Frågor och svar om styrel

Nej, inte alltid.

Prioritetsklass 5 är endast för elanvändare som representerar stora ekonomiska värden. Prioritetsklass 6 är endast för elanvändare som har stor betydelse för miljön.

Om den elanvändare som representerar stora ekonomiska värden går det bra att placera i prioritetsklass 5, eller om elanvändaren har stor betydelse för miljön i prioritetsklass 6.

En elanvändare som ska prioriteras lägre än prioritetsklass 4 men inte uppfyller kriterierna för prioritetsklasserna 5, 6 eller 7 bör inte prioriteras.

En viss anslutningspunkt kan bara ha en prioritetsklass. En verksamhet kan ha flera anslutningspunkter och därmed flera prioritetsklasser, till exempel prioritetsklass 1 och 3 där det är tidsperspektivet som skiljer dem.

Prioritetsklass tar inte hänsyn till annat än elanvändarens betydelse för samhället och att elanvändaren har ett kritiskt beroende av el för sin samhällsfunktion.

Anläggningar inom kraftproduktion ska prioriteras av elnätsföretagen.

Ja. I prioriteringen inom styrel ska vi inte ta hänsyn till reservkraft. Reservkraftens syfte är främst att minska konsekvenserna för den enskilda elanvändaren vid elavbrott, inte eleffektbrist. Den verksamhet som har skaffat reservkraft ska inte heller missgynnas i prioriteringen inom styrel.

Leveranser av varor och tjänster har ibland långa kedjor av leverantörer med underleverantörer. Det går inte alltid att kartlägga hela kedjan av underleverantörer som levererar till en samhällsviktig elanvändare.

Kommunerna får göra en bedömning om hur långt det är rimligt att kartläggningen sträcker sig. Det kan utredas i kommunens kontinuitetshantering.

Styrel tar inte hänsyn till att samhällsviktiga elanvändare kan växla med årstid. Om man bedömer att en elanvändare ska vara prioriterad i styrel en del av året tas elanvändaren med i planeringsdokumenten.

Privata företag med samhällsviktig verksamhet ska identifieras och prioriteras av kommuner, regioner och statliga myndigheter (inklusive länsstyrelserna).

Privata verksamhetsutövare som anser att de har samhällsviktig verksamhet med ett kritiskt elberoende bör ha dialog med aktuell kommun, region eller statlig myndighet för att undersöka om verksamheten ska prioriteras.

Kommunen ska prioritera samhällsviktiga elanvändare. Enskilda elanvändare kan inte kopplas till eller från elnätet utan det är elledningar som kopplas till eller från.

Därför rangordnas elledningarna utifrån antal samhällsviktiga elanvändare för varje elledning av kommunen. Rangordningen i varje kommun sammanställs sedan av länsstyrelsen till en rangordning av elledningar för hela länet.

Om sådan service ska prioriteras och i så fall i vilken prioriteringsklass är en bedömning som kommun och länsstyrelse ska göra. Några livsmedelsaffärer och annan service kommer troligen att vara anslutna till samma elledningar som elanvändare i de högsta prioritetsklasserna. Det är därför inte nödvändigt att prioritera alla sådana serviceställen.

Enskilda elanvändare kan inte kopplas till vid MFK under en eleffektbrist, utan det är elledningar som kopplas till. Styrel innebär att elledningar med många eller högt prioriterade elanvändare kopplas till i första hand.

Syftet med MFK är att förhindra att elstörningen sprider sig (som en nätkollaps) till andra delar av landet eller utanför Sverige.

Kan det bli problem om den typen av verksamheter under MFK belastar högt prioriterade ledningar, och går detta i så fall att identifiera och hantera på något sätt i planeringsprocessen?

Alla elanvändare på samma elledning (i lokalnätet) kommer att kopplas till eller från, eftersom det inte är möjligt att koppla till eller från enskilda elanvändare. Om eleffektbrist uppstår och Svenska kraftnät beordrar MFK kommer elnätsföretagen att hantera hur stor last som kan kopplas från eller till.

Elledningar som rangordnas högt enligt styrel kommer att kopplas från sist. I styrel-planeringen behöver man därför inte göra något särskilt avseende oprioriterade elanvändare.

Styrel är ingen garanti för el till de prioriterade elanvändarna utan syftar till att lindra konsekvenserna av eleffektbrist på samhällsnivå.

Den tillgängliga effekten fördelas till de rangordnade elledningarna i fallande ordning så långt som möjligt och då får lågt prioriterade och oprioriterade elanvändare som är anslutna till högt rangordnade elledningar också el. Dessa elanvändare kan även få el om elnätsföretagen använder roterande frånkoppling för elledningar som inte är kontinuerligt tillkopplade under eleffektbristen.

Det har hänt att en varning har skickats ut, men inte många gånger, och MFK har aldrig tillämpats.

