Rättsfall

Här samlar vi olika rättsfall från Mark- och miljööverdomstolen som kan vara vägledande vid prövning av vindkraftsärenden.

För varje ämnesområde finns en sammanfattning av rättsläget. Rättsfallen bevakades och sköttes till och med 2019 av Nätverket för vindbruk i samarbete med Peter Ardö, chefsrådman vid Mark- och miljödomstolen, Växjö tingsrätt. Rättsfall från 2020 och framåt bevakas och sköts av Jan Darpö, professor emeritus vid Juridicum, Uppsala universitet.

Här hittar du en lista med rättsfallen sorterade i kronologisk ordning

+

MÖD 2023-12-05 Undantag från kravet på nätkoncession

M 5338-23

I likhet med mark- och miljödomstolen bedömde MÖD att en starkströmsledning från radhus till en gemensamhetsanläggning med carportar på annan fastighet omfattas av undantaget från kravet på nätkoncession enligt den s.k. IKN-förordningen.

Bakgrund: Flera radhusägare ansökte hos Energimarknadsinspektionen (Ei) om undantag från kravet på nätkoncession för en starkströmsledning från bostadshusen till en annan fastighet med carportar som ägs av dem som en gemensamhetsanläggning. I beslut 2022-04-21 avslog Ei deras begäran i ett ”bindande besked” i frågan (dnr 2021-101880). Radhusägarna överklagade till mark- och miljödomstolen som ändrade och meddelade besked om att starkströmsledningen omfattas av undantag från kravet på nätkoncession (MMD/Nacka 2023-03-31; M 3388-22). Ei överklagade till MÖD.

MÖD: Avslog överklagandet.

Domskäl: Som huvudregel krävs nätkoncession enligt ellagen (1997:857, ElL) för att bygga eller använda en starkströmsledning. Undantag från kravet ges i den s.k. IKN-förordningen (2007:215). Tre kriterier gäller för att medge sådant undantag; att det är fråga om ett internt ledningsnät, att nätet inte för utbrett och att området är väl avgränsat. Begreppet ”internt” definieras närmare som att överföringen är för innehavarens egen räkning. Av 22b § 1 p. IKN-förordningen framgår att undantag ska ges om syftet är att i huvudsak tillgodose elbehovet hos fordon, en bestämmelse som syftar till att underlätta utbyggnad av laddningsinfrastuktur. I det här fallet är ledningsnätet i bostadshuset undantaget från kravet på nätkoncession. MÖD kan heller inte finna något krav i lagstiftning eller förarbeten om att ett nät måste ha egen anslutning till överföringsnätet för att kunna omfattas av undantaget. Tvärtom förefaller det som att två icke koncessionspliktiga nät kan kopplas samman som när anläggningen som behöver el ligger i omedelbar närhet till bostadshuset. Då dessa förutsättningar är uppfyllda i fallet ska Ei:s överklagande avslås.

Sök efter domen M 5338-23, Mark- och miljööverdomstolen

+

MÖD 2023-12-05 Undantag från kravet på nätkoncession för starkströmsledning

M 494-23

I likhet med mark- och miljödomstolen bedömde MÖD att en starkströmsledning från ett bostadshus till en laddstolpe utanför fastighetsgränsen omfattas av undantaget från kravet på nätkoncession enligt den s.k. IKN-förordningen.

Bakgrund: En fastighetsägare ansökte hos Energimarknadsinspektionen (Ei) om undantag från kravet på nätkoncession för en starkströmsledning från bostadshuset till en egen laddstolpe, belägen 1,5 meter utanför fastigheten. I beslut 2022-01-28 avslog Ei begäran i ett ”bindande besked” (dnr 2021-100810). Fastighetsägaren överklagade till mark- och miljödomstolen som ändrade och meddelade besked om att ledningen omfattas av undantag från kravet på nätkoncession (MMD/Nacka 2022-12-22; M 1052-22). Ei överklagade till MÖD.

MÖD: Avslog överklagandet

Domskäl: Som huvudregel krävs nätkoncession enligt ellagen (1997:857, ElL) för att bygga eller använda en starkströmsledning. Undantag från kravet ges i den s.k. IKN-förordningen (2007:215). Tre kriterier gäller för att medge sådant undantag; att det är fråga om ett internt ledningsnät, att nätet inte för utbrett och att området är väl avgränsat. Begreppet ”internt” definieras närmare som att överföringen är för innehavarens egen räkning. Av 22b § 1 p. IKN-förordningen framgår att undantag ska ges om syftet är att i huvudsak tillgodose elbehovet hos fordon, en bestämmelse som syftar till att underlätta utbyggnad av laddningsinfrastuktur. I det här fallet är ledningsnätet i bostadshuset undantaget från kravet på nätkoncession. MÖD kan heller inte finna något krav i lagstiftning eller förarbeten om att ett nät måste ha egen anslutning till överföringsnätet för att kunna omfattas av undantaget. Tvärtom förefaller det som att två icke koncessionspliktiga nät kan kopplas samman som när anläggningen som behöver el ligger i omedelbar närhet till bostadshuset. Då dessa förutsättningar är uppfyllda i fallet ska Ei:s överklagande avslås.

Sök efter domen M 494-23, Mark- och miljööverdomstolen

+

Regeringen 2023-11-23 Ekyddan till Nybro i Oskarshamn, Högsby Mönsterås och Nybro kommuner

KN2023/02090

Regeringen återförvisade ett ärende till Energimarknadsinspektionen (Ei) om nätkoncession för en luftledning då myndigheten brustit i sin kommunikationsskyldighet mot sakägare och allmänheten.

