Hållbar batterivärdekedja

Forskningsprogrammet fokuserar på batteriteknik, tillverkning, återvinning och systemperspektiv för en hållbar värdekedja.

Genom programmet vill Energimyndigheten säkerställa akademisk kompetens för att möta de ökande kunskapsbehoven och tillväxtmöjligheterna på batteriområdet. Programmet kommer att främja samarbeten mellan aktörer i batterivärdekedjan och skapa attraktiva forskarmiljöer som attraherar och bibehåller talanger.

Fokusområden inom programmet

Programmet fokuserar på forskningsprojekt inom följande områden:

  • nya batterimaterial och batterikemier
  • återvinning och återanvändning
  • säkerhetsfrågor
  • metoder och verktyg för modellering av batterisystem
  • vidareutveckling av befintliga batterimaterial och kemier
  • diagnostik och mätning
  • styrning och användning av batterier.

Programmet finansierar även systemanalyser för olika batterispår, kunskapssynteser, genomförbarhetsstudier och policyanalyser. 

Syfte och mål

Programmets långsiktiga målsättning är att öka energi- och resurseffektivitet och cirkulära processer längs Sveriges delar av en hållbar europeisk batterivärdekedja. Därigenom ska programmet bidra till en hållbar elektrifiering av transporter och ett resilient energisystem. Målsättningen med programmet är också att bidra till attraktiva forskarmiljöer och ett ökat nyttiggörande av forskningsresultat i Sverige.

Programmets mål är att bidra till att:

  • nya och vidareutvecklade kostnads- och resurseffektiva batterikoncept för lagring och användning i elsystem, fordon och farkoster har utvecklats
  • det har utvecklats och finns världsledande kunskap och kompetens hos såväl svenska forskare som företag kring:
    • mogen och omogen batteriteknik för användning i elsystem, fordon och farkoster
    • energi- och resurseffektiva processer för att producera komponenter, celler eller råmaterial till celler
    • hållbara och kostnadseffektiva återvinningsprocesser och återvinningsmetoder.
  • det har utvecklats ett nära samarbete och ett aktivt nätverk mellan akademi och näringsliv, och att det finns en utökad batteriforskningsverksamhet inom såväl svenska företag som akademi
  • det har utvecklats en utökad nordisk och internationell forskningssamverkan kring batterivärdekedjan.
  • det har tagits fram relevanta kunskapsunderlag för policyutveckling.

På sikt förväntas programmet också bidra till kunskap och kompetens inom näringsliv och offentlig sektor kring en hållbar batterivärdekedja.

Utlysningar och aktiviteter inom programmet

Programmet pågår under perioden 1 juni 2024 till 31 december 2030. Huvuddelen av programmets budgetram på 348 miljoner kronor fördelas genom öppna utlysningar. Den andra utlysningen är öppen under maj–augusti 2025. Ytterligare utlysningar kommer att öppna under våren 2026 och 2027. 

Uppföljning och utvärdering kommer ske utifrån programmets inriktning, mål och kriterier med hjälp av resultatmått och indikatorer. En uppföljning och möjlig förlängning av programmet är planerad till år 2027.

+

Beviljade projekt 2025

KTH: Utvecklar modeller för optimering av batterisystem för kostnadseffektiva nätstödjande tjänster på den nordiska elmarknaden.

KTH: Skapar skalbar process för att omvandla biokol till 3D bio-grafen för högpresterande Li–S-batterier.

Mer om projektet

Lunds universitet: Kombinerar selektiv lakning och membranteknologi för hållbar återvinning av litium från uttjänta batterier.

Mer om projektet

Uppsala universitet: Använder sputtrade tunna filmer för att utveckla material för framtidens Ca- och Mg-baserade batterier.

Mer om projektet

Chalmers: Analyserar hur Sverige och EU kan bygga resilienta batterivärdekedjor efter Northvolts konkurs genom nätverksanalys och policystudier.

Mer om projektet

RISE: Skalar upp energieffektiv mikrovågsbaserad torkning av elektroder för hållbar batteriproduktion.

