Guide till ändringar utifrån REDIII

Förutsättningarna skiljer sig åt mellan olika länder, till exempel vad gäller existerande kontrollrutiner, tillgängliga data och metoder för att verifiera vilka markområden som avses. Om stor risk finns för att markkriterierna inte uppfylls krävs det mer omfattande kontroller eller bevisning, till exempel flygbilder eller fältkontroller. En sådan risk kan vara att osäkerheten i ett visst område är särskilt stor, eller om indikationer på att exempelvis illegal avverk¬ning eller markavvattning förekommer i betydande omfattning inom ett visst område eller från en viss leverantör.

Agrobiomassa kan verifieras genom:

• Att den omfattas av en frivillig certifiering godkänd av kommissionen
• Hållbarhetsbesked i tidigare led
• Genom avtal med leverantörer och egna rutiner

Agrobiomassa kommer från jordbruksverksamhet. Kommer biomassa från annan verksamhet exempelvis infrastrukturprojekt eller skötselåtgärder som utförs för att stärka eller bibehålla biologisk mångfald betraktas det inte som jordbruksverksamhet.

Verifiering av svensk agrobiomassa

Nedan redogörs för markkriterierna för agrobiomassa i en svensk kontext samt hur dessa kan verifieras. Markkriterierna för agrobiomassa finns i hållbarhetslagen 2 kap. 8-11 § (SFS 2010:598).

Verifiering av kriterier gällande stor biologisk mångfald

Kriterierna tillåter inte att agrobiomassa kommer från visa typer av mark. Det gäller om marken 1 januari 2008 eller senare utgjordes av urskog, gammal skog, skog med stor biologisk mångfald, naturlig gräsmark, icke-naturlig gräsmark, hedmark eller områden utsedda för naturskydd. Bestämmelsen gäller oavsett om det specifika området vid skördetillfället utgjordes av sådan mark eller inte.

• Urskog - mark som den 1 januari 2008 eller senare utgjordes av urskog eller annan trädbevuxen mark med inhemska arter, där det inte finns några klart synliga tecken på mänsklig verksamhet och där de ekologiska processerna inte har störts i betydande utsträckning, oavsett om marken fortfarande är av detta slag eller inte.
  I dagsläget finns ingen definition eller inventering av vilka skogar som avses i en svensk kontext. Skogsstyrelsen har föreslagit kriterier för klassificering av urskog i Sverige.
  
  Verifiering: 
  Oftast är det tillräckligt att för agrobiomassa verifiera att marken inte var skogsmark 1 januari 2008 eller senare i Jordbruksverkets blockdatabas Hållkollen. 
  Karttjänsten Hållkollen (jordbruksverket.se)
  Om marken inte fanns registrerad i databasen i januari 2008 behövs ytterligare kontroller. Det kan kontrolleras genom underlag från Skogsstyrelsen som styrker att marken inte ställts om från skogsmark till annan markanvändning sedan 2008.
  
  
• Gammal skog - mark som den 1 januari 2008 eller senare utgjordes av gammal skog enligt definitionen i det land där skogen finns, oavsett om marken fortfarande är av detta slag eller inte.
  Kriteriet träffar gammal skog enligt definitionen i landet där skogen finns. I dagsläget finns ingen svensk definition av vilka skogar som avses. Skogsstyrelsen har föreslagit definition och kriterier för gammal skog i Sverige. 
  
  Verifiering: 
  Oftast är det tillräckligt att för agrobiomassa verifiera att marken inte var skogsmark 1 januari 2008 eller senare i Jordbruksverkets blockdatabas Hållkollen. 
  Karttjänsten Hållkollen (jordbruksverket.se)
  Om marken inte fanns registrerad i databasen i januari 2008 behövs ytterligare kontroller. Det kan kontrolleras genom underlag från Skogsstyrelsen som styrker att marken inte ställts om från skogsmark till annan markanvändning sedan 2008.
  
  
• Skog som behörig myndighet har konstaterat ha hög biologiskmångfald - agrobiomassa får inte komma från skog och annan trädbevuxen mark som den behöriga myndigheten konstaterat har hög biologisk mångfald, om det inte kan visas att produktionen av agrobiomassan varit oskadlig ur naturvårdssynvinkel.
  I dagsläget finns ingen svensk definition av vilka skogar som avses. Skog med stor biologisk mångfald kan många gånger finnas inom områden utsedda för naturskydd. Om marken inte omfattas av något formellt skydd träffas den av krav på samråd för åtgärder som väsentligt kan ändra naturmiljön enligt 12 kap. 6 § miljöbalken.
  
