Transkibering poddavsnitt 12

Transkribering av Energimyndighetens podcast Energiutblick.

Avsnitt 12: Hög tid att växla upp energiplaneringen.

Titti Hildebrand:

Vi står inför en avgörande förändring av vårt energisystem, det är vi alla överens om. Fossila bränslen ska fasas ut samtidigt som vårt elbehov förväntas öka rejält. För att klara den omställningen krävs energiplanering både lokalt och nationellt.

I det här poddavsnittet fokuserar vi på energiplaneringens roll för att stärka Sveriges konkurrenskraft och snabba på resan till ett fossilfritt Sverige. Kommuner och regioner spelar en central roll i det här arbetet. Men hur omsätter en kommun eller en region för den delen energiplanering i praktiken?

Jag kommer senare i det här avsnittet att prata med Skaraborgs kommunalförbund om hur de har arbetat med energiplanering tillsammans med de 15 kommunerna som finns i Skaraborg. Välkommen till Energiupplikt, kanske världens viktigaste podd. Jag heter Titti Hildebrand.

Och nu sitter jag här i studion med Michelle Thunfond Gyllenpalm, energiexpert i Svenskt Näringsliv. Och Fredrik Svartengren, enhetschef på Energimyndigheten och ansvarig för myndighetens arbete med energiplanering. Välkomna!

Tack! Och Sverige har ett ambitiöst mål och det är ju att vi ska vara klimatneutrala fram till 2045. Och det är ju på lokal och regional nivå som energiomställningen konkretiseras och fler av de här vägvalen görs.

Och då så tänkte jag Fredrik, hur långt har vi kommit på den här resan?

Fredrik Svartengren:
Energifrågan har ju blivit mer av en allmän fråga. Och det är klart att det ökar fokuset även på lokal nivå. Kriget i Ukraina bidrar till en förståelse av utsatthet.

Beroendet av fossila bränslen är ju en säkerhetsfråga i slutet. Det är inte som så att det produceras mer olja och gas i Europa än vad det konsumeras. Att vara beroende av andra handelspartners och andra länder som är lite skakiga är ju kanske oväntat.

Och den här medvetenheten har också kommit ut i kommuner och regioner och har varit en drivkraft till att ta sig framåt i arbetet med energiplanering.

Titti Hildebrand:
Michelle, du som representerar svenskt näringsliv. Håller du med om det här som Fredrik säger eller har du något mer du vill sticka in med?

Michelle Thunfond Gyllenpalm:
Dels det som har hänt så många saker de senaste åren. Också de saker som Fredrik nämnde. Men även det här med att trycket från EU vad gäller klimatmål har blivit tydligare och skarpare.

Och det påverkar ju definitivt företagen i Sverige. Vilken roll skulle du säga att företagen har då för Sveriges energiplanering?

Titti Hildebrand:
Vad är deras roll?

Michelle Thunfond Gyllenpalm:
Om man tänker på de som använder el vilket är de allra flesta. Beroende på om det är mycket eller lite. Det är ju en jätteviktig fråga.

Både om man tänker på det som en insatsvara. För vissa företag är ju el en råvara mera. Eller en potentiell råvara.

Om man ska ersätta fossila bränslen eller fossila råvaror med något annat. Då har oftast elen en väldigt viktig roll. Därav detta stora intresse av mer fossilfri elproduktion i Sverige.

I närtid helst och även på längre sikt.

Titti Hildebrand:
När det kommer till energiplaneringen bland kommunerna. Varför är den då viktig för Sveriges konkurrenskraft?

Michelle Thunfond Gyllenpalm:
El måste produceras någonstans. Och företag finns ju någonstans på marken. Det sker ju lokalt i kommuner på riktigt.

Det är en av grundbultarna för att existerande befintlig industri och näringsliv ska kunna växa. Men också att vi ska kunna locka till oss som land nya investeringar. Internationella företag tittar ju på Sverige.

Vi har många bra fördelar jämfört med andra regioner i världen. Det vill vi behålla. Vi vill ju få hit mer investeringar.

Titti Hildebrand:
De här fördelarna, vilka är det då?

