Ny inriktning för stödgivningen till utbyggnaden av laddinfrastruktur
Energimyndigheten föreslår en ny inriktning för stöd till utbyggnaden av laddinfrastruktur. Enligt förslaget ska statliga stöd till företag som bygger laddinfrastruktur samlas hos Energimyndigheten för att skapa en mer strategisk och resurseffektiv stödgivning.
Förslaget innebär att stödgivningen blir tydligare och stödet blir enklare för aktörerna att söka. Förslaget skapar förutsättningar för en ändamålsenlig utbyggnad av laddinfrastruktur genom riktade insatser baserade på Energimyndighetens breda ansvar inom utbygganden av laddinfrastruktur.
Stödet till laddinfrastruktur går in i en ny fas
Energimyndigheten konstaterar att stödgivningen för lätta fordon nu går in i en ny fas eftersom förutsättningarna för utbyggnad förändras snabbt. Laddinfrastrukturen ligger inom vissa segment före efterfrågan av elfordon. Det betyder att tillgången på laddning i de flesta fall inte längre är ett hinder för elektrifiering, åtminstone för lätta fordon.
Tvärtom ser vi fler laddstationer som just nu har låg nyttjandegrad. Utgångspunkten för utbyggnaden av laddinfrastruktur är att tillgången på laddning måste gå lite före elektrifieringen av fordonsflottan, däremot får det glappet inte bli för stort. Att fortsätta med stödgivning i nuvarande form till publika laddstationer för lätta fordon riskerar att leda till att den redan låga efterfrågan sprider ut sig och att lönsamheten försämras ytterligare.
Stöd till publik laddinfrastruktur för lätta fordon står inför ett skifte där stödgivningen behöver gå från utlysningar i stor skala till stödgivning baserat på behovsprövning. Stödet behöver riktas mot områden, platser eller funktioner som inte skulle realiseras utan statlig medfinansiering. Detta innebär en mindre marknadspåverkan från staten i områden/segment där marknaden har bättre förutsättningar att etablera laddinfrastruktur utan stöd. Staten kommer genom förslaget att utlysa mindre medel till laddinfrastruktur för lätta fordon totalt sett.
Energimyndigheten föreslår att stöd till laddinfrastruktur för tunga fordon bör samlas hos Energimyndigheten. Behovet av publik laddinfrastruktur beror på hur elektrifieringen och laddningsmönstren utvecklas, där laddning sker i samband med lastning och lossning eller i stället utvecklas mot nattladdning kommer det ha olika påverkan på publik alternativt vilken effekt som efterfrågas. Stödgivningen behöver följa utvecklingen och rikta stöden till de segment där det finns marknadsmässiga förutsättningar för nya etableringar inom rimlig tid. Detta talar för att samla stöden till laddning av tunga transporter hos en myndighet.
Energimyndigheten blir den samlande myndigheten för laddinfrastruktur
Energimyndigheten föreslår att huvuddelen av statliga stöd till företag som bygger laddinfrastruktur samlas hos Energimyndigheten. Myndighetens förslag innebär att stöden till infrastruktur i högre utsträckning ska vara resultatet av analyser kring var behovet är som störst och beroende av hur användningen av elfordon förändras. Stödgivningen blir mer analysintensiv, vilket talar för att samla det på den myndigheten som har ansvaret för att följa och främja laddinfrastrukturen i Sverige. Det innebär också att det blir mycket enklare för de aktörer som söker, när de inte behöver vända sig till flera myndigheter för samma typ av stöd.
Kommunernas roll bör stärkas
Kommunen har planmonopol inom den fysiska planeringen, vilket innebär att den har det avgörande ansvaret för planeringen av hur gator och platsmark ska används. Kommunernas lokalkännedom är central för att platsanalyser och behovsprövningar ska bli välgrundade och anpassade till lokala förutsättningar. Kommunerna ansvarar också för den lokala energiplaneringen, där laddinfrastrukturens effektbehov är en viktig del.
Kommunerna behöver integrera laddinfrastrukturfrågorna på ett tydligare sätt i den lokala planeringen. Ett konkret sätt att göra detta är att ta fram lokala laddinfrastrukturplaner som en del av den lokala energiplaneringen och transportplaneringen. Dessa planer bör innehålla behovsanalyser, prioriterade platser och strategier för att stödja elektrifieringen. Utöver detta har kommunerna en nyckelroll när det kommer till att säkerställa robusthet och resiliens i laddinfrastrukturen. För att kunna fatta beslut om var laddstationer bör placeras för att stödja samhällsviktiga funktioner krävs en djup förståelse för lokala rörelsemönster och elektrifieringsgrad inom olika verksamheter.
Sammantaget bedömer Energimyndigheten att kommunerna har en viktig roll i utbyggnaden av laddinfrastruktur, trots att de saknar ett formellt uppdrag inom området. Avsaknaden av krav på långsiktig planering innebär en risk för stora skillnader mellan kommuner – inte på grund av varierande behov, utan beroende på resurser, prioriteringar och kompetens. Detta kan leda till en ojämn och mindre ändamålsenlig utbyggnad. Energimyndigheten planerar för att stödja kommunerna genom vägledningar, verktyg och nationella analyser, men genomslaget för detta kommer vara beroende av att kommunerna prioriterar frågan inom den lokala transport- och energiplaneringen.
Redovisning av uppdraget
