Resultat

En målmedveten och långsiktig satsning av Energimyndigheten har utvecklat hela värdekedjan för biobränslen, och visar att det är lönsamt att använda grenar och toppar (grot) som bränsle. Det visar en stor utvärdering som tagits fram under 2019.

Klimatutmaningen är enorm och det räcker sannolikt inte att bara minska utsläppen av koldioxid. För att uppnå målet i Parisavtalet behöver världen enligt FN:s klimatpanel IPCC även fånga in och lagra koldioxid. Tekniken för detta finns, ändå tvekar många länder. Politiska prioriteringar, brist på styrmedel och höga kostnader är de största hindren.

Världens datacenter ger upphov till större koldioxidutsläpp än flyget. För att vända den trenden har Energimyndigheten dragit igång forskningsprojektet Cloudberry Datacenters. Genom att använda spillvärme till något nyttigt och låta blockkedjetekniken effektivisera processer ska resurs- och energianvändningen minska.    

En restprodukt med stor potential har fått svenska processindustrier att samarbeta över gränserna, och skapat nya användningsområden för det naturliga ämnet lignin.

Infektionskänsliga salar på sjukhus liksom industriella renrum behöver en extremt energikrävande ventilation. Ofta behöver luftomsättningshastigheten vara 20–40 gånger högre än i vanliga lokaler. Energimyndigheten har stöttat ett forskningsprojekt som visar att en ny typ av ventilation uppfyller extremt höga hygienkrav och dessutom har 30 procent lägre energianvändning än konventionell teknik.

Efter ett tvåårigt projekt kan Jönköpings län konstatera att genom information och en högre medvetenhet om solkraft skedde också en kraftig ökning av andelen solkraft i länet. 

En solkarta i kombination med både marknadsföring mot allmänheten och en utbildningsinsats för fastighetsägare, arkitekter, planerare och bygglovshandläggare bidrog till att den installerade solelseffekten i Blekinge ökade med 38 procent under 2017.

Genom att integrera energi- och klimataspekter tidigt i samhällsplaneringen kan flera effekter uppnås, både ökad energieffektivisering och minskade utsläpp av växthusgaser. Ovanåkers kommun tog fasta på det och utvecklade ett GIS-verktyg för smarta lokaliseringar.

Göteborg, Borås, Malmö, Linköping och Umeå har tagit fram ett vältestat material för att planera och utvärdera insatser för hållbara livsstilar. Nu finns därmed ett lättillgängligt workshopmaterial och en handbok som tydligt och visuellt underlättar för kommunala tjänstemän.