Michelle Thunfond Gyllenpalm:
Det är flera. Klimatmässigt är det ganska svalt i Sverige. Tillgången på relativt konkurrenskraftiga elpriser har spelat en roll.

Förhoppningsvis kommer det fortsätta spela en roll. Välutbildade människor. Stabilt politik.

Och ganska lugnt och gott om plats. Markyta finns också i delar av landet. Vi har mycket på plats och vi har ett relativt välutvecklat kraftsystem.

Titti Hildebrand:
Fredrik, när det kommer till energimyndighetens roll. Vad gör vi, eller vad gör energimyndigheten för att energiplaneringen ska komma igång ordentligt i landet?

Fredrik Svartengren:
Dels har vi en förträfflig vägledning till hur man energiplanerar. Sen så entusiasmerar vi, vi finansierar och får fart på konkret energiplanering i landet. Vi har ett 20-tal energiplaneringsprojekt ute i landet.

Länsstyrelserna står för hälften av huvudmannaskapet. I övrigt så är det regioner och mellankommunala samarbeten. Syftet är dels att bygga kapacitet att energiplanera, men också konkret energiplaner.

Titti Hildebrand:
Tycker du att vi har kommit igång? Känns det som att det händer mycket ute i region och kommun just nu?

Fredrik Svartengren:
Det finns 290 kommuner. Det händer olika mycket på olika ställen. Oftast finns det en samklang mellan en förståelse för behovet och hur långt man har kommit.

Vissa kommuner och regioner har ett mer utsatt läge när det gäller el och tillförsel. I södra Sverige är användningen större än produktionen. Där har arbetet kommit längre med att energiplanera.

Västra Götaland är väl det som sticker ut, givet att man har kommit längst. Men det är också där man inser att vi ligger lite mer illa till.

Titti Hildebrand:
Energimyndigheten har gjort en enkät som visar att många kommuner befinner sig i startfasen av sin energiplanering. Trots att det är lagstiftat. Hur kommer det sig?

Fredrik Svartengren:
Det har nog inte upplevts som att det är tillräckligt angeläget att komma fram med en energiplan. Men det förändras ju nu. På vissa ställen är angelägenheten ännu större.

Titti Hildebrand:
Hur reagerar du när du hör att det är många kommuner som befinner sig i startfasen av energiplaneringsarbetet?

Michelle Thunfond Gyllenpalm:
Självklart blir vi bekymrade när vi hör det. Det är något som behöver finnas på plats. Redan idag görs stora investeringar i många företag och industrier.

Då behöver de ha en säkerhet att det finns stabil tillgång på el och effekt. Inte bara idag och imorgon, utan även om tio år. Det är lite bekymmersamt, men bra att det görs aktiviteter.

Titti Hildebrand:
Michelle, om vi pratar om Sveriges konkurrenskraft nu. Vart är vi på väg?

Michelle Thunfond Gyllenpalm:
Det man kan säga är att svenska företag visar vägen framåt. Det sker mycket aktivitet och initiativ. Samtidigt finns det en viss osäkerhet.

Kommer vi stå fast vid både Sveriges och EUs klimatmål? Vi behöver stå stadigt i klimatambitionerna som ska leda till konkurrenskraftiga styrmedel. Som kan styra företagen rätt med bra instrument.

Inte minst att vi inte glömmer att det finns bra tillståndsprocesser och annat som behövs. Allting startar i de här klimatmålen. Vilka är de största utmaningarna?

Vi har visat tidigare i Sverige att vi har gått den här vägen. Vi har gjort investeringar och kunnat koppla loss BNP och utsläppsminskningar. Som ganska få andra länder på liknande sätt har gjort.

Det ska vi ha med oss. Vi har en väldigt bra utgångspunkt. Vi har ett fossilfritt elsystem redan idag.

Men det gäller att våga tänka stort och snabbt. Stort och inte bara att tänka för nationellt. Även om jag är positiv till kommunala energiplanering och regionala tänket.

Det är där det sker på marken. Men vi måste tänka nationellt och ännu större. Vad händer i Kina och andra delar av världen?

Det påverkar oss också. Vad gäller elsystemet så är vi sammankopplade med våra grannländer. Vad som händer i det nordeuropeiska elsystemet påverkar Sverige och svenska företag mycket.

