Frågor och svar om lageravtappning

Beredskapslagren är en beredskapsåtgärd för drivmedel som kan stabilisera marknaden vid störningar och mildra en situation där tillgången till drivmedel är begränsad.

Sverige har beredskapslager motsvarande minst 90 dagars genomsnittlig daglig nettoimport baserat på föregående år. Syftet med beredskapslagren är att motverka störningar på den globala marknaden i fredstid.

De drivmedel och oljeprodukter som hålls i beredskapslager, så kallade lagringsbränslen, är motorbensin, diesel, eldningsoljor samt flygfotogen (som är det vanligaste flygbränslet). Beredskapslagren hålls tillsammans med lagringsskyldiga aktörers normala kommersiella lager. Raffinaderierna kan även hålla en viss volym råolja i stället för färdiga produkter.

En lageravtappning sker när det råder allvarliga störningar i försörjningen av olja eller drivmedel globalt, regionalt eller lokalt. Lageravtappning kan bli aktuell utifrån en bedömd nationell bristsituation men även som en solidarisk handling mot andra länder. Den genomförs inte i syfte att påverka eller sänka drivmedelspriser.

Vanligtvis ger Energimyndigheten en rekommendation till regeringen om att en lageravtappning bör genomföras, och föreslår volymer, produkter och tidsperiod. Regeringen tar beslut i frågan, men kan också ge Energimyndigheten vissa mandat att själva bestämma hur lageravtappningen ska se ut.

Energimyndigheten meddelar de lagringsskyldiga bolagen när behov uppstår, att de får släppa på sina beredskapslager, enligt de volymer av specifika lagringsbränslen som beslutats. Beredskapslagren kan nå marknaden snabbt eftersom de hålls tillsammans med kommersiella lager.

Det finns ett antal drivmedelsbolag och stora importörer av oljeprodukter, som är skyldiga att hålla beredskapslager av lagringsbränslen, bestående av drivmedel och oljeprodukter.

Energimyndighetens bedömning är att det i dagsläget är osannolikt att det uppstår brist på bensin och diesel i Sverige. Vi har, tillsammans med våra grannländer, en relativt omfattande raffinaderikapacitet och använder till stor del råolja från Nordsjön.

För flygbränsle är situationen annorlunda eftersom produktionen i relation till användningen är mer begränsad och importberoendet större. Det gör att den typen av bränsle är mer känslig för globala störningar.

Under 1970-talet var Sverige i hög grad beroende av importerad olja från Mellanöstern, och olja användes också i stor utsträckning för uppvärmning.

Oljekrisen 1973–1974 ledde till svåra påfrestningar på hela världsekonomin. Därför enades man inom IEA att medlemmarna skulle hålla motsvarande 90 dagars beredskapslager. De ger oss bättre förutsättningar att hantera en oljekris.

Historiskt har Sverige aldrig behövt använda beredskapslagren på grund av brist i landet. Tidigare har lageravtappningar gjorts gemensamt med andra länder för att hantera globala bristsituationer, där Sverige har bidragit solidariskt.

Internationellt samordnade lageravtappningar inom IEA har genomförts vid ett fåtal tillfällen:

• 1991 under Gulfkriget
• 2005 efter orkaner i Mexikanska golfen
• 2011 i samband med oroligheter i Libyen
• 2022 två gånger i samband med Rysslands invasion av Ukraina

Aktuell information publiceras löpande på Energimyndighetens webbplats och i myndighetens ordinarie kommunikationskanaler.