Bakgrund: Energimarknadsinspektionen (Ei) avslog 2019-09-05 (dnr 2015-103122) Svenska Kraftnäts ansökan om nätkoncession för en luftledning mellan Ekhyddan och Nybro i Kalmar län. Efter överklagande från sökanden återförvisade regeringen ärendet till Ei för ytterligare utredning av påverkan på skyddsvärda fågelarter (regeringen 2021-09-18; I2019/02516, se ovan). Därefter beviljade Ei nätkoncession för sökta linjen (Ei 2022-12-21; dnr 2021-102857). Högsby och Nybro kommuner samt ett enskilda fastighetsägare överklagade beslutet. Från kommunernas sida menade man att ledningen borde samförläggas med befintliga ledningsgator och vägar för att minimera markintrånget samt att dragningen borde prövas i en översiktsplanprocess. De enskilda pekade på att man inte blivit hörda under processen.

Regeringen: Upphävde beslutet och återförvisade ärendet till Ei för fortsatt handläggning.

Beslutsskäl: Enligt 6:28 MB ska den som prövar en tillståndsfråga ge berörda och allmänhet möjlighet att lämna synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen i ärendet. Av 18 § förordningen (2021:808) om nätkoncession framgår vilka myndigheter, kommuner och enskilda som ska delges på detta sätt. I det återremitterade ärendet har Ei enbart kommunicerat fågelutredningen med Länsstyrelsen i Kalmar. Någon kungörelse genomfördes inte och de berörda enskilda fick inte kännedom om utredningen genom direktutskick. Den kompletterade utredningen var av sådan betydelse att Ei borde ha kommunicerat den med hela den krets som framgår av förordningen om nätkoncession. Först därefter kan alla remissinstanser och berörda sakägare, inklusive den berörda allmänheten, anses ha haft möjlighet att lämna synpunkter på en komplett ansökan. Då denna brist inte kan läkas i regeringen bör ärendet lämnas tillbaka till Ei för ny prövning.

Regeringsbeslutet är inte publicerat på nätet.

+

MÖD 2023-10-11 Kvällåliden, Åsele

M 1433-23

I likhet med mark- och miljödomstolen bedömde MÖD att igångsättningstiden för en vindkraftsanläggning i tillståndet var bestämt till fem år och funnit att ansökan om förlängning av igångsättningstiden har gjorts för sent.

Bakgrund: Grundtillståndet för Kvällåliden meddelades 2011. I beslutet angavs dels att tillståndet skulle tas i anspråk fem år efter att det vunnit laga kraft, dels att arbetena skulle vara utförda tio år efter samma tidpunkt. År 2015 ansökte tillståndshavaren om förlängning av båda dessa tider till 2019 respektive 2024, vilket beviljades av miljöprövningsdelegationen. Efter överklagande undanröjde mark- och miljödomstolen beslutet och återförvisade ärendet för fortsatt behandling. Vid handläggningen begärde miljöprövningsdelegationen klargörande av yrkandena, vilket resulterade i att tillståndshavaren drog tillbaka ansökan om förlängning av arbetstiden, varefter ärendet avskrevs 2018. År 2020 begärde tillståndshavaren förlängning av igångsättningstiden till utgången av 2024, vilket beviljades (MPD/Västerbotten 2022-03-09; 5515361-2020). Samtidigt meddelades nya villkor av hänsyn till rennäringen. Tillståndshavaren och en sameby överklagade till mark- och miljödomstolen som upphävde beslutet och avvisade ansökan (MMD/Umeå 2023-01-13; M1093-22). Tillståndshavaren överklagade till MÖD.

MÖD: Överklagandet avslås.

Domskäl: I 22:25 MB anges att i tillstånd till miljöfarlig verksamhet ska anges den senaste tidpunkt som verksamheten ska ”ha satts igång”. De tidsgränser som är angivna i grundtillståndet är inte formulerat på detta sätt, men i likhet med mark- och miljödomstolen anser MÖD att det är villkoret om när tillståndet senast ska vara ”taget i anspråk” som motsvarar bestämmelsens ordalydelse och hur den har förståtts i rättspraxis (MÖD 2020-12-21; M 13519-19). Då den tiden var satt till 2019 och begäran kom in först 2020 är ansökan alltså gjord för sen, varför mark- och miljödomstolen avvisningsbeslut var riktigt. Om tillståndshavaren anser sig ha blivit vilseledd av miljöprövningsdelegationen besked om de olika tidsfristerna får detta bedömas inom ramen för en ansökan om resning (jfr. NJA 1990 s. 8 och Högsta domstolens beslut 2009-10-07; Ö3403-09).

Sök efter avgörandet M 1433-23, Mark- och miljööverdomstolen

+

Regeringen 2023-09-28 Åseda och Växjö

KN2023/01055

Regeringen avslog en ansökan om tillstånd till vindkraft i Åseda med hänvisning till verksamheten skulle lokaliseras till ett lågflygningsområde för Försvaret och att totalförsvarets intressen överväger riksintresset av vindbruk då det redan finns vindkraftverk på platsen.

Bakgrund: Miljöprövningsdelegationen avslog en ansökan om tillstånd till vindkraft i Åseda med hänvisning till totalförsvarets intressen (MPD/Kalmar 2020-09-16; 551-4548-17). Beslutet överklagades av Åshult Kraft som menade att Försvaret hade kontaktats flera gånger under projekteringen och då inte hade framfört några invändningar mot lokaliseringen. Mark- och miljödomstolen i Växjö överlämnade ärendet med eget yttrande till regeringen enligt 21:7 MB.

Regeringen: Avslog överklagandet.

Beslutsskäl: Området är utpekat som riksintresse för vindbruk, men inte för totalförsvaret. I detta fall finns redan vindkraft på platsen och totalförsvaret har därigenom fått tåla en relativt stor inskränkning i sin verksamhet. Med hänsyn till risken för att en ytterligare utbyggnad av vindkraft kan kraftigt motverka totalförsvarets möjlighet till lågflygning, finner regeringen att detta intresse i området överväger intresset av en ytterligare utbyggnad av vindkraft. Överklagandet bör därför avslås.

