Leveranser inom CCS och bio-CCS

Kunskaps- och attitydundersökningen Allmänheten om CCS har genomförts av Novus och Friends Agenda på uppdrag av Energimyndigheten. Den nationell enkätundersökningen genomfördes under våren 2025. Syftet med undersökningen är att se över allmänhetens kunskap, attityder och uppfattningar kring CCS i Sverige. Resultatet kan användas som ett nolläge att utgå ifrån och en grund för ett proaktivt arbete från aktörerna längs med hela värdekedjan för CCS.

Allmänheten om CSS (pdf)

Sverige har ett samförståndsavtal med Schweiz om ett pilotsamarbete under Parisavtalets artikel 6. Samarbetet syftar till att undersöka möjligheterna till handel med negativa utsläpp (till exempel från bio-CCS) i båda riktningar mellan länderna. Samförståndsavtalet undertecknades den 9 december 2023 under COP 28.

Från Sveriges sida drivs pilotarbetet av Energimyndigheten, där Nationellt Centrum för CCS ingår i projektgruppen tillsammans med enheten Internationella klimatsamarbeten.

MoU on Bilateral Cooperation under Article 6 of the Paris Agreement - Sweden and Switzerland (pdf, engelska)

Sverige och Schweiz banar väg för internationell handel med negativa utsläpp

Energimyndigheten har fått ett årligt uppdrag att rapportera två artiklar i förordningen. Rapporteringsansvaret gäller Artikel 21.2 och 21.3. Rapporteringen ska bland annat innehålla:

• en kartläggning av pågående projekt för koldioxidavskiljning och koldioxidtransport
• en beskrivning av de stödåtgärder som antagits eller kommer att antas för att stötta projekt för avskiljning, transport och permanent lagring av koldioxid
• en redogörelse kring nationella mål och strategier för koldioxidavskiljning 2030.

2024 års rapporteri­ng av artikel 21.2 och 21.3 i kapitel 3 i förordning­en

I regleringsbrevet för Statens Energimyndighet 2024 gavs uppdraget att analysera hur det tredje kapitlet om injektionskapacitet av koldioxid bör genomföras i Sverige. Energimyndighetens analys identifierar tre frågor som kräver vidare handling från Sverige.

1. Offentliggörande av geologiska data med tanke på Sveriges säkerhet och affärsmässiga förhållanden

   Energimyndighetens bedömning är att den idag existerande kartläggningen och offentliggörandet av geologiska data från Sveriges geologiska undersökning (SGU) är tillräcklig och uppfyller förordningens krav. Skulle mer detaljerade uppgifter krävas bör rådata hos SGU bearbetas och analyseras i möjligaste mån enligt EU-kommissionens rekommendationer.
   
   

2. Rapporteringsskyldighet av CCS-projekt

   Energimyndighetens förslag är att urvalskriterium för rapporteringen bör baseras på ansökta och/eller beviljade miljötillstånd och att dessa uppgifter inhämtas från länsstyrelser samt mark- och miljödomstolar. Energimyndigheten föreslås få i uppgift att kartlägga och sammanställa ett underlag till Sveriges rapportering till EU-kommissionen.
   
   
3. Skyldighet för Sverige och, eller företag att driva på och stödja utveckling och realisering av lagringskapacitet och transportinfrastruktur för koldioxid
   
   Energimyndighetens bedömning är, utgående från avsaknaden av specifika krav och åtgärder, att Sverige uppfyller den målsättning som finns att medlemsstater ska främja framväxten av infrastruktur och lagringsplatser genom befintliga och kommande styrmedel.

Net-Zero Industry Act (commission.europa.eu)

Slutrapport Analys inför genomförandet av EU-förordningen Net Zero Industry Act

Den fullständiga rapporten ”Slutredovisning av uppdrag 8 enligt regleringsbrevet 2024 – Analys inför genomförandet av EU-förordningen Net Zero Industry Act" finns publicerad på sidan Remissvar och uppdrag

Inom ramen för nationellt centrum har Energimyndigheten särskilt fått i uppdrag att möjliggöra export av avskild koldioxid från svenska verksamheter till lagringsplatser i andra länder, exempelvis i Norge.

Det främsta hindret för svenska aktörer att exportera koldioxid är att Londonprotokollets parter inte får exportera avskild koldioxid eller annat material till andra länder för dumpning eller förbränning till havs. Men det finns undantag från exportförbudet om parterna vidtar vissa åtgärder för att säkerställa att transport och lagring sker på ett säkert och ansvarsfullt sätt. Energimyndigheten ska ta fram ett förslag till mellanstatligt lagringsavtal med Norge som uppfyller Londonprotokollets krav.

