Klimatkontrakt 2030

Bild: Viable Cities. 

För att minska våra växthusgasutsläpp och nå upp till Sveriges klimatmål behöver samhället ställa om. I det arbetet har städer en avgörande roll.

Klimatkontrakt 2030 samlar städer, myndigheter och andra aktörer i ett missionsorienterat arbete mot klimatneutralitet. Ett missionsorienterat arbetssätt innebär att flera olika aktörer arbetar i samma riktning mot gemensamma mål. Styrkan med kontraktet är att vi samspelar på flera nivåer i samhället, vilket leder oss mot en snabbare klimatomställning.

Klimatkontraktet är ett nytt och innovativt instrument som sammanflätar finansiering och regelverk. Det är ett långsiktigt åtagande som säkrar samarbetet mellan städerna och den statliga nivån, och ska revideras varje år.

Idén med klimatkontrakt kommer från EU:s mission Klimatneutrala och smarta städer, där målsättningen är 100 klimatneutrala städer i Europa till 2030. Genom att vara först ut att upprätta klimatkontrakt är Sverige en föregångare som visar vägen för de övriga europeiska länderna och EU-kommissionen.

Vilka är med?

De nio svenska städer som var först ut att teckna klimatkontrakt år 2020 är Stockholm, Göteborg, Malmö, Lund, Växjö, Uppsala, Umeå, Järfälla och Enköping. Den 8 december 2021 anslöt även Borlänge, Borås, Eskilstuna, Gävle, Helsingborg, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Linköping, Mariestad, Nacka, Skellefteå, Örebro och Östersund.

De fem myndigheterna som deltar är Energimyndigheten, Vinnova, Formas, Tillväxtverket och Trafikverket.

Drivande i satsningen är det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities.

Vilken är Energimyndighetens roll?

Energimyndighetens roll i sammanhanget är att tillsammans med de andra fyra myndigheterna vara en aktiv part och driva på systemtransformation. Under 2021 har det skapats ett innovationsteam med representanter för varje myndighet, som arbetar tillsammans med att möjliggöra städernas omställning.

Precis som städerna ska myndigheterna uppdatera sina åtaganden i klimatkontraktet varje år. I 2021 års version av kontraktet åtar sig myndigheterna att fortsätta det gemensamma arbetet för att stödja kommunernas klimatomställning inom fyra områden:

• Samverkan kring lärdomar och regelverk
• Forskning, innovationer och utveckling
• Samordnad finansiering
• EU:s ramprogram för forskning och innovation – Horisont Europa

Vad åtar sig myndigheterna konkret?

Utvecklar klimatkontrakten

Myndigheterna deltar i ett strategiskt utvecklingsarbete tillsammans med Viable Cities och de 23 städerna som syftar till att vidareutveckla innehållet i kontraktet. Det handlar bland annat om att utveckla ett regionalt klimatkontrakt i Norrbotten och Västerbotten för att stödja hållbar stadsutveckling i dessa områden, samt att utveckla systemdemonstration på flera nivåer, både nationellt och internationellt. Systemdemonstration innebär att på ett kontrollerat sätt testa en hållbar systemomställning i en verklig miljö.

Stärker kopplingen till EU

Under 2022 kommer myndigheterna också att fortsätta arbeta för att ytterligare stärka kopplingen mellan det svenska och europeiska arbetet med mission klimatneutrala städer 2030. Under 2021 deltog myndigheterna i tre utvecklingsprojekt som kommer drivas vidare år 2022:

Utvecklingsprojekt om klimatinvesteringsplaner (pdf)

Utvecklingsprojekt om digitalisering och digitala verktyg (pdf)

Utvecklingsprojekt om medborgarengagemang (pdf)

Erbjuder finansiering

Myndigheterna erbjuder också finansiering för forskning, utveckling och systeminnovation som stödjer en snabbare klimatomställning. Myndigheterna utvecklar kontinuerligt samordningen av finansieringen kring de olika insatser som pågår inom hållbar stadsutveckling och klimatomställning.

Slutligen arbetar myndigheterna även för att stödja svenskt deltagande i Horisont Europa.

Myndigheternas åtaganden i Klimatkontrakt 2030 (viablecities.se)