Regeringsbeslutet är inte publicerat på nätet.

+

Regeringen 2023-09-28 Växjö och Uppvidinge

KN2023/00915

Regeringen avslog en ansökan om förlängd igångsättningstid för en vindpark med hänvisning en ny omständighet som väsentligt påverkade bedömningen, nämligen att Försvaret nu uttalade sig emot utbyggnaden.

Bakgrund: Miljöprövningsdelegationen avslog en ansökan om förlängd igångsättningstid för en vindpark i Kalmar län (MPD/Kalmar 2021-09-30; 551-661-21). Beslutet överklagades av Åshult Kraft som menade att Miljöprövningsdelegationen felaktigt hade tagit hänsyn till att Försvaret hade ändrat sin uppfattning och nu var emot att vindparken uppfördes. Enligt sökanden kan prövningen i ett ärende om förlängning av igångsättningstid enbart avse om det funnits giltiga skäl för dröjsmål, andra frågor är redan rättskraftigt avgjorda. Mark- och miljödomstolen i Växjö överlämnade ärendet med eget yttrande till regeringen enligt 21:7 MB.

Regeringen: Avslog överklagandet.

Beslutsskäl: Åshult Kraft har i och för sig giltiga skäl för fördröjningen, men i ärenden om förlängd igångsättningstid ska även motstående intressen beaktas (se prop. 1997/98:45 del 2, s. 254). Sådana omständigheter som inträffat i tiden efter tillståndsprövningen och som väsentligt kan påverka bedömningen av tillåtlighetsfrågan ska beaktas och kan därför inverka på möjligheten till förlängning. I det här fallet har Försvaret ställt sig negativ till utbyggnaden av vindparken. Med hänsyn till det försämrade säkerhetspolitiska läget och till risken för att en ytterligare utbyggnad av vindkraft kan kraftigt motverka totalförsvarets möjligheter till lågflygning i området ska ansökan avslås.
HFD: Pågående rättsprövning, HFDs mål nr 7962-23.

Regeringsbeslutet är inte publicerat på nätet.

+

MÖD 2023-09-28 Finnåberget, Sollefteå och Ragunda

M 6204-22

MÖD fastställde villkor om buller och hänsyn till rennäringen i ett tillstånd. I förhållande till rennäringen uttalade domstolen att sökandens ansvar för kompensationsåtgärder bör vara begränsat till visst belopp och avse en skyddszon om 5 kilometer från vindkraftverk.

Bakgrund: Miljöprövningsdelegationen meddelade tillstånd till en gruppstation med 26 vindkraftverk med en maxhöjd på 240 meter på Finnåberget i Sollefteå och Ragunda kommuner (MPD/Västernorrland 2021-04-28; 551-787-2020). Bolaget och enskilda klagade och mark- och miljödomstolen som fastställde ytterligare villkor om bullermätning och hänsyn till rennäringen (MMD/Östersund 2022-05-10; M 1526-21). Bolaget överklagade till MÖD och ville ha ändringar i dessa villkor.

MÖD: Fastställde tillståndsbeslutet med viss ändring av villkoren.

Domskäl: Bullervillkoret bör ändras på så vis att mätmetoden inte anges, utan det blir en fråga som får behandlas inom ramen för tillsynen och kontrollprogrammet. Vidare bedöms vindparken få begränsad påverkan på renskötseln i området. Då samebyarna inte överklagade MPDs beslut bör också försiktighet iakttas med att ändra de villkor som bolaget föreslagit. Som bolaget påpekat är villkoren om kompensationsåtgärder som mark- och miljödomstolen föreskrivit är också oförutsebara och riskerar att bli oskäligt betungande. Det är heller inte fråga om sådana villkor av mindre betydelse som kan delegeras till tillsynsmyndigheten. Bolagets ansvar bör därför förtydligas och beloppsmässigt begränsas i ett samlat villkor. När det sedan gäller inom vilket område som kompensationsåtgärder och avstängning bör gälla anser MÖD – med tanke på att det är svårt att fastställa renarnas undvikandezon till vindkraft och med tillämpning av försiktighetsprincipen – att villkoret bör gälla fem kilometer från vindkraftverk. En sådan gräns är i överensstämmelse med tidigare rättspraxis (MÖD 2011-11-23; M 824-11 mfl.).

Sök efter domen M 6204-22, Mark- och miljööverdomstolen

+

MÖD 2023-09-08 Stormyrberget, Örnsköldsvik

M 3359-22

MÖD lämnade tillstånd till en vindpark med 36 turbiner på Stormyrberget i Örnsköldsvik. Vindparken kommer att nedföra visst försvårande för rennäringen i området genom fragmentering och minskning av tillgängliga betesområden, men domstolen bedömde att påverkan blir acceptabel efter att två ytterligare villkor tillades i tillståndet. MÖD uttalade också att även om en viss anpassning av renskötseln måste ske, medför det inte ett påtagligt försvårande av näringen.

Bakgrund: Miljöprövningsdelegationen lämnade Vattenfall tillstånd till en vindpark om 60 turbiner med en maxhöjd om 220 meter (MPD/Västernorrland 2018-02-20; 551-9519-15). Efter överklagande från bolaget, två samebyar och enskilda begränsade mark- och miljödomstolen tillståndet till att omfatta 36 turbiner med angivna koordinater (MMD/Östersund 2022-03-08; M 944-18). Domstolen lade också till ytterligare villkor. En av samebyarna och flera enskilda överklagade vidare till MÖD med yrkande om avvisning, alternativt ogillande av ansökan eller ändring av villkor. Samebyn menade bl.a. att prövningsunderlaget var bristfälligt, särskilt med avseende på den kumulativa verkan på rennäringen av flera vindparker, skogsbruk, vattenkraft och turism. I och med förlusten av Stormyrberget som flyttningsled förlorar samebyn ett centralt vinterbetesområde, vilket påtagligt kommer att försvåra rennäringen i området. Sökanden menade däremot att Stormyrberget inte utnyttjas av samebyn i någon större omfattning, varför påverkan på rennäringen blir förhållandevis begränsad.

