Frågor och svar om regionala elektrifieringspiloter

Programmet Regionala elektrifieringspiloter för tunga transporter är en statlig satsning som ska påskynda elektrifieringen av godstransporter i Sverige. Inom programmet fördelar Energimyndigheten stöd för att bygga upp strategiskt placerade publika ladd- och tankstationer för el och vätgas för lastbilar. Även kunskapsuppbyggnad och spridning av information är en viktig del av programmet. 

Uppdraget att bygga infrastruktur och utveckla regionala elektrifieringspiloter kommer från regeringen.

Elektrifieringen av transportsektorn är central för att Sveriges klimatmål och åtaganden inom EU ska nås. Därför satsar regeringen på laddinfrastruktur för både lätta och tunga fordon för att skapa förutsättningar för elektrifierade vägtransporter. De regionala elektrifieringspiloterna är en del av detta.

Hur vi får dela ut medel inom just detta stöd framkommer i regeringens föreskrifter ”Förordning om statligt stöd till regionala elektrifieringspiloter för tunga transporter” (SFS 2022:107).

Förordning SFS2022-107, Svensk författningssamling

Naturvårdsverket

Naturvårdsverket administrerar Klimatklivet som är ett stöd till fysiska investeringar som minskar utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Stödet går till olika typer av investeringar som ger hög klimatnytta. Inom Klimatklivet kan man bland annat söka stöd för att bygga laddinfrastruktur, både för lätta och tunga fordon. För tunga fordon ges dock bara stöd för icke-publik laddning.

Klimatklivet, Naturvårdsverket

Trafikverket

Trafikverket gav tidigare ett investeringsstöd till publika laddstationer för lätta fordon. Stödet gavs till investeringar i laddinfrastruktur längs utpekade vägar i områden med gles utbyggnad av laddstationer. Satsningen syftade till att ge en grundläggande tillgång till laddinfrastruktur i hela landet. Stödet är nu avslutat men projekt kan fortfarande pågå som fått finansiering från dem.

Ansök om stöd till snabbladdningsstationer för elfordon, Trafikverket

Skatteverket

Skatteverket administrerar det avdrag för grön teknik som bland annat innebär att privatpersoner kan få skattereduktion för kostnader kopplade till installation av icke-publik laddinfrastruktur. 

Grön teknik, Skatteverket

Energimyndigheten har regelbundna och löpande avstämningar med Naturvårdsverket och Trafikverket kring olika stöd för ladd- och vätgasinfrastruktur. Inför så kallade utlysningar (där aktörer kan söka pengar) delas även information om var andra myndigheter beviljat ansökningar (dvs ladd- och tankstationer).  

Energimyndigheten fick 2024 ett utökat ansvar att arbeta mer övergripande med samordning av frågor som rör laddinfrastruktur, med syftet att främja en ändamålsenlig och effektiv utbyggnad. Det utökade ansvaret utgår från det handlingsprogram som Energimyndigheten tillsammans med Trafikverket tog fram i slutet av år 2023.

Uppdraget genomförs i samverkan med berörda myndigheter såsom Naturvårdsverket, Trafikverket, Boverket och länsstyrelserna.   

Det har varit tre utlysningar hittills, en år 2022, en år 2023 och en år 2024. Under 2025 genomförs ytterligare tre olika utlysningar. 

De projekt som blev beviljade stöd 2022 är färdiga och många av de som fick stöd 2023 blir färdiga under hösten 2025.

De färdiga stationerna kommer ge lärdomar inför den fortsatta utbyggnaden av såväl laddinfrastruktur som vätgastankstationer.

Uppföljningen av efterlevnaden av villkoren för stöden sker löpande.

Om en stödmottagare inte uppfyller villkoren kan Energimyndigheten komma att återkräva hela eller del av utbetalt stöd.

Projekten har som ett villkor att de ska driva laddstationen eller vätgastankstationen i minst fem år efter att den är färdigställd. Om de av någon anledning inte skulle kunna leva upp till det riskerar de att bli återbetalningsskyldiga.

Tillsyn kommer att ske kontinuerligt för varje stödmottagare och station bland annat genom ekonomiska granskningar och att länsstyrelserna gör platsbesök på majoriteten av de färdiga stationern. 

I slutrapporterna ska företagen/stödmottagarna skicka med foto på stationerna. Alla publika stationer ska även vara uppkopplade mot databasen Nobil.

De projekt som inte är uppkopplade mot Nobil kommer kontaktas för dialog om orsaken till att de inte är uppkopplade och om det är något som inte stämmer riskerar de att bli återbetalningsskyldiga.

Energimyndigheten håller på att ta fram en robotlösning som automatiskt läser av realtidsdata i Nobil för att upptäcka om någon station slutar vara uppkopplad under den period på fem år som de ska drivas.

Länsstyrelserna stöttar även Energimyndigheten genom att de gör platsbesök för att se att företagen lever upp till kraven. Besöken görs i första hand på platser där ladd- eller tankstationer snart är färdiga.  

Företag kan ibland behöva byta plats på grund av faktorer som inte var kända när de sökte stöd. Om den nya platsen ansetts vara en relativt likvärdig plats detta ofta tillåtits.

Detta gör att koordinaterna kan ha ändrats jämfört med originalansökan. För att veta exakt vilka koordinater som är aktuella för en aktör bör man titta på det senaste ändringsbeslutet gällande plats. 

Ladd och vätgasinfrastrukturen behöver byggas ut tidigt för att fler ska våga köpa el- eller vätgasdrivna fordon och olika orter/platser har skilda behov utifrån storlek och antal fordon som kör förbi orten/platsen.

Det kan även vara sunt med viss konkurrens mellan aktörer för att minska kostnaderna för dem som ska ladda. Därutöver ställer EU krav på att det ska byggas ut en viss mängd ladd- och vätgaskapacitet längs Sveriges större vägar. 

Det tar tid att bygga laddinfrastruktur och tankinfrastruktur för tunga transporter. För många företag (särskilt små- och medelstora företag) kan det vara svårt att ligga ute med stora summor pengar under lång tid.

I vissa fall är det en förutsättning för att företag överhuvudtaget ska kunna satsa på att bygga ut ladd- och vätgasinfrastrukturen på en omogen marknad (det finns bara några hundra el- eller vätgasdrivna tunga fordon ännu).

För att detta inte ska bli ett hinder för elektrifieringen har Energimyndigheten getts möjlighet av regeringen att betala ut en del av stödet i förskott.  

Energimyndigheten gör en kreditprövning av alla företag som söker stöd. Om Energimyndigheten får indikationer eller information om att något inte fungerar som tänkt inom ett projekt när stöd väl har beviljats har myndigheten möjlighet att genomföra riktade kontroller, vilket skett i vissa fall.