Stor potential för energieffektivisering i offentliga lokaler

Inom offentlig sektor finns en mängd lokaler. Allt från kontorslokaler till skolor, simhallar, vårdboenden, sjukhus och storkök. Här finns stor potential att minska energianvändningen.

Varför sker då inte mer? En orsak är det finns många små fastighetsbolag och enskilda ägare i det befintliga byggnadsbeståndet. Där kan det saknas tillräcklig kunskap om renovering och möjligheter till lönsam energieffektivisering. Det kan även finnas begränsat med resurser dels för att genomföra utredningar som ska identifiera åtgärdsförslag, dels för att finansiera renoveringen.

Hos större fastighetsägare kan det vara så att kunskap om energieffektivisering saknas där beslut fattas.

En annan aspekt är att renovering ofta sker i samband med akuta åtgärder utan planering, exempelvis när en vattenskada behöver åtgärdas eller vid en hyresgästanpassning. Det är då stor risk att energifrågan missas. När något sedan är åtgärdat är det svårare att hitta lönsamheten för att genomföra andra åtgärder.

Ökad lönsamhet med åtgärdspaket

Ett sätt att nå längre är om lönsamhet beräknas på paket av åtgärder, i stället för att beräknas för enskilda insatser. Det ger möjlighet att ta ett helhetsgrepp och identifiera fler åtgärder.

Paketet kan även få fler åtgärder att rymmas inom företagens lönsamhetskrav genom att mindre lönsamma åtgärder kan finansieras av mer lönsamma åtgärder.

Men bara för att ett åtgärdspaket är lönsamt är det inte säkert att det genomförs. Därför är kunskap om energieffektivisering och mervärden viktigt.

Arbeta strategiskt med energieffektivisering

Nyproduktionens energianvändning viktig

Historiskt har byggregler fokuserat på nyproduktion och ställt allt skarpare energikrav med åren. Samtidigt har den stora energianvändningen i det befintliga lokalbeståndet påverkan på klimatet.

Idag har vi kommit till en punkt där det ibland påpekas att branschen inte längre behöver arbeta med att minska nya byggnaders energibehov. Men även nyproduktionens energianvändning har stor betydelse och branschen måste se till att de byggnader som byggs lever upp till kraven i Boverkets byggregler, BBR.

En beräkning visar att om alla nyproducerade lokalbyggnader skulle missa energikraven enligt BBR29, Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6), med 20 procent så skulle det innebära ett ökat behov av köpt energi för värme och fastighetsel med över 400 GWh år 2050. 

Det är lika mycket energi som skulle krävas för uppvärmning och varmvatten till drygt 25 500 småhus.

Lokalbyggnader som avses:

  • skolor
  • kontor
  • hotell och restaurang
  • vårdlokaler
  • livsmedelshandel
  • övriga handelslokaler.

Så mycket kan vi minska energianvändningen

Om vi fram till 2050 fokuserar på att energirenovera de lokaler som idag har de lägre energiklasserna E, F och G skulle behovet av köpt värme och el i samtliga befintliga lokaler vara 5,4 TWh lägre år 2050.

Det är alltså i de sämre klassade byggnaderna som den stora potentialen finns för att bidra till att uppfylla klimatmålen.

Skulle vi däremot genomföra energieffektiviseringsåtgärder i samtliga lokaler i Sverige skulle behovet av köpt värme och el, inklusive verksamhetsel, kunna vara cirka 7 TWh lägre år 2050. Detta om både klimatskärms- och installationsåtgärder genomförs vid varje renovering.

Scenarioanalyser i programmet HEFTIG

Identifierade möjligheter för energieffektivisering i byggnader som presenteras i artikeln har tagits fram genom scenarioanalyser i programmet HEFTIG (Husens EnergiFramTid i Genomlysning).

Energimyndigheten har beställt den här analysen av CIT Energy Management. Resultaten och kvalitén i resultaten ansvarar konsulterna för. Energimyndigheten har inte fattat något beslut om något ställningstagande till rapporten.

Ta del av rapporten på CIT:s webbplats.

Scenarioanalys med HEFTIG, CIT Renergy

 

+

Information om HEFTIG

HEFTIG är en programvara som utvecklats tillsammans av CIT Energy Management, Profu och WSP Sverige AB på uppdrag av Energimyndigheten.

I verktyget finns area- och energiuppgifter för det nationella beståndet av småhus, flerbostadshus och lokaler, med dels historiska data 1995 - 2016, dels prognostiserade data fram till 2050.

Verktyget kan användas för att simulera hur stor påverkan olika energiåtgärder får på den svenska bebyggelsens totala energianvändning.