MÖD: MÖD lade till ytterligare två villkor i tillståndet; ett om en uppsamlingshage och ett om tidsbegränsad avstängning av turbinerna för att underlätta flyttning och samling av renar vintertid. I övrigt avslogs överklagandena.

Domskäl: MÖD delar mark- och miljödomstolens bedömning att MKBn och det kompletterade prövningsunderlaget är tillräckligt för att kunna pröva ansökan. Vidare ansluter man till bedömningen att verksamheten är tillåtlig; området är utpekat i kommunens översiktsplan som lämpligt för vindkraft och produktionen av förnybar energi bidrar till att uppfylla miljöbalkens målsättning om en hållbar utveckling. Verksamheten kommer visserligen att minska möjligheterna att utnyttja Stormyrberget genom ökad fragmentering och minskning av tillgängliga betesområden. Området är emellertid av mindre betydelse för dagens rennäring och även om den kan bli större i framtiden genom klimatförändringarna finns alternativa flyttvägar. Möjligheterna att bedriva rennäring kan försvåras i viss mån genom förlusten av Stormyrberget som sambandsområde, men den anpassning som behöver göras är acceptabel. Emellertid behövs två ytterligare villkor för att underlätta denna anpassning, dels ett om att samebyn kan begära att tillståndshavaren sätter upp en uppsamlingshage vid behov, dels ett om avstängning av verken under en begränsad period om det behövs för att samla eller flytta renar i området.

Sök efter domen M 3359-22, Mark- och miljööverdomstolen

+

MÖD 2023-08-11 Tribbhult, Västervik

M 5427-22

Kommunen återkallade sitt tillstyrkande enligt 16:4 MB under mark- och miljödomstolens överprövning av MPDs tillståndsbeslut för en gruppstation av vindkraftverk. MÖD ansåg att det saknar betydelse att kommunen inte hade överklagat tillståndsbeslutet och att tillståndet därför ska upphävas då det inte längre finns något kommunalt tillstyrkande.

Bakgrund: Ett företag ansökte om tillstånd till en gruppstation för vindkraft med 26 turbiner med en totalhöjd av maximalt 220 meter. Miljöprövningsdelegationen lämnade tillstånd till sexton av dessa (MPD/Kalmar 2020-11-17; 551-9528-18). Efter överklagande av bolaget och två miljöorganisationer utökade mark-och miljödomstolen tillståndet till att omfatta ytterligare sex turbiner (MMD/Växjö 2022-04-20; M 5427-22). Under handläggningen hade Västerviks kommun ändrat sitt tillstyrkande från 2019, men domstolen ansåg att det inte skulle beaktas då kommunen inte hade överklagat dit och alltså inte var part i målet. Västerviks kommun, Länsstyrelsen i Kalmar samt flera enskilda och organisationer överklagade domen till MÖD. I yttrande dit anförde bolaget bl.a. det skulle strida mot artikel 15 i förnybarhetsdirektivet (2018/2001) om kommunen tilläts ändra sitt besked om tillstyrkande under processens gång.

MÖD: Avvisade kommunens överklagande till viss del och avslog ansökan om tillstånd.

Domskäl: För att någon ska ha besvärsrätt över ett beslut av en överprövande instans krävs att hen har överklagat till den första instans där man haft en sådan möjlighet (jfr. RÅ 2002 ref. 52, NJA 2007 s. 786). Kommunen har inte överklagat MPDs beslut och får därför inte återkomma med ett överklagande till MÖD, varför dess talan ska avvisas i den del som avser det första tillståndsbeslutet (de sexton turbinerna).

Ett kommunalt tillstyrkande enligt 16:4 MB är en materiell förutsättning för tillstånd till vindkraft och det står kommunen fritt att återkalla ett tidigare beslut under processens gång (MÖD 2018:6, MÖD 2021-02-19; M 10193-19). Kommunen avger inte sitt ställningstagande som part och beslutet ska beaktas oavsett om kommunen är part i målet eller inte. MÖD anser inte att det finns utrymme att tolka 16:4 utifrån ordalydelsen eller i skenet av förnybarhetsdirektivets krav på så sätt att kommunens första besked skulle vara bindande. Därmed saknas det förutsättningar att meddela det sökta tillståndet.

Sök efter domen M 5427-22, Mark- och miljööverdomstolen

+

Regeringen 2023-07-27 Stora Middelgrund, Södra Kattegatt

KN2023/01037

Regeringen avslog en ansökan om ändringstillstånd för en vindpark vid Stora Middelgrund då intresset av naturvård, friluftsliv, yrkesfiske och kommunikationer/sjöfart på ett lämpligare sätt än vindbruk främjar en långsiktig hushållning med de allmänna resurserna i området.

