Energikartläggning

Alla företag borde göra en energikartläggning. Kartläggningen visar hur mycket energi som företaget årligen köper in och gör av med för att driva verksamheten.

För att löpande kunna arbeta med energifrågorna är det bra att ha koll på företagets nuläge och förutsättningar till möjliga förbättringar.

För större företag gäller särskilda krav enligt Lagen om energikartläggning.

Lag om energikartläggning i stora företag, riksdagen

Så gör ni en energikartläggning

Ni kan göra kartläggningen själva om ni har tillräckligt med kunskap och bra mätutrustning. Annars finns det energikonsulter och certifierade energikartläggare att ta hjälp av.

Innehåll i energikartläggning

Genom kartläggningen får ni koll på vilken del av verksamheten som påverkar energikostnaderna mest och får förslag på hur kostnaderna kan minskas.

Alla energikartläggningar är unika, men det finns några saker som bör vara med:

  • energibalans som visar hur mycket energi som köpts in och hur den används

  • åtgärdslista med lönsamhetsberäkningar

  • rapport som också inkluderar metod, antaganden och beräkningsgrunder.

Om företaget tar extern hjälp bör det ingå minst ett platsbesök.

+

Energibalans

Energibalansen ger den sammanställda mängden köpt energi och en kartläggning av var energin tar vägen. Inköpen är normalt statistik från leverantörer av el, fjärrvärme och olja samt en sammanställning av inköp av drivmedel.

Sedan gör ni en bedömning av var energin används, som till drift av produktion, drivmedel för transporter eller uppvärmning av byggnader.

Börja med att kategorisera de stora delarna som produktion, transporter och fastigheter, beroende på typ av företag.

Identifiera sedan vilka områden som har störst betydelse för verksamheten. Det underlättar när ni ska ta fram åtgärdslistan. 

+

Åtgärdslista

Många tror att det är där mest energi används som det också går att effektivisera mest. Så kan det vara, men det finns tillfällen när det är precis tvärtom. Det går ibland att med relativt små insatser göra stora besparingar.

För varje åtgärd bör följande finnas med:

  • redovisning av energianvändning, drifttid och föreslagen åtgärd
  • beräkning av energibesparing, kostnadsbesparing och återbetalningstid
  • eventuella merarbeten som krävs, det kan vara ytterligare beräkningar eller mätningar som behöver göras, ombyggnationer, kunskapsinhämtning eller annat
  • beskrivning av eventuella konsekvenser.

Det är bra om det finns ett uppskattat nyckeltal innan åtgärden, som ni kan jämföra med efteråt.

Sammanställ alla åtgärder och sortera dem i grupper som känns relevanta. Det kan till exempel vara åtgärder som:

  • behövs för att uppfylla lagkrav
  • kan genomföras utan investering
  • kräver mer utredning för att bedöma lönsamhet och kostnader
  • kräver investering
  • som inte är aktuella just nu.

 

+

Energikartläggningsrapport

Rapporten kan användas som beslutsunderlag men också som dokumentation.

För att den ska fungera som beslutsunderlag bör det tydligt framgå:

  • vilka åtgärder som föreslås och vad de innebär
  • vilken energibesparing respektive åtgärd beräknas ge
  • vilka andra effekter som åtgärderna kan ge, som till exempel förbättrad arbetsmiljö
  • hur resultaten ska följas upp.

Alla metoder och prioriteringar ska förklaras. Detaljerade beräkningar kan ni lägga till som en bilaga.