  Verifiering:
  Oftast är det tillräckligt att för agrobiomassa verifiera att marken inte var skogsmark 1 januari 2008 eller senare i Jordbruksverkets blockdatabas Hållkollen. 
  Karttjänsten Hållkollen (jordbruksverket.se)
  
  Om marken inte fanns registrerad i databasen i januari 2008 behövs ytterligare kontroller. Det kan kontrolleras genom underlag från Skogsstyrelsen som styrker att marken inte ställts om från skogsmark till annan markanvändning sedan 2008.
  
  
• Naturlig gräsmark - mark som den 1 januari 2008 eller senare utgjordes av gräsmark med en area på minst ett hektar, med stor biologisk mångfald, som i avsaknad av mänsklig verksamhet förblir gräsmark, och som bibehåller den naturliga artsammansättningen och sina ekologiska särdrag och processer, oavsett om marken fortfarande är av detta slag eller inte. Europeiska kommissionen har meddelat en närmare definition av gräsmark med stor biologisk mångfald .

  Naturlig gräsmark med stor biologisk mångfald kan i Sverige anses utgöras av vissa lågproduktiva områden i fjällen som inte uppfyller definitionen av jordbruksmark. Av klimatskäl eller på grund av annan naturlig påverkan hindras eller försvåras såväl jordbruk som skogsbruk i fjällen och det är därför osannolikt att gräsmark i fjällen skulle användas för råvaruproduktion för biodrivmedel eller biobränslen.
  
  Verifiering:
  Då det bedöms som låg risk att uttag av agrobiomassa görs från dessa områden bör det normalt inte behövas särskilda kontrollrutiner för detta kriterium i Sverige.

• Icke-naturlig gräsmark - gräsmark med en area på minst ett hektar, som är rik på arter och inte skadad, som av en myndighet har konstaterats ha stor biologisk mångfald och som i avsaknad av mänsklig verksamhet skulle upphöra att vara gräsmark. Råvaruuttag som är nödvändigt för att bevara markens status som gräsmark med stor biologisk mångfald är undantaget från kriteriet. Europeiska kommissionen har meddelat en närmare definition av gräsmark med stor biologisk mångfald (Kommissionens förordning (EU) nr 1307/2014).
  Icke naturlig gräsmark med stor biologisk mångfald utgörs i Sverige av betesmark och slåtteräng . Det är tillåtet att använda biomassa från icke naturlig gräsmark, om uttaget av biomassan är nödvändigt för att bibehålla markens status som gräsmark. Skötselåtgärder som görs på betesmark och slåtteräng i syfte att återställa eller bevara biologisk mångfald räknas inte som jordbruk, varför biomassan inte behöver uppfylla kriterier för agrobiomassa.

  Verifiering:
  Ofta tillräckligt att verifiera att marken var åkermark 2008 och fortfarande är det, alternativt visa att biomassan kommer från betesmark eller slåtteräng som inte skadats. Detta kan göras genom Jordbruksverkets blockdatabas Hållkollen.

  Karttjänsten Hållkollen (jordbruksverket.se)
  Den omfattar dock endast åkermark, betesmark och slåtteräng som är berättigad till gårdsstöd. Den är heller inte heltäckande för jordbruksmark som nyregistrerats efter 2008.
  
  För mark som inte finns registrerad i blockdatabasen kan verifiering ske genom att använda kartverktyg som visar naturtyper, till exempel
  Skyddad natur där även Naturanaturtypskartan (NNK) finns, och
  TUVA. 
  Hjälptexter för kartverktyget Skyddad natur (naturvardsverket.se)
  Databasen TUVA (jordbruksverket.se)
  
  Verifiering kan även ske genom foton eller annan dokumentation. Gräsmarker som omfattas av åtagande för miljöinvestering eller miljöersättning kan använda befintligt avtal/åtagande som verifiering av markens status som betesmark eller slåtteräng, samt att uttag av biomassa är nödvändigt för att markens status som gräsmark ska bibehållas.

• Hedmark - hedmark utgörs i Sverige av hedmarksnaturtyper i bilaga 1 till art- och habitatdirektivet (direktiv 92/43/EEG) som förekommer i Sverige, det vill säga naturtyperna rissandhedar (2320 ), grässandhedar (2330), fukthedar (4010), torra hedar (4030), alpina rishedar (4060), enbuskmarker (5130) och karsthällmarker (8240).