Bakgrund: Vattenfall fick 2008 tillstånd enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon (LEZ) att inom ett område vid Stora Middelgrund anlägga en vindpark med högst 108 turbiner med maxhöjd på 200 meter (regeringen 2008-05-22; M2006/02007 resp. 2014-11-14; M2013/02519). Nu ansökte bolaget ändringstillstånd för verksamheten till att omfatta högst 50 turbiner med totalhöjd på 290 meter. Enligt ansökan ska vindparken ligga i den svenska ekonomiska zonen utanför territorialgränsen på två utsjöbankar, Stora Middelgrund och Röde bank. Projektområdet ligger i sin helhet inom ett Natura 2000-område (SE510186) och påverkar utpekade riksintressen för naturvård, friluftsliv, yrkesfiske och farleder. Enligt miljökonsekvensbeskrivningen kan projektet få negativ inverkan på olika fiskarter, tumlare, sjöfågelarter. Regeringen överlät 2021 till Länsstyrelsen i Halland att bereda ärendet. Under samrådet yttrade sig bl.a. Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Sjöfartsverket, Kustbevakningen och Svenska Kraftnät och flera organisationer. Danska myndigheter och organisationer yttrade sig inom ramen för Esbo-samrådet (se 6:33 MB). I sitt förslag till beslut i ärendet menade Länsstyrelsen i Halland att regeringen borde avslå ansökan pga. de starka naturvärdena och kulturmiljövärdena i området.

Regeringen: Ansökan avslås.

Beslutsskäl: Tillståndet enligt de s.k. Natura 2000-reglerna prövas i annan ordning, men frågor om verksamhetens påverkan på dessa intressen har också betydelse för tillståndsprövningen enligt LEZ. Sammantaget anser regeringen att verksamheten – trots tillskottet av fossilfri energi – inte kan tillåtas genom dess påverkan på de motstående intressena. Området har stor betydelse för tumlare, sjöfågel, naturtypen bubbelrev, marinarkeologin samt de allmänna naturvärdena och kulturmiljövärdena. Utöver dessa intressen väger även risken för negativ påverkan på riksintressena sjöfart och yrkesfiske in i bedömningen.

Anm: I beslut 2023-03-13 (dnr 3406-2021) avslog Länsstyrelsen i Hallands län Vattenfalls ansökan om Natura 2000-tillstånd för verksamheten. Beslutet överklagades inte.

Sök efter regeringsbeslutet KN2023/01037 hos Regeringen

+

MÖD 2023-07-03 Jordberga, Trelleborg

P 2006-22

MÖD ansåg att brukningsvärd jordbruksmark fick tas i anspråk för etablering av tre vindkraftverk då lokaliseringsutredningen var tillräcklig för att avgöra att behovet inte kunnat tillgodoses genom att annan mark tas i anspråk. Målet återförvisades därför till mark- och miljödomstolen för prövning av övriga förutsättningar för bygglov.

Bakgrund: Samhällsbyggnadsnämnden i Trelleborgs kommun beslutade 2021-01-12 (dnr SBM 2020/274) att bevilja bygglov för tre vindkraftverk med 150 meters höjd på två fastigheter vid Jordberga. Beslutet överklagades till Länsstyrelsen i Skåne län som upphävde nämndens beslut och avslog ansökan (2021-05-31; dnr 403-8395-2021). Bolaget överklagade till MMD/Växjö som emellertid fastställde avslagsbeslutet, väsentligen med hänvisning till att sökanden inte hade visat hur regeln om skydd av brukningsvärd jordbruksmark i 3:4 MB uppfyllts, eller om behovet av vindenergi kan tillgodoses genom att annan mark tas i anspråk. Bolaget gick vidare till MÖD och anförde att utredningen av alternativa lokaliseringar var tillräckligt för att visa att den föreslagna platsen var den lämpligaste.
MÖD: Undanröjde domen och återförvisade målet för fortsatt handläggning i mark- och miljödomstolen

Domskäl: Inledningsvis konstaterar MÖD att prövningen ska ske mot bestämmelserna i 2 kap. PBL med hänvisning till hushållningsbestämmelserna i 3 kap. MB. En aktuell översiktsplanen kan då vara vägledande, men det beror på hur konkret och nyanserad den är (MÖD 2005:66 och NJA 2021 s. 321). I den aktuella översiktsplanen utpekas området – som präglas av storskaliga ägostrukturer, större gårdar och moderna ekonomibyggnader – som mindre känsligt för vindkraft. Det är därmed inte uteslutet att etablera vindkraft på platsen. Enligt 3:4 MB får brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk endast för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och det måste utredas om den sökta verksamheten inte kan lokaliseras på annan och lämpligare plats. Här har sökanden gjort en utförlig utredning om alternativa platser, vilka samtliga framstår som mindre lämpliga av hänsyn till sämre vindförhållanden, naturvärden eller närheten till bostäder. Placeringen stämmer också i huvudsak med de riktlinjer om avstånd m.m. som kommunen angett i översiktsplanen. Mot den bakgrunden kan bygglov inte vägras på de angivna grunderna, varför målet ska återförvisas till mark- och miljödomstolen för fortsatt prövning av frågor om naturvärden, buller m.m.

Sök efter domen P 2006-22, Mark- och miljööverdomstolen

+

Regeringen 2023-05-17 Breared och Söderåsen, Halmstad, Laholm, Ängelholm, Åstorp och Bjuv

Regeringen avslog överklaganden från två enskilda fastighetsägare som yrkade på intrångsersättning och att luftledningen inte kunde tillåtas genom dess kraftiga magnetfältspåverkan.

Bakgrund: Energimarknadsinspektionen meddelade nätkoncession för luftledningen mellan Breared och Söderåsen i Hallands och Skåne län (Ei 2022-09-08; dnr 2018-101796). Två fastighetsägare överklagade beslutet och ville dels ha intrångsersättning för den luftledning som funnits på platsen sedan 1997, dels att ny nätkoncession inte skulle meddelas då det vore bättre att förlägga ledningen på höga stolpar, i mark eller i Östersjön.

Regeringen: Avslog överklagandena.

Beslutsskäl: Invändningen om intrångsersättning kan inte prövas inom ramen för ärendet som enbart avser frågan om tillstånd enligt ellagen. Den befintliga ledningen har inte en sådan omgivningspåverkan att eftersom magnetfältsnivåer är inom gränsvärdena. Dessutom skulle en förläggning i marken eller som sjökabel vara förenad med mycket stora kostnader och försämra driftssäkerheten. Ei:s beslut bör därför inte ändras.