Var det byggs ny elproduktion, vilka kablar som byggs eller inte byggs. Allt det här påverkar våra företag och Sveriges konkurrenskraft.

Titti Hildebrand:
Vi hör ofta om behovet av att bygga ut både elproduktion och elnäten. Men Energiforsk har lyft att det finns en möjlighet att öka effektiviteten i elnäten med upp till 25% utan att bygga nytt. Hur ser du på den möjligheten?

Fredrik Svartengren:
Den känns självklart rätt nyttiga. Det kommer att behövas väldigt mycket mer elnätsplanering i energiplaneringen. Elnätet är speciellt eftersom det är ett lokalt monopolreglerat.

Den utbyggnaden sker inte helt och hållet på spekulation utan den behöver grunda sig i någon typ av prognos eller scenario som de framtida elanvändarna i elnätet också är beredda att betala för. Därför är det viktigt att man knyter samman energiplaneringen med elnätsplaneringen på ett tydligare sätt. Vi är nog på väg dit även fast vi har en bit kvar att gå.

Det är också stor variation var i landet och vilket elnät man pratar om. Men att nyttja det befintliga nätet så effektivt som möjligt känns som en självklarhet.

Titti Hildebrand:
Men vad ligger utmaningarna säger du nu då?

Fredrik Svartengren:
Utmaningen är att någon ska ta en risk att bygga ut nät till en användning som inte finns än. I slutändan kommer det att vara så att kostnaden för utbyggnaden kommer att landa av de befintliga kunderna i nätet. Genom att känna en trygghet i den här prognosen, en överenskommelse i den kommun eller region man finns i gör det lättare att ta den risken för då är man förankrad i den användarbas som finns kvar där.

Oavsett hur det går för de satsningar som är på gång. Det kommer inte byggas ut på fri spekulation utan det kommer att ske väldigt konservativt. Där är kopplingen till den kommunala och regionala energiplaneringen ganska viktig.

En energiplan vilar på en politisk idé om ett samhällsbygge. Då har man också en politisk idé om en utveckling i regionen och i kommunen. Då är det lättare att se ett proaktivt nätutbyggande.

Michelle Thunfond Gyllenpalm:
Jag vill bara reflektera där. Det låter precis som näringslivet efterfrågar. Vad vill man politiskt?

Både på kommunnivå, regionalt och nationellt. Det måste leda till politiska beslut och styrmedel och incitament som uppmuntrar till beslut. Både vad gäller elnätsutbyggnad men också enskilda näringsidkare.

Att de vågar fatta beslut, att det finns incitament för dem att fatta beslut. Att man litar på att de här visionerna och politiska målen finns kvar lite längre än en mandatperiod.

Titti Hildebrand:
Så politiken måste visa vägen, låter det som? Ja. Svenskt Näringsliv arbetar med många sakområden.

Hur prioriterade skulle du säga att energifrågorna är hos er?

Michelle Thunfond Gyllenpalm:
De har varit de senaste åren väldigt prioriterade. Både vad gäller energi- och elsystemsfrågor och tillståndsfrågor. Det är de här två tunga områden som har vuxit jättemycket de senaste tio åren.

Man har tillsatt resurser och vi har tagit fram rapporter och faktunderlag och haft mycket diskussioner. Det har kommit på två sätt. Dels medlemsorganisationerna som utgör Svenskt Näringsliv upptäckte för några år sedan.

När de började titta på sina omställningsprojekt och kartor. Fossilfritt Sveriges bransch- och sektorgenomlysningarna. Var kan man göra omställning?

Vad behövs? Då landade alla i att även vår sektor kommer behöva väldigt mycket mer el. För att kunna göra den här omställningen från fossila bränslen och råvaror till mer fossilfritt.

Då krävs det mer el. Då upptäcker man ganska snabbt att de prognoser för el som vi har inte kommer att räcka. Dels underifrån från näringslivet.

Vi kommer att behöva mer tillgång till förutsägbar stabil konkurrenskraftig el även framåt. Samtidigt uppifrån från EU. Samtidigt under samma period kommer det mer och mer fokus på klimatfrågor och klimatlagstiftning.