Avveckling av planerbar elproduktion i södra Sverige har lett till underskott av effekt och försämrat effektsituationen vid de allra kallaste timmarna enligt förordet i Svenska kraftnäts Systemutvecklingsplan 2022-2031:

”Flexibilitet är viktigt i framtidens kraftsystem. Studier av effekttillräckligheten i Sverige visar att stora problem med effektbrist uppkommer för de två scenarierna med störst elektrifiering. Som mest kan elbehovet inte tillgodoses under 890 av årets timmar 2045, om ingen flexibilitet finns hos förbrukningen. Flexibilitet hos elanvändningen kan bidra till minskad risk för effektbrist.” (s.48)

Svenska kraftnäts Systemutvecklingsplan 2022-2031

Det går bra att anlita konsulter som på olika sätt kan stödja i genomförandet av styrel. Det är kommunen själv som är ansvarig för de planeringsdokument som tas fram. Informationssäkerheten bör regleras med konsulten, särskilt om säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter skulle förekomma i uppdraget.

Underlaget från den senaste planeringsomgången bör användas som en utgångspunkt tillsammans med andra underlag om samhällsviktig verksamhet, exempelvis från risk- och sårbarhetsanalys.

Använd planeringsdokumenten för den innevarande planeringsomgången. Uppgifter kan kopieras från tidigare planeringsdokument 1 till den aktuella versionen av planeringsdokumentet.

Planeringsdokument och stöd

Kommunen ska överlämna ett planeringsdokument per elnätsföretag så att varje företag bara får uppgifter om sina egna kunder. På samma sätt lämnar länsstyrelsen den slutliga planeringen (planeringsdokument 4) med rangordning av elledningar till respektive elnätsföretag.

Skulle det räcka med att meddela eventuella revideringar i underlaget?

Vid revidering lämnar länsstyrelsen ett komplett planeringsdokument 4 till elnätsföretagen. Företagen har inte möjlighet att gå igenom och hitta förändringarna utan behöver ett komplett underlag varje gång.

Aktörer inom styrel kan utgå från sina senaste styrel-underlag för en revidering.

Det är inte tydligt reglerat i författningarna och båda varianterna förekommer. Ta kontakt med länsstyrelsen i ditt län och ha dialog om vart regionens underlag ska lämnas.

Det är Försvarsmakten och övriga försvarsmyndigheter som ska göra identifiering och prioritering inom sina respektive ansvarsområden. Underlagen lämnas till berörda länsstyrelser för att ingå i länets identifiering och prioritering av samhällsviktiga elanvändare. Om försvarsmyndigheterna väljer att inte lämna något underlag ska ingen prioritering av deras verksamheter göras av någon annan aktör.

Ett regionsjukhus kan exempelvis ha verksamhet på flera orter och satellitverksamhet. Det är den samhällsviktiga elanvändarens anslutningar till elnätet som ska ingå i styrel-underlagen så att elledningarna kan rangordnas. Om en verksamhet som ska prioriteras finns på flera platser ska flera anslutningar prioriteras. Det kan även gälla om verksamheten är på en plats men har flera anslutningar.

Underlag med identifierad samhällsviktig verksamhet bör gås igenom för att identifiera vilka verksamheter som har ett kritiskt elberoende och vilken prioritetsklass de hör till. När styrel-underlagen är framtagna kan de vara utgångspunkten för verksamheter som behöver ha kontinuitetshantering.

Det är troligt att GSRN-koden inte ändras om elanvändaren har samma adress, men helt säkert är det inte. Om en verksamhet byter lokal kan GSRN-koden ändras men adressen kan fortfarande vara densamma. För elanvändare i prioritetsklasserna 1 och 2 är det mest angeläget att kontrollera så att GSRN-koderna är korrekta.

Även övriga prioritetsklasser bör kontrolleras, åtminstone till nästa planeringsomgång. Annars kan felaktiga GSRN-koder ackumuleras över flera planeringsomgångar och leda till felaktig rangordningen av elledningarna i länet.

Länsstyrelsen har rätt att höja prioritetsklassen för en elanvändare, när rangordning av elledningar ska göras för länet, utan att det är nödvändigt att förankra det med kommunen. I övrigt har ingen ett tolkningsföreträde och styrel bygger på att aktörerna har dialog med varandra för en gemensam prioritering av elanvändare.

Kommunernas underlag sammanställs av länsstyrelsen till en rangordning av elledningar för länet. Om en kommun inte lämnar underlag till länsstyrelsen kan det gamla underlaget återanvändas (i rätt version av planeringsdokumenten).

Om det inte finns något tidigare underlag blir det övriga kommuners underlag som avgör rangordningen av elledningar i länet. Länsstyrelsen kan prioritera elanvändare även i kommuner som inte lämnar underlag och om så sker, kan samhällsviktiga elanvändare där ändå ingå i styrel-planeringen.

Det är planeringsdokumenten som överlämnades 2019 som ska användas om inte länsstyrelsen meddelar annat.

Ledningen bör ha tillgång till all väsentlig information, även den mest skyddsvärda, för att kunna leda kommunen eller regionen. Man kan göra olika versioner där en version är öppen eller har lägre skyddsvärde för bredare spridning.