Regeringsbeslutet är inte publicerat på nätet

+

Regeringen 2023-05-15 Galatea-Galene, Kattegatt

KN2023/01077

Regeringen 2023-05-15; KN2023/01077 Tillstånd enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon (LEZ) till vindkraftsparken Galatea-Galene i Kattegatt
Regeringen meddelade Galatea-Galene Vindpark AB tillstånd enligt LEZ till en gruppstation för vindkraft med högst 21 turbiner med en totalhöjd om max 340 meter i ett delområde (Galene) i Kattegatt. Då en annan ansökan (Kattegatt Syd, se ovan) avser delområde Galatea avslogs ansökan i den delen med hänvisning till den långsiktiga hushållningen av allmänna resurser.

Bakgrund: Galatea Galene Vindpark AB ansökte om tillstånd till en vindpark om 101 turbiner i Sveriges ekonomiska zon i Kattegatt. Parken planeras ligga i närheten av Natura 2000-områdena Fladen (SE0510127), Lilla Middelgrund (SE0510126) respektive Stora Middelgrund och Röde Bank (SE0510186). Samtidigt ansökte bolaget om Natura 2000-tillstånd, tillstånd enligt kontinentalsockellagen (KSL) och tillstånd enligt miljöbalken (MB) för utläggning av undervattenskablar och landanslutning. Enligt ansökan om tillstånd enligt LEZ och den tillhörande miljökonsekvensbeskrivningen kan vindparken påverka bottenflora och bottenfauna, fisk, marina däggdjur, fåglar och fladdermöss, landskapsbild, rekreation och friluftsliv, marinarkeologi, yrkesfiske, sjöfart, luftfart, radio- och telekommunikation, totalförsvaret samt ekosystemtjänster och klimatet. Kumulativa effekter med de planerade vindparkerna Kattegatt Offshore, Kattegatt Syd, Stora Middelgrund och danska Anholt kan uppstå vid både byggandet och driften av vindparken. Regeringen överlät 2022 till Länsstyrelsen i Halland att bereda ärendet. Under samrådet yttrade sig ett stort antal myndigheter, kommuner och organisationer. Ansökan tillstyrktes av bl.a. av Havs- och vattenmyndigheten, Kustbevakningen, Statens Energimyndighet samt länsstyrelserna i Halland och Västra Götaland. Bland dem som avstyrkte var Naturvårdsverket, Sjöfartsverket och Riksantikvarieämbetet samt ett antal föreningar och miljöorganisationer. Försvaret tillstyrkte ansökan i delområde Galene. Danska myndigheter och organisationer yttrade sig inom ramen för Esbo-samrådet (se 6:33 MB). I sitt förslag till beslut i ärendet menade Länsstyrelsen i Halland att regeringen bör tillstyrka ansökan med undantag för två delområden i Galatea som utreds för att ingå i det näraliggande Natura 2000-området Lilla Middelgrund.

Regeringen: Regeringen meddelade tillstånd för 21 turbiner med en maxhöjd om 340 meter i delområde Galene, men avslog ansökan för delområde Galatea. Tillståndet gäller i 40 år och förenades med villkor om bl.a. placering, samråd och information, hindersmarkering, driftsreglering av hänsyn till fåglar och fladdermöss, hänsyn och ekonomiska bidrag till yrkesfisket, kontrollprogram och uppföljning av påverkan på tumlare, fisk och skaldjur och fåglar. Därutöver föreskrevs ett villkor om ett treårigt undersökningsprogram för migrerande fladdermöss och rovfåglar inom verksamhetsområdet som ska redovisas till tillsynsmyndigheten (Länsstyrelsen i Halland). Länsstyrelsen fick också delegation att göra undantag från eller förlängning av villkoren om driftsreglering av hänsyn till fladdermöss och rovfåglar om de föreskrivna undersökningarna visade på ett sådant behov. Även ett undersökningsprogram för påverkan på bottenfauna, fisk, skaldjur, sjöfåglar och tumlare ska tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten. Slutligen erinrar regeringen att även andra tillstånd kan krävas för verksamheten, varvid man framhåller att ett lagakraftvunnet Natura 2000-tillstånd behövs innan tillståndet enligt LEZ kan tas i anspråk.

Beslutsskäl: Inledningsvis konstaterar regeringen att frågan om Natura 2000-tillstånd prövas i annan ordning och att Länsstyrelsen meddelade ett tillstånd enligt 7:28a MB i januari 2023 (se nedan). Efter att miljökonsekvensbeskrivningen godkänts konstaterades sedan att den energipolitiska och miljömässiga nyttan av projektet väger tungt. Då emellertid en stor del av det planerade verksamhetsområdet omfattas av en annan ansökan till vindkraftsverksamhet (Kattegatt Syd, se ovan) måste en av dessa prioriteras då båda parkerna inte kan byggas på platsen. Även om projekten är likartade och ansökningarna likvärdiga, bedömer regeringen att Kattegatt Syd på ett bättre sätt främjar en långsiktig hushållning med de allmänna resurserna och därför bör ges prioritet. Den del av ansökan som avser delområde Galatea avslås därför. Lokaliseringen av 21 vindkraftverk i delområde Galene kan däremot tillåtas då den energipolitiska och klimatmässiga nyttan av projektet har stor betydelse i den avvägning som ska göras mot andra intressen. Då Galene ligger i närheten av Natura 2000-områden bör emellertid villkor som skyddar utpekade arter och naturtyper föreskrivas. Uppföljande studier av sådan påverkan bör också genomföras. Verksamheten kan vidare förenas med riksintressena för yrkesfiske, kommunikation och sjöfart samt totalförsvar genom placeringskrav, information och samverkan. Då dessutom verksamheten inte försvårar uppnåendet av miljökvalitetsnormerna för undervattensbuller bör tillstånd enligt LEZ meddelas. Tillståndstiden bestäms till 40 år efter att verksamheten satts i drift.