Den 15 april 2024 undertecknade Sverige bilaterala överenskommelser om gränsöverskridande transport av avskild koldioxid för geologisk lagring med Norge och Danmark.

Mer om överenskommelsen på sidan nationellt centrum för CCS

Energimyndigheten har också fått i uppdrag att ta fram liknande avtal med andra länder, till exempel Storbritannien och Nederländerna.  

Regeringsuppdrag att vara nationellt centrum, regeringen

Energimyndigheten föreslår att den som får statligt stöd för bio-CCS ska ha möjlighet att sälja negativa utsläpp på en frivillig marknad. Precis som för allt statligt stöd avser Energimyndigheten att minska stödet med försäljningspriset om ytterligare privat finansiering erhålls efter att stödet har beviljats.

Energimyndigheten föreslår också att regeringen i förordningen föreskriver att det vid försäljningen av de negativa utsläppen ska framgå att köparen genom köpet bidrar till att Sverige uppnår sina nationella klimatmål och beting inom EU:s åtaganden enligt Parisavtalet.

Energimyndigheten föreslår möjlighet att sälja negativa utsläpp som genereras med statligt stöd till bio-CCS 

Energimyndigheten har utrett hur det nationella dumpnings- och exportförbudet för avfall enligt 15 kap. 27 § miljöbalken förhåller sig till avskild koldioxid som transporteras för att permanent lagras i geologiska formationer under havsbotten i andra länder.

Myndighetens slutsats är att det går att avvakta med att utreda om undantag eller dispens behövs gällande export av avskild koldioxid för permanent lagring under havsbotten i andra länder enligt 15 kap. 27 § MB.

Detta eftersom de potentiella lagringsplatser till havs i Sveriges närområde som för närvarande byggs eller kan komma att byggas är lokaliserade utan närhet till ”det fria havet”.

Energimyndigheten har utrett huruvida bio-CCS-tekniken omfattas av konventionen om biologisk mångfald (CBD) och dess moratorium om klimatrelaterad geoengineering.

Energimyndighetens bedömning är att bio-CCS omfattas av CBDs moratorium när den används i stor skala och bedöms kunna påverka den biologiska mångfalden.

Energimyndigheten bedömer att svensk bio-CCS sannolikt har en neutral till liten påverkan på biologisk mångfald i dagsläget, men kommer ändå att vidta vissa försiktighetsåtgärder vid införandet av stödsystem för bio-CCS. Bland annat kommer Energimyndigheten ställa krav på att den anläggning där bio-CCS ska implementeras med statligt stöd åläggs att inneha ett hållbarhetsbesked för användningen av sina biobränslen där det är tillämpligt.

Energimyndigheten har sedan 2022 ett uppdrag att utforma ett stödsystem för bio-CCS. Enligt regleringsbrevet ska Energimyndigheten varje verksamhetsår lämna en särskild redovisning om arbetet med stödsystemet till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 31 mars påföljande år.

Redovisning av arbetet år 2024

Redovisning av arbetet år 2023

Redovisning av arbetet år 2022   

Energimyndigheten har haft i uppdrag av regeringen att utreda och föreslå styrmedel för CCS (Carbon Capture and Storage) som kan bidra till att de klimatpolitiska målen nås.

I uppdraget ingick också att analysera de långsiktiga klimateffekterna och potential att bidra till Sveriges klimatmål av att fånga in och använda koldioxid i exempelvis industriell produktion, CCU (Carbon Capture and Utilization) samt att föreslå styrmedel för att främja CCU.

Rapporten slutredovisades i december 2023.

Styrmedel för CCS och CCU

Energimyndigheten har haft i uppdrag av regeringen att ta fram en Fjärr- och kraftvärmestrategi. Energimyndigheten slutredovisade uppdraget den 15 december 2023. 

Första delen av uppdraget fokuserade på kraftvärmens konkurrenskraft och lönsamhet. Andra delen analyserar och beskriver fjärr- och kraftvärmens långsiktiga roll, fram till 2045.

Fjärr- och kraftvärmestrategi

Koldioxidavskiljning och lagring, så kallad Carbon Capture and Storage (CCS) är en viktig teknik för att reducera utsläpp och för att nå Sveriges klimatmål om negativa utsläpp till 2045. Infångning, avskiljning och lagring av koldioxid från förnybara källor (bio-CCS) är ett komplement till att minska utsläppen och en viktig pusselbit för att nå målet om negativa utsläpp. Energimyndigheten har på regeringens uppdrag tagit fram förslag på ett stödsystem för bio-CCS i form av omvända auktioner, denna rapport är slutredovisningen av uppdraget.