Mer om projektet

Uppsala universitet: Utvecklar diagnostikverktyg för att identifiera kemisk överhörning i Li-jonbatterier och öka livslängd och hållbarhet.

Mer om projektet

Luleå tekniska universitet: Omvandlar industriavfall (rödslam) till anodmaterial för nästa generations litiumjonbatterier med AI-stöd.

Mer om projektet

Besca AB: Utvecklar energieffektiv process för att omvandla biokol till hård kol för natriumjonbatterier.

RISE: Inför PFAS-fria och lösningsmedelsfria elektrodtillverkningsprocesser med tvåskruvsextrudering för Li-jonbatterier.

Mer om projektet

Uppsala universitet: Designar porösa material för selektiv litiumextraktion från batteriavfall och geotermisk saltlake.

Mer om projektet

KTH: Förbättrar modeller för masstransport i komplexa elektrolyter med flera lösningsmedel för batterier.

Rivus AB: Utvecklar nästa generations vattenbaserade, metallfria organiska flödesbatterier för långvarig energilagring.

Mer om projektet

Uppsala universitet: Omvandlar kraftlignin till sfäriska hårda kolanoder för natriumjonbatterier med AI-optimerad syntes.

Mer om projektet

Chalmers: Utvecklar reversibla Zn-metallelektroder för laddningsbara vattenbaserade batterier.

Mer om projektet

RISE: Skapar biobaserade grafit–kisel-anoder för högpresterande Li-jonbatterier inom en svensk värdekedja.

Mer om projektet

Batixt AB: Utvecklar dynamiska EIS-baserade diagnostikverktyg för batterier för längre livslängd och återanvändning.

Mer om projektet

Lunds universitet: Utvecklar fluorfria jonbytesmembran för redoxflödesbatterier för hållbar energilagring.

Mer om projektet

Westra Materials AB: Skapar PFAS-fria ledande polymerbindemedel för högpresterande Li-jonbatterianoder.

Mer om projektet

Uppsala universitet: Utvecklar snabb och kostnadseffektiv impedansanalys för nya batterier med stora datamängder.

Mer om projektet

Uppsala universitet: Förfinar NFPP-katoder för stationära natriumjonbatterier med förbättrad ledningsförmåga och stabilitet.

Mer om projektet

+

Beviljade projekt 2024

Uppsala universitet: Utforskar hur material från använda litiumjonbatterier kan återanvändas i vattenbaserade zink-jonbatterier för hållbar energilagring. 

Chalmers och Göteborgs universitet: Analyserar miljöpåverkan och resursutnyttjande vid havsbrytning av batterimaterial jämfört med landbrytning. 

RISE och Chalmers: Utvecklar tekniker för att effektivt återvinna grafit och separera batterikomponenter för ökad hållbarhet. 

KTH: Skapar metallfria redoxflödesbatterier med organiska föreningar för långsiktig energilagring. 

Uppsala universitet: Accelererar utvecklingen av järnbatterier genom automatiserade forskningsmetoder och AI-stöd. 

Uppsala universitet: Utvecklar polymera lager för att förbättra hållbarheten i litium- och natriumjonbatterier. 

Luleå tekniska universitet och Northvolt: Optimerar återvinning av grafit från använda litiumjonbatterier för en cirkulär batterivärdekedja. 

Uppsala universitet: Undersöker fluorfria elektrolyter för nästa generations natriumjonbatterier för storskalig energilagring. 

Swerim, Chalmers och Volvo Cars: Utvecklar metoder för att återvinna kritiska material från litiumjärnfosfatbatterier. 

Chalmers och Northvolt: Skapar återvinningsmetoder för natriumjonbatterier med fokus på hydrometallurgiska processer. 

Chalmers: Utforskar dynamiken i batterivärdekedjan för att stödja övergången till hållbara och cirkulära lösningar. 

KTH: Utvärderar återvinning av blandade katodmaterial från både NMC- och LFP-batterier för att möta nya återvinningskrav. 

KTH och Northvolt: Utvecklar verktyg för att förbättra prestanda och miljöpåverkan hos stationära batterisystem. 

Projekten i Energimyndighetens projektdatabas