HFD: Pågående rättsprövning, HFDs mål nr 4170-23

Anm: Länsstyrelsen i Hallands län meddelade Natura 2000-tillstånd för verksamheten med undantag för två delområden av Galatea genom beslut 2023-01-27 (dnr 8121-2021). Tilllståndet är överklagat av bl.a. sökanden, BirdLife Sverige och Föreningen Svenskt Landskapsskydd (FSL). Mark- och miljödomstolen har ännu (2024-01-10) inte meddelat dom i målet (M 783-23).

Sök efter regeringsbeslutet KN2023/01077 hos Regeringen

+

Regeringen 2023-05-15 Kattegatt syd, Kattegatt utsjö

KN2023/01060

Regeringen meddelade Vattenfall tillstånd enligt LEZ till en gruppstation för vindkraft med högst 80 turbiner med en totalhöjd om max 350 meter i Kattegatt utsjö. Regeringen bedömde att verksamheten – efter att två delområden uteslutits – kan tillåtas på platsen med föreskrivna villkor. Då en annan ansökan (Galatea-Galene Vindpark) avser delvis samma område uttalade regeringen att båda parkerna inte kan byggas och att företräde därför ska ges till Kattegatt Syd då den parken på ett bättre sätt främjar en långsiktig hushållning av de allmänna resurserna där parkerna överlappar varandra.

Bakgrund: Vattenfall Vindkraft AB ansökte om tillstånd till en vindpark om 80 turbiner i inom Sveriges ekonomiska zon (”Kattegatt Syd”). Parken planeras ligga i Kattegatt utsjö mellan de två Natura 2000-områdena Lilla Middelgrund (SE0510126) respektive Stora Middelgrund och Röde Bank (SE0510186). Samtidigt ansökte Vattenfall om Natura 2000-tillstånd, tillstånd enligt kontinentalsockellagen (KSL) och tillstånd enligt miljöbalken (MB) för utläggning av undervattenskablar och landanslutning. Enligt ansökan om tillstånd enligt LEZ kommer vindparken inte att påverka utpekade riksintressen (yrkesfiske, naturvård, friluftsliv, kulturmiljö, kommunikationer och rörligt friluftsliv). Av miljökonsekvensbeskrivningen framgår att projektet kan få negativ inverkan på olika fiskarter, marina däggdjur (tumlare och säl), sjöfågelarter och fladdermöss. Regeringen överlät 2021 till Länsstyrelsen i Halland att bereda ärendet. Under samrådet yttrade sig ett stort antal myndigheter, kommuner och organisationer. Ansökan tillstyrktes av bl.a. Havs- och vattenmyndigheten, Transportstyrelsen och Länsstyrelsen i Halland, medan Naturvårdsverket, Sjöfartsverket och Försvarsmakten och flera miljöorganisationer avstyrkte. Danska myndigheter och organisationer yttrade sig inom ramen för Esbo-samrådet (se 6:33 MB). I sitt förslag till beslut i ärendet menade Länsstyrelsen i Halland att regeringen bör tillstyrka ansökan med undantag för två delområden (Kummelgrunn) som utreds för att ingå i det näraliggande Natura 2000-området Lilla Middelgrund.

Regeringen: Regeringen meddelade tillstånd för 80 turbiner med en maxhöjd om 350 meter i det ansökta området med undantag för de två delområdena vid Kummelgrunn. Tillståndet gäller i 40 år och förenades med villkor om bl.a. placering, samråd och information, hindersmarkering, driftsreglering av hänsyn till fåglar och fladdermöss, hänsyn och ekonomiska bidrag till yrkesfisket, kontrollprogram och uppföljning av påverkan på tumlare, fisk och skaldjur och fåglar. Därutöver föreskrevs ett villkor om ett treårigt undersökningsprogram för fladdermöss inom verksamhetsområdet som ska redovisas till tillsynsmyndigheten (Länsstyrelsen i Halland). Länsstyrelsen fick också delegation att göra undantag från villkoren om driftsreglering av hänsyn till fladdermöss om undersökningarna visade att den är obehövlig.

Beslutsskäl: Inledningsvis konstaterar regeringen att frågan om Natura 2000-tillstånd prövas i annan ordning och att Länsstyrelsen meddelade ett tillstånd enligt 7:28a MB i oktober 2022 (se nedan). Efter att miljökonsekvensbeskrivningen godkänts lyfts sedan fram att den energipolitiska och miljömässiga nyttan av projektet väger tungt. Lokaliseringen kan godtas under förutsättning att delområdena vid Kummelgrund undantas. Då verksamhetsområdet ligger i närheten av Natura 2000-områden bör villkor som skyddar utpekade arter och naturtyper föreskrivas. Verksamheten kan också förenas med riksintressena för kommunikation och yrkesliv genom placeringskrav och samverkan. När det gäller förenligheten med totalförsvarets intressen bedömer regeringen att det i Södra Västerhavet finns förutsättningar för utbyggnad av vindkraft, men att den behöver anpassas för att säkerställa att skada inte uppstår för det militära försvaret. När det gäller Kattegatt Syd kan lokaliseringen godtas. Då dessutom verksamheten inte heller försvårar uppnåendet av miljökvalitetsnormerna för undervattensbuller bör tillstånd enligt LEZ meddelas. Tillståndstiden bestäms till 40 år efter att verksamheten satts i drift. Slutligen avgör regeringen frågan om konkurrens mellan Vattenfalls ansökan och en annan från Galatea-Galene Vindpark AB som delvis gäller samma område. Efter att ha konstaterat att båda parkerna inte kan byggas där de överlappar varandra, bedömer regeringen att Kattegatt Syd på ett bättre sätt främjar en långsiktig hushållning med de allmänna resurserna och därför bör ges prioritet (se beslutet om Galatea-Galene nedan).