  Hedmark förekommer i Sverige dels i alpina områden där det överlappar med naturlig gräsmark, dels i andra delar av landet där hedmark kan överlappa med betesmark och ängsmark. Bedömningen är att det är mycket sällsynt att mark som var hedmark 1 januari 2008 eller senare ställts om till åkermark för produktion av råvara till biodrivmedel eller biobränsle.
  Skötselåtgärder på hedmark som utförs för att stärka eller bibehålla biologisk mångfald är inte jordbruksverksamhet. Den skördade biomassan från sådan verksamhet är därför hållbar.
  
  Verifiering:
  Kontrollera markens status i blockdatabasen januari 2008 och därefter. Om marken var registrerad som åkermark i blockdatabasen januari 2008 behövs ingen ytterligare kontroll.
  Karttjänsten Hållkollen (jordbruksverket.se)
  
  Om marken var registrerad som betesmark eller slåtteräng i databasen 1 januari 2008 eller senare och nu utgörs av hedmark, är agrobiomassa från sådan mark inte hållbar. I de fall biomassa hämtats från hedmark men med syfte att restaurerar hedmark och stärka eller bibehålla biologisk mångfald behöver aktören verifieras genom exempelvis avtal eller skötselplan för det aktuella området.
  
  
• Områden utsedda för naturskydd - områden som i lag eller genom beslut av en myndighet har utsetts för naturskydd. Inklusive områden som har utsetts till skyddsområden för att skydda sällsynta, hotade eller utrotningshotade ekosystem eller arter, som är erkända i internationella avtal eller som ingår i förteckningar som har utarbetats av mellanstatliga organisationer eller av Internationella naturskyddsunionen. I Sverige omfattas skyddsformerna:
  • Naturvårdsavtal
  • Nationalpark
  • Naturreservat
  • Kulturreservat
  • Naturminne
  • Biotopskyddsområde
  • Djur-och växtskyddsområde
  • Vattenskyddsområde
  • Natura 2000-område
  Det är dock tillåtet att använda agrobiomassa från sådana naturskyddsområden om uttaget eller produktionen inte skadar de naturvårdssyften som gäller för skyddet.
  
  Verifiering: 
  Genom att visa att agrobiomassa inte kommer från mark som utgörs av något av dessa skyddade områden eller, i det fall biomassa kommer från sådan mark, genom att visa att uttaget inte strider mot syftet med skyddet.
  Detta kan göras genom att använda karttjänsten, ”Skyddad natur” på Naturvårdsverkets webbplats. 
  Hjälptexter för kartverktyget Skyddad natur (naturvardsverket.se)
  
  Där finns aktuella naturskyddsområden registrerade och beskrivning av syftet med skyddet, skötselplaner med mera. Kartverktyget uppdateras kontinuerligt. Information om vilka skydd som finns på varje enskild fastighet i Sverige kan också fås via databasen Geodata Geodataportalen. 
  Geodata (lantmateriet.se)

Verifiering av kriterier gällande mark med stora kollager

Kriterierna förhindrar att områden med stora kollager tas i anspråk för produktion av agrobiomassa när det medför att kolförråden går förlorade. Agrobiomassa får därför inte komma från mark som 1 januari 2008 var våtmark, skogsmark eller torvmark, om marken inte längre har samma status som när råvarorna skördas.

• Våtmark - med våtmark avses mark som under hela året eller en betydande del av året är täckt eller mättad av vatten. Där ingår sjöar, sumpmarker, vattendrag (> 2 m bredd), dammar och myrar, mossar och kärr. Mark av våtmarkskaraktär som utgör annan markkategori såsom skogsmark, åkermark eller gräsmark räknas inte som våtmark.
  Agrobiomassa får inte komma från våtmark som markavvattnats (nydikats) efter januari 2008, eftersom det innebär att marken inte längre är våtmark. 
  
  Verifiering:
  Kriteriet om våtmark ska anses uppfyllt så länge ingen markavvattning har skett efter den 1 januari 2008 som krävt nytt tillstånd enligt miljöbalken.
  Verifiering kan ske genom underlag som styrker att marken var åkermark i januari 2008 såväl som vid skörd genom Blockdatabasen Hållkollen. 
  Karttjänsten Hållkollen (jordbruksverket.se)
  
  Om marken inte fanns registrerad där i januari 2008 behövs ytterligare kontroller. Verifiering kan då ske genom att visa att marken inte omfattas av ett tillstånd för markavvattning som beviljats av Länsstyrelsen eller Mark- och miljödomstolen efter den 1 januari 2008. Information om beviljade tillstånd för markavvattning finns hos respektive länsstyrelse.
  
