Frågor och svar om laddinfrastrukturstödet

Laddinfrastrukturstödet är en statlig satsning som ska påskynda elektrifieringen av godstransporter i Sverige. Inom satsningen fördelar Energimyndigheten stöd för att bygga upp strategiskt placerade publika ladd- och tankstationer för el och vätgas för lastbilar.

Naturvårdsverket

Naturvårdsverket administrerar Klimatklivet som är ett stöd till fysiska investeringar som minskar utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Stödet går till olika typer av investeringar som ger hög klimatnytta. Inom Klimatklivet kan man söka stöd för att bygga laddinfrastruktur för lätta fordon men inte för tunga fordon.

Klimatklivet, Naturvårdsverket

Skatteverket

Skatteverket administrerar det avdrag för grön teknik som bland annat innebär att privatpersoner kan få skattereduktion för kostnader kopplade till installation av icke-publik laddinfrastruktur. 

Grön teknik, Skatteverket

Energimyndigheten har regelbundna och löpande avstämningar med Naturvårdsverket och Trafikverket kring olika stöd för ladd- och vätgasinfrastruktur. Inför så kallade utlysningar (där aktörer kan söka pengar) delas även information om var andra myndigheter beviljat ansökningar (det vill säga ladd- och tankstationer).  

Energimyndigheten fick år 2024 ett utökat ansvar att arbeta mer övergripande med samordning av frågor som rör laddinfrastruktur, med syftet att främja en ändamålsenlig och effektiv utbyggnad. Det utökade ansvaret utgår från det handlingsprogram som Energimyndigheten tillsammans med Trafikverket tog fram i slutet av år 2023.

Uppdraget genomförs i samverkan med berörda myndigheter såsom Naturvårdsverket, Trafikverket, Boverket och länsstyrelserna.   

Uppföljningen av efterlevnaden av villkoren för stöden sker löpande.

Om en stödmottagare inte uppfyller villkoren kan Energimyndigheten komma att återkräva hela eller del av utbetalt stöd.

Projekten har som ett villkor att de ska driva laddstationen eller vätgastankstationen i minst fem år efter att den är färdigställd. Om de av någon anledning inte skulle kunna leva upp till det riskerar de att bli återbetalningsskyldiga.

Tillsyn kommer att ske kontinuerligt för varje stödmottagare och station bland annat genom ekonomiska granskningar och att länsstyrelserna gör platsbesök på majoriteten av de färdiga stationerna. 

I slutrapporterna ska företagen/stödmottagarna skicka med foto på stationerna. Alla publika stationer ska även vara uppkopplade mot databasen Nobil.

De projekt som inte är uppkopplade mot Nobil kommer kontaktas för dialog om orsaken till att de inte är uppkopplade och om det är något som inte stämmer riskerar de att bli återbetalningsskyldiga.

Länsstyrelserna stöttar även Energimyndigheten genom att de gör platsbesök för att se att företagen lever upp till kraven. Besöken görs i första hand på platser där ladd- eller tankstationer snart är färdiga.  

Det tar tid att bygga laddinfrastruktur och tankinfrastruktur för tunga transporter. För många företag (särskilt små och medelstora företag) kan det vara svårt att ligga ute med stora summor pengar under lång tid.

I vissa fall är det en förutsättning för att företag överhuvudtaget ska kunna satsa på att bygga ut ladd- och vätgasinfrastrukturen på en omogen marknad.

För att detta inte ska bli ett hinder för elektrifieringen har Energimyndigheten getts möjlighet av regeringen att betala ut en del av stödet i förskott.  

Energimyndigheten gör en kreditprövning av alla företag som söker stöd. Om Energimyndigheten får indikationer eller information om att något inte fungerar som tänkt inom ett projekt när stöd väl har beviljats har myndigheten möjlighet att genomföra riktade kontroller, vilket skett i vissa fall.