Som Sverige har kommit att se till.

Titti Hildebrand:
Fredrik, Energimyndigheten har precis tagit fram nya underlag som visar hur elbehovet kan komma att se ut på länsnivå. Kan du förklara hur det kan bidra till kommunerna och regionernas energiomställning?

Fredrik Svartengren:
Det vi har gjort är att regionalisera våra energisystemscenarier. Till den siffermängd som det är så kommer det en metodbudskap till hur man kan och hur man ska använda det här. För scenarier kan man göra och så får man ett resultat.

Men vad resultatet är, är väldigt beroende på vad man stoppar in i det. Det viktiga är att när man gör regionala scenarier att man förstår att det stoppar in påverkar resultatet. Ett scenariarbet är till för att spänna upp ett utfallsrum.

För att se olika vägar och se hur de olika vägval man kan göra på lokal och regional nivå får en effekt i ett framtida samhälle.

Titti Hildebrand:
Men viktigt låter det som. Bra för kommuner och regioner i sin energiplan.

Fredrik Svartengren:
Ja, och efterfrågat också.

Michelle Thunfond Gyllenpalm:
Jag kan tänka mig att det är väldigt uppskattat regionalt och lokalt att samlas kring. Vi förstår ju att alla de här olika rollerna både på kommun och region och företagen och medborgarna. Alla behöver ju samlas kring vart ska vi?

Då kan ju sådana här scenarier vara en startpunkt i en sån diskussion. För att visa vart vi är på väg. Ja, och då kan man också sitta och titta vilka beslut vi måste fatta nu i närtid för att nå dit om 10-15-20 år.

Titti Hildebrand:
Energiplaneringen spänner ju över många områden, Fredrik. Energi, försörjning, beredskap och effektiv användning. Större delen av det här ansvaret ligger ju på lokal och regional nivå.

Det låter som ett tungt ansvar, Fredrik.

Fredrik Svartengren:
Ja, men egentligen så är det ju det ansvaret som det lokala självstyret eller det kommunala självstyret innebär. Det är egentligen ingen skillnad jämfört med vattenförsörjning eller skillnad med andra delar som är viktiga i samhällsfunktion. Så ja, det är ett stort ansvar, men så ska det väl vara också.

Titti Hildebrand:
Och nu ska jag snart prata med Skaraborgs kommunalförbund. Vad har du för tankar om deras arbete med energiplaneringen?

Fredrik Svartengren:
Jag tycker att det är en förebild för andra att titta på. Både arbetssätt, men också den uppslutning som man har rent politiskt i regionen. Och det är väl egentligen det som har varit vårt budskap hela tiden.

Att samhällsbygge är politik. Och då behöver man ha politik som drivkraft i det hela. Dagen om kommunal energiplanering kan inte vara att vi ska uppfylla lagen, utan man måste förstå behovet av att energi är en del i samhällsplaneringen.

Titti Hildebrand:
Bra, och då säger jag tack så jättemycket till dig, Michelle Thun från Gillen Palm från Svenskt Näringsliv, och så Fredrik Svartengren på Energimyndigheten.

Fredrik Svartengren:
Tack så mycket själv.

Titti Hildebrand:
Tack så mycket. Hur gör man då verkstad av en energiplan som kommun eller en region? Jag säger välkommen till Magnus Fredriksson, strateg för hållbar samhällsutveckling på Skaraborgs kommunalförbund.

Ni har ju faktiskt tillsammans med Skaraborgs alla 15 kommuner och Västra Götalandsregionen kommit långt i ert energiplaneringsarbete. Magnus, vad är det ni har gjort och varför?

Magnus Fredriksson:
Det som jag tror kanske är det viktigaste att framhålla här när det gäller vad vi har gjort, det är att både på den nivå som är helt regional hos oss, Västra Götalandsregionen då, och i Skaraborg så finns det tydliga politiska överenskommelser om vart vi vill vara på väg tillsammans och vad vi vill åstadkomma med det. I Västra Götaland och i Skaraborg så handlar det väldigt mycket om energi som industripolitik. Västra Götaland är Sveriges industriella hjärta, här finns de största företagarna, mer än var femte människa som är anställd i industrin jobbar någonstans i Västra Götaland.

