet ”Att navigera rättviseanspråk – mellan upplopp, strejker och status quo” har studerat varför, och vad politiker kan göra för att minimera kontroverserna. 

Den svenska massaindustrin skulle kunna minska sin energianvändning med 500 GWh genom att tvätta bort feta och vattenavvisande ämnen från veden. Lättare sagt än gjort men ett forskningsprojekt, delfinansierat av Energimyndigheten, har hittat ett svar på frågan om hur.

En ny europeisk vindatlas visar var de bästa områdena för ny vindkraft finns. Den svenska forskningen har bidragit med nya kunskaper om hur skogen påverkar vinden, och mer detaljer om vindens variationer. Det visar sig att skogen har mycket bättre förutsättningar för vindkraft än vad man tidigare trott.