Frågor och svar om lageravtappning

International Energy Agency, IEA, samordnar medlemsländernas arbete för att stärka energiberedskapen, bland annat genom krav på beredskapslager av olja och gemensamma åtgärder vid störningar i energiförsörjningen. Sverige bidrar, liksom övriga medlemsländer, till så kallad lageravtappning vid en kris.

På den här sidan har vi samlat frågor och svar om lageravtappningen i oktober 2026, hur systemet fungerar och vilka åtaganden som gäller.

Frågor och svar om lageravtappningen i oktober 2026:

+
−

Vad innebär lageravtappningen rent praktiskt?

Lageravtappningen innebär att kravet på att hålla beredskapslager tillfälligt sänks med en viss volym. De aktörer som omfattas av lagringsskyldigheten kan därmed göra motsvarande volymer tillgängliga för marknaden. 

+
−

Är det IEA eller Sverige som har fattat beslut om lageravtappning?

IEA:s medlemsländer fattade gemensamt beslut om en internationell lageravtappning tidigare i år. Regeringen har därefter beslutat att Sverige ska bidra till den gemensamma lageravtappningen och genomföra sin del av den gemensamma insatsen. Energimyndigheten ansvarar för genomförandet.

+
−

Varför genomför Sverige en lageravtappning nu?

Sverige genomför lageravtappningen inom ramen för IEA:s gemensamma åtgärd. Genomförandet innebär att Energimyndigheten verkställer regeringens tidigare beslut om att genomföra en lageravtappning. Bakgrunden är att läget i Mellanöstern fortsatt är osäkert och att delar av den internationella drivmedelsmarknaden, bland annat dieselmarknaden, är ansträngd. Syftet är att bidra till marknadsstabilitet och stärka den internationella försörjningstryggheten genom ett samordnat agerande från IEA:s medlemsländer. 

+
−

Är det brist på drivmedel i Sverige?

Nej. Lageravtappningen genomförs inte på grund av någon brist på drivmedel i Sverige. Försörjningsläget är fortsatt stabilt och har inte påverkats av det internationella omvärldsläget.

+
−

Vilka drivmedel omfattas av lageravtappningen?

De drivmedel som omfattas av lageravtappningen är diesel och bensin.

Sverige har valt diesel och bensin eftersom försörjningen av dessa drivmedel är robust, med betydande inhemsk produktion och export. Framför allt diesel efterfrågas av den globala marknaden.

+
−

Hur stora volymer bidrar Sverige med?

Sverige bidrar med två miljoner fat bensin och diesel vilket utgör omkring fyra procent av Sveriges årliga användning. Det är den andelen som IEA har fördelat ut på Sverige, utifrån Sveriges användning jämfört med andra medlemsländers. Tillsammans uppgår den gemensamma lageravtappningen till omkring 400 miljoner fat oljeprodukter. Den är betydande volymen kan bidra till att stärka marknadens motståndskraft och försörjningstrygghet. 

+
−

Riskerar Sverige att stå sämre rustat vid en kris?

Nej. De volymer som omfattas utgör en begränsad del av Sveriges totala beredskapslager. Sverige har dessutom betydande inhemsk produktion av diesel och bensin och är nettoexportör av dessa drivmedel. Därför bedöms åtgärden kunna genomföras utan att den svenska försörjningstryggheten påverkas.

+
−

Kan svenska konsumenter räkna med lägre diesel- eller bensinpriser?

Syftet med lageravtappningen är inte att påverka priset vid pump på kort sikt. Syftet är att bidra till en långsiktigt stabilare marknad och stärka försörjningstryggheten. Internationella drivmedelspriser påverkas av många faktorer, såsom priset på råolja, global efterfrågan, geopolitik, raffinaderikapacitet och transporter.

 

Frågor och svar om hur systemet fungerar och vilka åtaganden som gäller

+
−

Vad innebär kravet om 90 dagar av beredskapslager?

Beredskapslagren är en beredskapsåtgärd för drivmedel som kan stabilisera marknaden vid störningar och mildra en situation där tillgången till drivmedel är begränsad.

Sverige har beredskapslager motsvarande minst 90 dagars genomsnittlig daglig nettoimport baserat på föregående år. Syftet med beredskapslagren är att motverka störningar på den globala marknaden i fredstid.

De drivmedel och oljeprodukter som hålls i beredskapslager, så kallade lagringsbränslen, är motorbensin, diesel, eldningsoljor samt flygfotogen (som är det vanligaste flygbränslet). Beredskapslagren hålls tillsammans med lagringsskyldiga aktörers normala kommersiella lager. Raffinaderierna kan även hålla en viss volym råolja i stället för färdiga produkter.

+
−

Varför kan en lageravtappning behöva ske?

En lageravtappning sker när det råder allvarliga störningar i försörjningen av olja eller drivmedel globalt, regionalt eller lokalt. Lageravtappning kan bli aktuell utifrån en bedömd nationell bristsituation men även som en solidarisk handling mot andra länder. Den genomförs inte i syfte att påverka eller sänka drivmedelspriser.

+
−

Hur kan en lageravtappning gå till?

Vanligtvis ger Energimyndigheten en rekommendation till regeringen om att en lageravtappning bör genomföras, och föreslår volymer, produkter och tidsperiod. Regeringen tar beslut i frågan, men kan också ge Energimyndigheten vissa mandat att själva bestämma hur lageravtappningen ska se ut.

Energimyndigheten meddelar de lagringsskyldiga bolagen när behov uppstår, att de får släppa på sina beredskapslager, enligt de volymer av specifika lagringsbränslen som beslutats. Beredskapslagren kan nå marknaden snabbt eftersom de hålls tillsammans med kommersiella lager.

+
−

Vilka bolag berörs av en lageravtappning?

Det finns ett antal drivmedelsbolag och stora importörer av oljeprodukter, som är skyldiga att hålla beredskapslager av lagringsbränslen, bestående av drivmedel och oljeprodukter.

+
−

Kan vi få drivmedelsbrist i Sverige?

Energimyndighetens bedömning är att det i dagsläget är osannolikt att det uppstår brist på bensin och diesel i Sverige. Vi har, tillsammans med våra grannländer, en relativt omfattande raffinaderikapacitet och använder till stor del råolja från Nordsjön.

+
−

Vad är skillnaden mellan situationen nu och 70-talets oljekris?

Under 1970-talet var Sverige i hög grad beroende av importerad olja från Mellanöstern, och olja användes också i stor utsträckning för uppvärmning.

Oljekrisen 1973–1974 ledde till svåra påfrestningar på hela världsekonomin. Därför enades man inom IEA att medlemmarna skulle hålla motsvarande 90 dagars beredskapslager. De ger oss bättre förutsättningar att hantera en oljekris.

+
−

När har lageravtappningar gjorts tidigare?

Historiskt har Sverige aldrig behövt använda beredskapslagren på grund av brist i landet. Tidigare har lageravtappningar gjorts gemensamt med andra länder för att hantera globala bristsituationer, där Sverige har bidragit solidariskt.

Internationellt samordnade lageravtappningar inom IEA har genomförts vid ett fåtal tillfällen:

  • 1991 under Gulfkriget
  • 2005 efter orkaner i Mexikanska golfen
  • 2011 i samband med oroligheter i Libyen
  • 2022 två gånger i samband med Rysslands invasion av Ukraina
+
−

Var hittar jag uppdaterad information?

Aktuell information publiceras löpande på Energimyndighetens webbplats och i myndighetens ordinarie kommunikationskanaler.