HFD: Pågående rättsprövning, HFDs mål nr 4193-23

Anm: Länsstyrelsen i Hallands län meddelade Natura 2000-tillstånd för verksamheten i beslut 2022-10-19 (dnr 6050-2021). Efter överklagande från BirdLife Sverige och Vattenfall ändrade Mark- och miljödomstolen i Vänersborg vissa villkor i tillståndet, men avslog överklagandena i övrigt (MMD/Vänersborg 2023-05-30; M 4698-22). Miljöorganisationen och Vattenfall gick vidare till MÖD (M 7648-23) som ännu (2024-01-09) inte tagit ställning till frågan om prövningstillstånd.

Sök efter regeringsbeslutet KN2023/01060 hos Regeringen

+

MÖD 2023-04-28 Stora Moshult, Vetlanda

M 3092-22

Mark- och miljödomstolen upphävde miljöprövningsdelegationens beslut om tillstånd till vindpark i Vetlanda med hänvisning till att utredningen av påverkan på fåglar var bristfällig. Sökanden överklagade och vid prövningen i MÖD hade ändringar genomförts i artskyddsförordningen med avseende på fågelskyddet. Då prövningen i underinstansen inte hade utgått från den nya lydelsen återförvisades målet till mark- och miljödomstolen för fortsatt handläggning.

Bakgrund: MPD/Östergötland meddelade 2020-09-17 tillstånd till två vindkraftverk i Vetlanda (dnr. 551-7949-19). MMD/Växjö (2022-02-24; M 4966-20) ansåg däremot att utredningen om påverkan på fåglar var för snäv i jämförelse mad vad som krävs enligt EU-domstolens avgöranden i Skydda skogen (C-473/19 och C-474/19). Bolaget överklagade och under MÖDs prövning genomfördes ändringar i artskyddsförordningen (2007:845, AF) med avseende på fågelskyddet.

MÖD: Undanröjde domen och återförvisade målet till mark- och miljödomstolen för fortsatt behandling.

Domskäl: Den nya lydelsen i AF återger kraven i artikel 5 i fågelskyddsdirektivet (2007/147) ordagrant. Det uttryckliga förbudet mot att skada eller förstöra vilda fåglars fortplantningsområden och viloplatser i de svenska reglerna har ersatts med ett förbud mot att avsiktligen störa vilda fåglar i den mån som störningen har betydelse för att bibehålla eller återupprätta populationen på en vetenskapligt tillfredsställande nivå. Tillståndsprövningen måste därför ske med utgångspunkt från AFs nya lydelse, vilket lämpligen bör göras av mark- och miljödomstolen.

Sök efter domen M 3092-22, Mark- och miljööverdomstolen

+

Regeringen 2023-04-20 Kvänum Badene, Vara

KN2023/01007

En ansökan om tillstånd för en befintlig vindpark avslogs av Miljöprövningsdelegationen. Efter överklagande från verksamhetsutövaren överlämnade Mark- och miljödomstolen ärendet till regeringen då saken rörde totalförsvarets intressen vid Såtenäs flottiljflygplats. Regeringen avslog överklagandet med hänvisning till riksintresset för totalförsvaret.

Bakgrund: Miljöprövningsdelegationen avslog en ansökan om tillstånd till en befintlig vindpark om fyra turbiner vid Kvänum Badene i Vara kommun (MPD/Västra Götaland 2017-04-17; 551-23711-2016). Sökanden överklagade och menade att verksamheten redan var godkänd genom att bygglov och miljöanmälan 2009. Vid den tidpunkten hade Försvarsmakten inget att invända, något borde vara vägledande även vid denna prövning. Mark- och miljödomstolen i Vänersborg överlämnade ärendet till regeringen då saken rörde totalförsvarets intressen vid Såtenäs flottiljflygplats.

Regeringen: Avslog överklagandet.

Beslutsskäl: Området kring Såtenäs flygflottilj är utpekat av Försvarsmakten som riksintresse för totalförsvaret, men inte för vindbruk (3:9 MB jfr. med 3:8 MB). Regeringen delar Försvarsmaktens bedömning att vindkraftverken kan påtagligt försvåra verksamheten vid Såtenäs och att de är uppförda i ett stoppområde för höga objekt, varför överklagan avslås.

HFD 2023-11-09; 4718-23 (HFD 2023 not. 45): Bygglov för vindkraftverken meddelades 2009 och de togs i drift 2012. Samma år överklagade Försvarsmakten beslutet till Länsstyrelsen i Västra Götaland, som emellertid avslog överklagandet. Försvarsmakten gick då vidare till regeringen som upphävde bygglovet. Verksamhetsutövaren begärde rättsprövning, men beslutet fastställdes av Högsta förvaltningsdomstolen (HFD 2014 not. 42). Nu har verksamhetsutövaren ansökt om s.k. frivilligt tillstånd för vindkraftverken (jfr. 9:6b MB) men fått avslag av Länsstyrelsen. Efter att verksamhetsutövaren överklagat till Mark- och miljödomstolen har ärendet överlämnats till regeringen som avslagit överklagandet med hänvisning till totalförsvarets riksintresse. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar att 3:9 MB lämnar ett ytterst litet utrymme för hänsyn till andra intressen (jfr. HFD 2023 not. 7) och att regeringen hållit sig inom det tillåtna bedömningsutrymmet. Då regeringen heller inte felbedömt fakta eller brustit i handläggningen av ärendet ska beslutet stå fast.

Sök efter domen KN2023/01007 hos Högsta förvaltningsdomstolen

Regeringsbeslutet är inte publicerat på nätet