Frågor och svar om lageravtappning

Lageravtappning kan komma att ske utifrån en bedömd nationell bristsituation men även som en solidarisk handling mot andra länder.
En lageravtappning sker för att det råder allvarliga försörjningsstörningar av olja eller drivmedel globalt, regionalt eller lokalt. Det sker inte på grund av höga drivmedelspriser. International Energy Agency (IEA) och EU kan uppmana sina medlemmar att genomföra en lageravtappning. I slutändan är det Sveriges regering som beslutar om lageravtappning ska genomföras i Sverige.

Historiskt har en lageravtappning aldrig skett i Sverige på grund av en störning på lokal eller nationell nivå. Tidigare lageravtappningar har initierats av IEA för att lindra en störning på den globala marknaden och Sveriges bidrag har varit av solidarisk karaktär.

Till följd av kriget i Mellanöstern har IEA fattat beslut om att lageravtappning kan genomföras under perioden 2 april till 30 juni 2026 med anledning av internationell krissituation. Regeringen har ställt sig bakom IEA:s initiativ.

Lageravtappningen i Sverige har inte verkställts än. Energimyndigheten är beredda att genomföra lageravtappning om det blir aktuellt under tidsperioden. Sverige deltar då initialt i solidaritet mot andra länder inom EU och inte på grund av en bedömd nationell bristsituation.

Ordlista

Beredskapslagren är en buffert av drivmedel för att stabilisera marknaden och för att mildra en situation där tillgången till drivmedel är begränsad.

Sverige har beredskapslager motsvarande minst 90 dagars genomsnittlig daglig nettoimport baserat på föregående år. Syftet är att beredskapslagren ska kunna täcka 90 dagars användande av oljeprodukter i Sverige för samtliga lagringsbränslen.

De drivmedel och oljeprodukter som hålls i beredskapslager i Sverige, så kallade lagringsbränslen, är motorbensin, diesel, flygfotogen (det vanligaste flygbränslet) samt eldningsoljor. De hålls som en del av bolagens normala kommersiella lager. Raffinaderierna kan även hålla en viss volym råolja i stället för färdiga produkter.

Vanligtvis ger Energimyndigheten en rekommendation till regeringen om att en lageravtappning bör genomföras, och föreslår volymer, produkter och tidsperiod för lageravtappningen. Regeringen tar beslut i frågan, men kan också ge Energimyndigheten vissa mandat att själva bestämma hur lageravtappningen ska se ut. IEA eller EU-kommissionen kan också rekommendera hur varje medlemslands lageravtappning ska se ut. Beslut om lageravtappning fattas normalt för en bestämd tidsperiod.

Energimyndigheten meddelar sedan de lagringsskyldiga bolagen att de får släppa på sina beredskapslager, enligt de volymer av specifika lagringsbränslen som beslutats. Beredskapslagren kan nå marknaden snabbt eftersom de hålls tillsammans med kommersiella lager.

Energimyndigheten styr inte vart beredskapslagren hamnar, om det inte råder exceptionella omständigheter och exempelvis oljekrislagen (1975:197) aktiveras. I regel är syftet med lagren att stabilisera marknaden.

Ordlista

Det finns ett antal drivmedelsbolag och importerande förbrukare av oljeprodukter, som är skyldiga att hålla beredskapslager av lagringsbränslen, bestående av drivmedel och oljeprodukter. En övervägande majoritet av de lagringsskyldiga är drivmedels- och bränslebolag.

Det är osannolikt att vi får en brist på bensin och diesel i Sverige i dagsläget, eftersom vi har inhemsk produktion av dessa drivmedel vid flera raffinaderier i Sverige och i våra grannländer. Majoriteten av den råolja som används i Sverige kommer från Nordsjön.

Situationen är lite annorlunda för flygbränsle eftersom raffinaderikapaciteten för att tillverka flygbränsle är lägre i både Sverige och Europa, vilket gör oss mer importberoende. Vanligtvis importerar vi flygbränsle bland annat från Mellanöstern. Försörjningen av flygbränsle kan därför påverkas mer av globala händelser, och risken för att brist uppstår är större.

Under 70-talet var senaste gången vi hade en brist på olja och drivmedel i Sverige. På den tiden var dock olja inte enbart viktigt för transport utan även i stor utsträckning för uppvärmning av byggnader, till skillnad från idag. Då var Sverige dessutom beroende av import av råolja från Mellanöstern i hög utsträckning.

Oljekrisen åren 1973-1974 ledde till svåra påfrestningar på hela världsekonomin. Därför enades man inom IEA att medlemmarna skulle hålla motsvarande 90 dagars beredskapslager för att vara bättre rustade om något liknande skulle hända igen. Därför har vi bättre förutsättningar idag för att kunna hantera en oljekris.

Ordlista

Kollektiva lageravtappningar under IEA:s regi har endast utförts fem gånger innan den senaste initierade lageravtappningen 2026.

De tidigare lageravtappningarna genomfördes år 1991 under Gulfkriget, år 2005 efter orkanerna i Mexikanska Gulfen, år 2011 efter oroligheter i Libyen, samt två gånger under 2022 i samband med Rysslands invasion av Ukraina. Sverige deltog i samtliga lageravtappningar förutom den sista.