  
• Skogsmark - för att biodrivmedel och biobränslen ska anses som hållbara får de inte ha producerats av agrobiomassa från mark som den 1 januari 2008 utgjordes av skogsmark , om marken inte längre är skogsmark när råvarorna skördas.
  Skogsmark är mark inom ett sammanhängande område där träden har en höjd av mer än fem meter och en kronslutenhet på mer än tio procent, eller har förutsättningar att nå denna höjd och kronslutenhet utan produktionshöjande åtgärder. Områden som i väsentlig utsträckning används till jordbruksändamål, hör till byggnader eller anläggningar eller används för annat ändamål än att tillgodose intressen som kan hänföras till träden och vegetationen är inte skogsmark.
  Det finns ett undantag från kriteriet som blir aktuellt för skogsmark med en kronslutenheten på 10–30 procent, om utsläppsminskningskraven uppfylls med ändrad markanvändning.
  Åkermark som används för odling av fleråriga växter som energiskog (till exempel salix, hybridasp och poppel), julgranar, fruktträd eller bärbuskar räknas inte som skogsmark.
  
  Verifiering: 
  Verifieras genom underlag som styrker att marken var åkermark i januari 2008, såsom Jordbruksverkets blockdatabas Hållkollen. 
  Karttjänsten Hållkollen (jordbruksverket.se)
  
  Om marken inte fanns registrerad i databasen i januari 2008, behövs ytterligare kontroller. Det kan kontrolleras genom underlag från Skogsstyrelsen som styrker att marken sedan 2008 inte ställts om från skogsmark till annan markanvändning.
  
  
• Torvmark - agrobiomassa får inte produceras på mark som 1 januari 2008 utgjordes av torvmark, såvida det inte kan visas att odling och skörd inte medför dränering av tidigare odikad mark.

  Med torvmark menas markområde med eller utan vegetation med ett naturligt ackumulerat ytlager av torv som är minst 30 cm djupt. Torv är dött organiskt material, som ackumulerats genom ofullständig nedbrytning av döda växter på grund av vattenmättade förhållanden. Odikad torvmark inryms ofta i markkategorin våtmark, men torvmark (i synnerhet dikad) kan samtidigt utgöra såväl åkermark som skogsmark eller gräsmark.
  Agrobiomassa får inte komma från mark som markavvattnats (nydikats) efter januari 2008. Dikesrensning eller restaurering av befintliga dräneringssystem inom ramen för befintliga tillstånd räknas inte som nydikning.

  Verifiering: 
  Kriteriet om torvmark ska anses uppfyllt så länge ingen markavvattning har skett som kräver nytt tillstånd enligt miljöbalken, eller koncession för energitorv har givits, efter 1 januari 2008.
  Kan verifieras genom underlag som styrker att marken var åkermark i januari 2008 såväl som vid skörd. Detta kan visas genom Jordbruksverkets blockdatabas Hållkollen.
  Karttjänsten Hållkollen (jordbruksverket.se)
  
  Om marken inte fanns registrerad där i januari 2008 behövs ytterligare kontroller. Verifiering kan då ske genom att visa att marken: 

  • inte omfattas av ett tillstånd för markavvattning, eller
  • ingen koncession för energitorv som beviljats av Länsstyrelsen eller Mark-och miljödomstolen efter den 1 januari 2008 eller
  • inget nytt tillstånd för torvtäkt har givits för miljöfarligverksamhet enligt miljöbalken sedan 1 januari 2008.

Information om beviljade tillstånd för markavvattning och koncessioner för energitorv finns på respektive länsstyrelse. Information om koncessioner för energitorv finns samlat i en karttjänst hos SGU, Kartvisare torv, information om tillstånd för torvtäkt enligt miljöbalken finns hos respektive länsstyrelse.

Kartvisare torv (sgu.se)

Verifiering av markkriteriet för avfall och restprodukter från jordbruk

För att avfall eller restprodukter från jordbruk ska anses som hållbara, ska det visas att det finns övervaknings- eller förvaltningsplaner för att hantera påverkan på jordbeskaffenheten och markens kollager. Kravet gäller då biodrivmedel eller biobränslen produceras av avfall eller restprodukter som har uppkommit direkt i en jordbruksverksamhet, till exempel halm eller ruttna äpplen från en äppelodling.

I Sverige finns regelverk och rådgivningsåtgärder som säkerställer att påverkan på jordbeskaffenheten och markens kollager kontrolleras. Dessutom övervakas jordbeskaffenheten och kollagren i marken regelbundet på ett nationellt plan. Biomassa med svenskt ursprung uppfyller därmed kravet på att nationella myndigheter ska ta fram övervaknings- eller förvaltningsplaner.

Kriteriet kan därför verifieras genom underlag som styrker att avfall eller restprodukter uppkommit i en jordbruksverksamhet i Sverige.