Uppdrag att bidra till en hållbar europeisk batterivärdekedja

Sverige är ett av de länder i Europa som har bäst förutsättningar för hållbar batteriproduktion. Den fossilfria elmixen och en stark forskningsmiljö tillsammans med flera industriella styrkeområden och initiativ gör Sverige fortsatt attraktivt. Samtidigt bromsas utvecklingen av ökade globala osäkerheter och en lägre investeringsvilja. Det visar en ny lägesbeskrivning från Energimyndigheten. Myndigheten beskriver och bedömer utvecklingen av läget utifrån flera perspektiv och en bred uppsättning indikatorer och underlag för batteriområdet. Bedömningen är att flera kritiska områden behöver förstärkas för att Sverige ska behålla och stärka sin position inom en hållbar och konkurrenskraftig europeisk batterivärdekedja.

Lägesbeskrivningen ger en överblick och kunskapsbas för marknadsaktörer och beslutsfattare, och ökar förutsättningarna för samsyn och fortsatt dialog kring möjligheter, utmaningar och behov av insatser. Utvecklingen behöver följas och analyseras kontinuerligt framöver.

Myndigheten föreslår ett nytt och bredare samordningsuppdrag för att kunna följa och analysera utvecklingen framåt, samverka med aktörer och föreslå insatser framåt. 

En lägesbeskrivning av utvecklingen för Sveriges delar av en hållbar och konkurrenskraftig europeisk batterivärdekedjandigheten

För att Sverige ska kunna bidra till en hållbar europeisk värdekedja för batterier är en gemensam lägesbild för att följa utvecklingen och fortsatt samverkan mellan aktörer på batteriområdet avgörande.

Sverige behöver en lägesbild för batteriområdet

Myndigheterna har inom ramen för uppdraget arbetat fram en metod för att kunna ta fram gemensamma lägesbeskrivningar som följer utvecklingen inom batteriområdet. För att ta rätt beslut och agera i takt med utvecklingen behövs en gemensam bild över var vi befinner oss. En gemensam lägesbeskrivning är en viktig grund för dialog mellan aktörer och beslutsfattare och möjliggör ökad handling. 

Metoden för den gemensamma lägesbilden är en styrkortsmetod. Styrkortet består av ett antal perspektiv och tillhörande indikatorer som kan användas för att följa upp och utvärdera Sveriges del av batterivärdekedjan. 

Myndigheter och aktörer behöver fortsätta samverka

Myndigheterna har också identifierat att fortsatt samverkan mellan myndigheter och aktörer på batteriområdet är avgörande för att utvecklingen på batteriområdet ska gå i rätt riktning. Energimyndigheten, SGU och Naturvårdsverket avser att fortsätta samverka inom ramen för befintliga och nya uppdrag. Dialogen med andra berörda aktörer kan bland annat utvecklas inom ramen för den batteriarena som håller på att etableras.

Fortsatt samverkan för Sveriges delar av en hållbar batterivärdekedja

Hastigheten i klimat- och energiomställningen, behovet av ökad hållbarhet och den positionering som nu sker inom den europeiska batterivärdekedjan kräver strategisk handlingskraft och proaktivitet​. Batterivärdekedjans komplexitet och snabba utveckling ställer även höga krav på samverkan och samordning. Mellan myndigheter, näringsliv och andra samhällsaktörer för att överkomma hinder och utmaningar.

Energimyndigheten, Naturvårdsverket och Sveriges geologiska undersökning ger nu tolv förslag på hur utvecklingen inom de svenska delarna av en hållbar och konkurrenskraftig europeisk värdekedja för batterier bäst kan stödjas.

Utveckla myndighetssamverkan för Sveriges delar av en hållbar europeisk värdekedja för batterier

Lista med de tolv förslagen

Ökad samordning och samverkan

• Nytt samverkansuppdrag
• Nationell arena för nordisk och europeisk samverkan
• Ökade insatser kring tillsynen av bildemonterare

Säkrad hållbar råmaterialförsörjning

• Underlag till nationell strategisk plan för att trygga försörjningen av innovationskritiska råmaterial
• Skapa och tillgängliggöra mer geologisk information
• Mer internationell utbildning för att främja hållbar import
• Förstärkt samverkan inom ramverk relevanta för hållbara innovationskritiska råmaterial

Stärkt forskning, innovation och affärsutveckling

• Förstärkta medel för långsiktig programbunden forskning
• Säkra medel för systemkapacitet och öppen forskningsinfrastruktur
• Identifiera behov av öppen forskningsinfrastruktur

Säkrad kompetensförsörjning

• Samordnande behovsanalyser inom kompetensförsörjning
• Ta fram en utvecklingsplan för ett flexibelt utbildningssystem