Vi är en tillverkningsregion, en industriregion i världsklass. Och nu handlar det om att säkerställa fortsatt konkurrenskraft för de företagen som finns där, men också att möjliggöra etablering av nya företag och expansioner av de befintliga. Energiplanering som industripolitik, det är liksom nyckeln.

Och då tror jag ändå att ska man hänga upp en första lagerkrans här så är det faktiskt de här politiska överenskommelserna i Skaraborg, kallar vi det för en energiförsörjningsplan. Det är de femton kommunerna i våran direktion i Skaraborgs kommunalförbund som har antagit en plan som beskriver vad det är vi vill nå någonstans lite grann kring hur det ska gå till, men kanske framför allt viktigt också vilka aktörer som man förväntar sig ska bidra på olika sätt. Det finns gamla sayings om att om man inte resurssätter en plan eller om man inte beskriver strukturerna så kommer det aldrig hända något.

Och det är nog sant, så vi pekar också ut kommunernas roll, industrins roll, de lokala nätägarnas roll och en del andra aktörers roller så att vi kan få till stånd något som jag i min forskning också kallar för koordinerad samhandling. Det lura är ju att det är så många aktörer och så måste allting gå i takt allra mest när det gäller utbyggnad av energisystemen för det är ingen idé att bygga produktion av till exempel el om det inte finns någon som vill förbruka den där elen och betala för den så att det är oerhört viktigt att saker taktar. Och då finns det i alla fall antydningar till idéer om hur det ska gå till i den här energiförsörjningsplanen.

Så utöver att det är en politisk överenskommelse så pekar det också ut vilka aktörer som vi behöver samla för att få det här att hända. Och vilka är de aktörerna då skulle du säga? De är många, men i grunden är det kommunerna som jag ju jobbar för som strateg på kommunalförbundet och kommunernas roll handlar i huvudsak om samhällsplanering, strategisk samhällsplanering att se till att en översiktsplan faktiskt också innehåller resonemang kring behövs det nya ledningsgator?

Var kan vi anlägga ny industri? Var kan vi förlägga sådan verksamhet som kräver energi av olika slag? Till rena energiplaner, enligt lagen om kommunal energiplanering från 1977.

Vindbruksplanering, alltså det är liksom the works där kring det. Men det har varit ganska skönt att ha upptäckt för kommunerna också att det är ju faktiskt samhällsplanering att skapa förutsättningar som är deras roll.

Titti Hildebrand:
Och jag tänker just om vi håller oss till energiplaneringen och liksom förutsättningarna som det kan ge för att vi ska kunna ställa om. Vad skulle du då säga är den avgörande faktorn för att få fart på energiplaneringen på allvar då? Ut i kommuner och så.

Magnus Fredriksson:
Och då tänker jag att det handlar väldigt mycket. Alltså en samhällsbyggnadsavdelning i en kommun, var som helst i Sverige de tar ju fram de planer som politiken beställer. Så energiplanarbete börjar ju med att politiken säger vi ska göra en energiplan eller vi ska göra en vindbruksplan eller vi ska lägga till ett lager i vår översiktsplan som handlar om energiperspektiven.

Och då tror jag att mycket där är att tjänstepersoner behöver agera i rollen som goda pedagoger, förklara sammanhangen, beskriva det här ganska svåra med energisystemsutveckling, med de utmaningar som Sverige står inför med det ökade behovet av el och annan energi. På ett sätt så att man kan trygga politiken att fatta de beslut som de behöver fatta och också faktiskt att de behöver stå upp när det bokstavligt talat blåser litegrann. De har mötena ute i bygdegårdarna, kring en vindpark och så.

Det tror inte jag är odelat angenäma upplevelser för våra duktiga politiker och då måste vi ju trygga dem i det. Och nu vet jag att flera av mina kommunalråd, för jag är inte ute i bygdegårdarna det är kommunalråd och samhällsbyggnadschefer i kommunerna men jag vet, jag får ju rapporter om att nu är de ute och de står upp för den här berättelsen. Och de beskriver inte att människor blir lyckliga och glada och applåderar men de beskriver en trygghet för sig själva i vad det är som behöver hända så att de kan stå upp när det blåser.

