Energimyndigheten Om oss Om Energimyndigheten Energimyndighetens uppdrag Sveriges energi- och klimatmål

Sveriges energi- och klimatmål

Den svenska energipolitiken syftar till att förena ekologisk hållbarhet med konkurrenskraft och försörjningstrygghet.

Det brukar refereras till som de tre energipolitiska pelarna. Dessa tre mål är nära kopplade till varandra och beroende av varandra. Åtgärder som stärker ett mål kan ibland påverka ett annat, vilket innebär att energipolitiken ofta handlar om att balansera olika intressen. Därför behövs styrmedel och marknadsmodeller som skapar samspel och minskar målkonflikter.

Kvalitativa mål

Riksdagen har beslutat om följande kvalitativa energi- och klimatmål:

  • Det svenska elsystemet ska planeras så att det kan möta den ökade efterfrågan på el som följer av elektrifieringen och den gröna omställningen.
  • Elsystemet ska kunna leverera el där den behövs, när den behövs och i tillräcklig mängd, på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt. Onödiga hinder ska tas bort för att skapa en effektiv marknad med konkurrenskraftiga elpriser.
  • Energianvändningen i Sverige ska vara effektiv och bidra till ökad motståndskraft, konkurrenskraftiga energipriser, ett resurseffektivt energisystem och elektrifieringen av samhället. Effektiv energianvändning innebär bland annat god hushållning med energi, minskade effekttoppar samt ökad flexibilitet och energilagring.

Kvantitativa mål 

Riksdagen har också beslutat om flera kvantitativa mål för energi- och klimatpolitiken: 

+
−

Nettonollutsläpp till 2045

Senast 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser och därefter uppnå negativa utsläpp. Minst 85 procent av utsläppsminskningarna ska ske i Sverige. Resterande del kan uppnås genom kompletterande åtgärder, exempelvis ökat koldioxidupptag i skog och mark, bio-CCS samt vissa internationella klimatåtgärder. 

Mer om hur det klimatpolitiska ramverket fungerar

+
−

Etappmål för inrikes transporter

Kopplat till målet om nettonoll finns ett etappmål för inrikes transporter, exklusive transporter:  

  • Utsläppen ska vara 70 procent lägre år 2030 jämfört med 2010. 
+
−

Etappmål för ESR-sektorn 

Det finns också ett etappmål för den så kallade ESR-sektorn. Där ingår inrikes transporter (förutom flyget), jordbruk, uppvärmning av byggnader, arbetsmaskiner, mindre industrier, el-och fjärrvärmeanläggningar, produktanvändning samt avfall.  

  • Utsläppen ska vara 63 procent lägre år 2030 jämfört med 1990. 
  • Utsläppen bör vara 75 procent lägre år 2040 jämfört med 1990.  

Den sektor som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem (ETS) och markanvändningssektorn (LULUCF) omfattas inte av etappmålet för ESR-sektorn. 

+
−

Helt fossilfri elproduktion till 2040

Elproduktionen i Sverige ska vara 100 procent fossilfri år 2040. 


EU:s energi- och klimatmål

Utöver de svenska målen finns gemensamma mål inom EU som Sverige ska bidra till. 

+
−

Klimatmål 

  • EU ska nå klimatneutralitet senast 2050 och därefter ha nettonegativa utsläpp.
  • EU ska minska sina nettoutsläpp av växthusgaser med minst 90 procent till 2040 jämfört med 1990. Minst 85 procent ska minska inom EU, medan resterande fem procent får kompenseras genom internationella utsläppskrediter i enlighet med Parisavtalets artikel 6. Även permanenta koldioxidupptag tillåts för att kompensera för utsläpp.
  • EU ska minska sina nettoutsläpp av växthusgaser med minst 55 procent till 2030 jämfört med 1990. 
+
−

Energimål

  • EU:s slutliga energianvändning ska minska till ett bindande tak på 763 Mtoe (miljoner ton oljeekvivalenter) till 2030. Det motsvarar cirka 8 874 TWh.
  • Minst 42,5 procent av EU:s energianvändning ska komma från förnybara energikällor år 2030. Sveriges planerade bidrag motsvarar en andel på omkring 76 procent. EU har dessutom ett strävansmål på 45 procent förnybar energi.
  • Ett strävansmål om 15 procent sammanlänkning av elsystemet mellan länderna inom EU till 2030. Målet gäller för varje enskilt land och mäts som överföringskapacitet i relation till produktionskapaciteten.   
Senast uppdaterad: 2026-10-09