Anpassning till ett förändrat klimat

Klimatet på jorden har alltid varit i förändring, men de senaste årtiondenas forskning visar att jordens medeltemperatur ökar som ett resultat av bland annat människans utsläpp av växthusgaser i atmosfären. Detta skulle kunna leda till förändringar i klimatet på jorden som i sin tur kan få konsekvenser i samhället. För att minska effekterna av dessa kan vårt samhälle behöva anpassas – inklusive våra energisystem.

Vårt samhälle drabbas redan idag av översvämningar, kraftiga stormar och perioder med antingen mycket kyla eller värme. Alla dessa väderfenomen leder till konsekvenser vilka samhället måste anpassa sig till för att antingen förebygga eller lindra effekterna av dem. Men vad som är ett resultat av den ökande medeltemperaturen på jorden är svårt att veta. Forskning pekar dock på att med en högre medeltemperatur på jorden så kan de väderfenomen som vi redan har idag öka i antal och styrka. Med andra ord skulle vi i framtiden kunna få uppleva till exempel fler och kraftigare höst- och vinterstormar än idag. En ökande medeltemperatur på jorden bidrar också till att isarna vid polerna smälter snabbare vilket skulle kunna leda till översvämningar av låglänta kustområden. Ett viktigt led i samhällets anpassning till förändringar i klimatet är förståelsen för vilka konsekvenser de kan leda till. Av den anledningen är det viktigt med kunskapshöjande insatser av olika slag.

Energisystemets sårbarhet inför klimatförändringars effekter

Som ett resultat av Klimat och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) fick Energimyndigheten år 2009 i uppdrag av regeringen att utreda energisystemets sårbarhet inför klimatförändringars effekter. Utredningen ledde till en rapport som visar att det svenska energisystemet kan komma att utsättas för större påfrestningar i framtiden i form av väder- och klimatpåverkan. Men samtidigt visar rapporten att klimatförändringen inte medför att några nya hot uppstår. I stället kommer sannolikheten och konsekvenserna av vissa hot att öka i några eller alla delar av landet och på nya platser där hotet inte funnits tidigare. Ett förändrat normalläge skulle också kunna leda till ett ökat slitage på produktionsanläggningar och energiinfrastruktur som kan påverka och förändra förutsättningarna för tillförsel och användning av energi.Slutrapporten finns att ladda ner till höger här på sidan.

Energimyndigheten bidrag till samhällets anpassning till ett förändrat klimat

Energimyndigheten gör årligen risk- och sårbarhetsanalyser där väderrelaterade händelser utgör en del av flera hot som finns mot vår energiförsörjning. Vid behov gör myndigheten fördjupade studier, ger förslag på åtgärder och tar fram kunskapsstöd som kan användas av andra i arbetet med att förebygga och lindra samhällskonsekvenser av väderhändelser. Energimyndigheten samverkar även med andra myndigheter och aktörer i samhället och bidrar därigenom med kunskap i arbetet med att anpassa samhället till ett förändrat klimat. Bland annat deltar Energimyndigheten i nätverket Nationell plattform för arbete med naturolyckor. Energimyndigheten står också, som en av 17 myndigheter, bakom Klimatanpassningsportalen som är ett kunskapsstöd för alla som arbetar med att anpassa samhället till klimatförändringar. Energimyndigheten har också bidragit till delar av innehållet i SMHI:s regeringsuppdrag Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett
förändrat klimat.