Och jag är oerhört imponerad av mina kommunalråd. Hur grundade de är i den här berättelsen om varför det här behövs och att det kommer att göras. Hur de faktiskt inte bara viker ner sig.

Titti Hildebrand:
Vad skulle ditt tips vara då framåt för de som lyssnar nu? Kommuner som kanske inte har kommit lika långt som ni?

Magnus Fredriksson:
En av de kommuner som jag hjälper, som inte ligger i Skaraborg utan som jag hjälper lite vid sidan av för att det är också spännande för mig att se på andra ställen hur det ser ut då. De har till exempel en näringslivsstrategi. Och i den näringslivsstrategin så talas de om logistikhubb.

Sådär lite då och då. Och sen när vi är hos dem och träffar energibolag och samhällsplanerare och näringslivschef och andra så börjar vi ändå forska. Vad är viktigt här nu då?

Vart vill ni vara på väg? Jo men vi vill vara på väg mot att vara logistikhubb. Okej, bra.

Då vet vi det. Är det väl politiskt förankrat? Yes.

Den här näringslivsstrategin är oerhört levande i den här kommunen. Spännande. Vad betyder det att vara logistikhubb då?

Då kan man fundera lite men då tar det inte många sekunder innan någon knäcker. Då måste man kunna ladda tunga fordon. Okej, bra.

Hur mycket? Och så kan man hålla på sådär och ställa nyfikna frågor kring så. För det visar sig, min erfarenhet är att i väldigt många kommuner och regioner så finns det faktiskt policy som redan är antagen som har en slags funktion av att vara den där attraktorn.

Man vill vara på väg mot att vara en logistikhubb eller man vill vara på väg mot att vara en industrikommun eller vad man nu vill. Och då kan man börja där och så kan man successivt bygga ut den där plattformen. Och det där är inte så svårt.

Och alla duktiga planerare, alla duktiga näringslivschefer som jag har förmånen att få möta de vet vad som får politiken att ticka. Det där var inte något som började från noll för oss i Skaraborg. Industri, grönt, fler invånare, det där finns i policydokument och i samtal som vi har fått lyssna på, som politikerna har haft.

Det här är inte rocket science. Man behöver bara förstå ungefär den lokala dialekten av vart vi vill vara på väg. Och vilken tjänsteperson som helst som har varit i en kommun ett tag vet det där.

Och sen att bara fångare hjälpa politiken, att fångare, utvecklare lite grann kanske håller upp en slags spegel. Ja, det är dit vi vill. Bra, då behövs det el också.

Då behövs det fjärrvärmen utvecklas eller vad det nu är. Och sen så ser man till att landa ett planuppdrag och så bygger man upp en energiplan baserat på det. Vad är det som drar oss mot framtiden?

Titti Hildebrand:
Har du några fler sådana framgångsfaktorer eller vinster som du ser som ni har gjort i Skaraborg? Just det här att ni jobbar tillsammans?

Magnus Fredriksson:
Jag tror att man ska också säga, och det är värt att lyfta fram här, att vi finns i ett sammanhang som heter Västra Götaland. Och Västra Götaland är Sveriges största region. Och sen har vi också vännerna på Länsstyrelsen med.

Och här vill jag verkligen säga och skicka ett stort tack och erkännande till Länsstyrelsen och vår region. De har tagit fram, de har plogat vägen för oss lite grann genom att ta fram kunskapsunderlag av olika slags. Okej, hur många jobb handlar det om om vi inte lyckas här?

Titti Hildebrand:
Hur många handlar det om i Skaraborg?

Magnus Fredriksson:
25 000 i 2030 på Västra Götalands nivå. Så det är kanske 10 000 i Skaraborg som står på spel. Alltså om vi inte lyckas behålla konkurrenskraft genom att lösa elfrågan så är det en ganska stor effekt på den regionala ekonomin.

Det har de hjälpt oss med. Länsstyrelsen har hjälpt oss med att förstå hur mycket el det är som behövs i Västra Götaland och i Skaraborg. Baserat på djupintervjuer med industrier och andra förbrukare av el så att vi kan se då.

Och då är den bästa gissningen just nu för hela Västra Götaland 15-20 terawattimmar. Och för Skaraborg ungefär 7 terawattimmar. Nu måste man vara lite noga här och säga en sak då.

Målet som det är formulerat i energiförsörjningsplanen från den politiska nivån det är inte ett siffermål hur mycket el vi behöver utan målet är så här energisystemet i Skaraborg det ska vara fossilfritt och det ska finnas så mycket energi att vi inte behöver säga nej till etableringar och befintliga företag kan utvecklas. Det är det som är poängen. Exakt vad det betyder i siffror, det får man väl se, det får man följa med.

En framgångsfaktor för oss i Skaraborg är att vi är en del av ett större sammanhang som är Västra Götaland. Och de har hjälpt till med olika saker. En annan sak som de också gör är ju att lite förenklat kan man säga att Svenska Kraftnät, det blev ju ett stort tryck mot dem.

Och då sa vi i Västra Götaland så här vi vill ta lite ansvar för att de inte ska behöva prata med alla våra 49 kommuner det blir hopplöst. Utan Västra Götalandsregionen har tagit på sig ansvaret att hålla i dialogen med nätägarna, Svenska Kraftnät, Vattenfall och Elev kring hur tar vi steg framåt där. Och det är ett oerhört viktigt bidrag för oss och det hade ju varit helt olidligt om vi skulle springa kommun för kommun och trycka det.

Så att regionen och Länsstyrelsen har skapat väldigt goda förutsättningar för oss att agera i det som nu blir delregionen Skaraborg och i de andra tre delregionerna där vi har kolleger.

Titti Hildebrand:
Så hur ska man få fler kommuner att veta vart de är på väg då? Vad är ditt viktigaste medskick där?

Magnus Fredriksson:
Jag tror att det finns antydningar till eller delar av den här magneten finns i alla kommuner, det finns alltid en näringslivsstrategi en översiktsplan, en vision ett befolkningsmål. Alltså det finns styrdokument som är tillräckligt bra för att du ska kunna börja bygga en idé om den här imaginären som jag kallar det på forskningsspråk. Det finns alltid.

Sen kan du förstärka det med regionala perspektiv. Vart ska region X vara på väg? Någon region kanske vill profilera sig som ett Sveriges logistiknav.

Någon annan kanske är en skogsregion. Någon tredje en industriregion. Med lite kreativitet så kan du översätta det till en slags riktning.

Åta spjärn mot när du ska energiplanera.

Titti Hildebrand:
Så det låter som att du menar att man ska gräva där man står. Man har mycket kunskap redan. Det är bara att sätta det i praktiken.

Magnus Fredriksson:
Jag är så oerhört imponerad av mina planerare i Skaraborg. Det brukar gå till så här, kommun X säger nu ska vi göra en energiplan, då ringer man till mig så kommer jag ut, och så kör jag en liten genomgång av vad en energiplan är och hur den ser ut. Och så har jag med mig lite data om de lokala förutsättningarna.

Och då är det ofta så att det är någon näringslivschef och det är någon samhällsbyggnadschef och någon planerare som ska göra jobbet och någon klimatstrateg. Och så sitter vi där. Det är ofta jättetrevliga och härliga människor och det blir jättekul möten och det är högt och lågt och vi testar olika grejer. Sen så säger den där planeraren som ska göra jobbet såhär, jag kan ju ingenting om elfrågor.

Och då tänker jag och kommunicerar alltid såhär, nej det är kanske sant men nu har jag ju sett så många planerare skriva fram fantastiska energiplaner trots att det första de säger till mig när jag träffar dem är att jag kan ingenting om energifrågor. Därför att de är duktiga planerare, de vet hur man skapar plandokument och de drar ju ner, de hittar ju data som inte ens jag känner till och de skriver fram beskrivningar om hur transportsystemet ska ställas om eller industrins behov såhär. Så att det liksom bara visslar de örona och det blir så fantastiskt fina resultat av deras jobb trots det här lite låga ingångsvärdet när det gäller självförtroendet.

Så att jag tänker gräv där du står och tro på dig själv, det är inte värre. Er kommun, vilken kommun i Sverige det än är, någon idé har ni om vart ni vill vara på väg. Börja med den och så utvidgar du den kanske lite.
Och så ringer du regionen och säger hej, vad har ni att säga? Vart ska vi vara på väg? Hur ser det ut?

Ja, då lägger man till det. Det är inte jättesvårt, det är ganska roligt utforskande jobb som man behöver göra tillsammans. Du kan ju springa in i någon tegelväg för det kan ju finnas politiska blockeringar eller konflikter eller annat som målkonflikter som är svåra att lösa upp.

Men i grunden så är det vanligt planarbete och då bygger det på vart man vill vara på väg.

Titti Hildebrand:
Och jag tänker också det här med att vara små kommuner som Skaraborg är fyllt av. Att jobba tillsammans och så vidare. Vad har du att säga där?
Har du någon bra tips?

Magnus Fredriksson:
Gör det mer, alltid. Är det så? Ja, jag ska vara superkonkret här.
Jag har två kommuner, Grästorp och Essunga. De gör en gemensam energiplan. Och det kanske inte var det allra mest strategiska beslutet så här utan det är helt enkelt så att den ena kommunen hade ingen som kunde göra en energiplan men i den andra så fanns det det.
Så nu hjälps de åt. Och då sa jag till dem så här, gör inte två planer då, gör en. Vad spelar det för roll?

Ganska små kommuner, det är inte att de saknar potential på energisidan, tvärtom. Det finns mycket biomassa, det finns en del annat att säga om dem där de har verkliga bidrag att lämna till Skaraborgs energiförsörjning. Så det är bara att köra, låt er inte hindras av det.

Varje gång någon kommun har hört av sig till mig och sagt, nu ska vi köra igång med vår energiplan. Då har en planerare av sig och vill ha lite hjälp med ett uppstartsmöte och så där. Då säger jag, först innan ni kör igång så ring till kommun A och kommun B här borta.

De är lite lika er, där finns en duktig planerare som heter Elin. Ring Elin och snacka med henne. Så berättar hon hur hon gjorde.

Så att det här, att göra saker tillsammans, det är också ytterligare en poäng med att vara i en region. Att du kan få hjälp att hitta din bästa kompis, den som är lik dig, den som har gått lite grann före. Och de där utbyten har blivit oerhört bra.

Titti Hildebrand:
Du har kommit med en del medskick här, men har du något mer medskick nu till kommuner som ska dra igång sitt energiplaneringsarbete?

Magnus Fredriksson:
Ja, vi har ju inte nämnt de två eminenta vägledningarna som finns. Om du vill veta hur du ska göra en energiplan, då surfar du till Energimyndighetens hemsida och hittar deras vägledning för energiplanering. Och sen är det bara att göra som det står där.

Det var ju ett väldigt bra tips. Ja, men det är ett bra tips. Men det är också sant, den är skitbra.

Om man inte av någon anledning har något emot Energimyndigheten så kan man surfa till Länsstyrelsen i Västra Götaland. För de fick också ett uppdrag av staten att göra en sån vägledning. Och där har jag varit med och hjälpt till lite grann.
Och jag vill säga att mina vänner och kollegor på Länsstyrelsen har gjort ett utmärkt jobb med den där vägledningen. Den är jätte, jätte, jättebra. Surfa dit och gör som det står.

Det finns stöd att få. Och de där grejerna är helt brutalt bra. Så gör det nu.

Titti Hildebrand:
Tack så jättemycket för att du kom hit, Magnus Fredriksson.

Titti Hildebrand:
Ingen vet exakt hur framtiden kommer att se ut. Men en sak är säker. Den tillhör de som vågar agera och börjar planera för den.

Och gör nu som Magnus Fredriksson säger. Läs och använd Energimyndighetens vägledning för kommunal energiplanering. Och den finns på energimyndigheten.se. Och så glöm inte att prenumerera på podden Energiutblick och följ gärna Energimyndigheten på LinkedIn så du inte missar något. Tack för att du lyssnade. Vi hörs.