Nuläget i kommunen

I energiplanen ska kommunen beskriva hur energi tillförs, distribueras och används i dag. Denna beskrivning av kommunens förutsättningar lägger grunden för att kunna förstå framtida utmaningar och möjligheter med energiomställning och elektrifiering.

Nulägesbilden är främst till för att få en förståelse för sitt sammanhang och hur energisystemet och samhället fungerar idag. Att ta fram en nulägesbild handlar om att bygga en gemensam och tillförlitlig kunskapsbas om hur energi produceras, distribueras och används i kommunen.

Nulägesbeskrivningen bör översiktligt belysa nuvarande behov, näringslivsstruktur och försörjningsmönster, vilka sektorer som är mest betydelsefulla samt vilka sårbarheter, brister och kritiska beroenden som finns i energisystemet. Det är också viktigt att se hur kommunen påverkas av regionala och nationella förutsättningar. Om förutsättningarna lokalt liknar de på regional nivå kan troligen mycket information användas från länsstyrelsens, regionens eller energikontorens underlag. Är däremot produktion, distribution och användning av energi mer unik behövs ett större arbete för att beskriva de lokala förutsättningarna. Det kan handla om att kommunen har många områden som är utpekade som riksintresse för energiproduktion, att det finns brister i elnätet, eller att det finns energiintensiv industri.

De flesta kommuner har redan någon form av energiplan, men deras innehåll och aktualitet varierar. Oavsett om kommunen uppdaterar en befintlig plan eller tar fram en ny behöver nuläget analyseras, inklusive sårbarheter i energiförsörjningen. Nulägesbilden är det moment i energiplanearbetet som ska ta minst utrymme, tyngdpunkten för energiplaneringsarbetet bör ligga på framtid och slutsatser.

+

Så ser energisystemet ut idag

För att förstå kommunens energisystem behöver ni ta reda på:

Tillförsel

  • Vilka energislag som ingår i energimixen.
  • Var energin som används i kommunen kommer från, både till vardags och vid störningar.
  • Vilka produktionsanläggningar för el, värme, kyla och bränsle som finns i kommunen och var de finns. Vilken effekt och hur mycket energi producerar de?
  • Bidrar produktionsanläggningarna till energiberedskapen i kommunen och i så fall på vilket sätt?
  • Finns det kraftverk som kan användas för att driva samhällsviktiga verksamheter om det lokala nätet inte fungerar?
  • Kommunens elbalans, dvs om det finns överskott eller underskott på el.

Distribution

  • Hur energin distribueras och når användarna i kommunen, genom exempelvis elnät, gasnät och fjärrvärmenät och var dessa är lokaliserade.
  • Elnätets status och kapacitet vad gäller abonnerad effekt, toppar i belastningen och eventuella flaskhalsar.
  • Om det finns säsongsvariationer i användning av el och effekt.

Användning

  • Energianvändning totalt och fördelat på relevanta sektorer i kommunen, t.ex. transporter, industri, bostäder.
  • Var de största användarna finns.
  • Om det finns effekt- och säsongsproblematik.

Ett tydligt sätt att presentera energiflöden är att visualisera dem i till exempel ett Sankeydiagram eller ett flödesschema.  

För mer information om olika delar av energisystemet och kommunens roll, se vår sida om energisystem. 

Energisystemet

+

Det lokala och regionala sammanhanget

Det lokala och regionala sammanhanget påverkar kommunens energiförsörjning. Det kan till exempel handla om sammanhängande elnät eller fjärrvärmenät, viktiga transportstråk, större industriers utvecklingsplaner och aktuella mål för energi. Det behövs även kunskap om vad kommunen kan påverka och inte – vilken är rådigheten för olika frågor? Arbetet med energiplanen behöver även förhålla sig till andra styrande dokument och planer i kommunen och regionen.

Frågor som är viktiga att fundera kring kan vara:

  • Vilka lokala, regionala och nationella mål kopplat till energifrågorna behöver energiplanen förhålla sig till?
  • Vilka andra styrande energirelaterade dokument och planer behöver energiplanen förhålla sig till?
  • Hur ska energiplanen samspela med nätutvecklingsplanerna?
  • Hur påverkas kommunen av regionala planer och initiativ inom energiplanering?
  • Vilka kopplingar finns mellan kommunens energisystem och grannkommunerna, till exempel transportinfrastruktur, sammanhängande elnät eller fjärrvärmenät?
  • Hur påverkas kommunen av annan utveckling i regionen, till exempel större industrietableringar eller utvecklingsplaner för befintligt näringsliv?
+

Risker och sårbarheter

Kommunen behöver analysera vilka risker och sårbarheter som finns i energisystemet idag. I analysen är det nödvändigt att tänka på att trygg energiförsörjning behöver säkerställas i alla led, det vill säga tillförsel, produktion, distribution, handel och användning. I analysen behöver samhällsviktig verksamhet, totalförsvarets behov och kritiska beroenden som påverkar energiförsörjningen identifieras. Detta bör göras som en del av kommunens risk- och sårbarhetsanalys (RSA).

Det är bra att samordna analysen med elnätsbolagens arbete, och att involvera andra relevanta aktörer, till exempel räddningstjänsten. Här är det viktigt att arbetet med energiplanen samspelar med kommunens beredskaps- och näringslivsarbete för att belysa sambanden och fånga helheten.

Det handlar bland annat om att identifiera:

  • hur påverkas produktion, distribution och användning av energi vid en riskhändelse,
  • hur bidrar produktionsanläggningarna i kommunen till energiberedskapen och på vilket sätt,
  • vilka delar av energiinfrastrukturen som är mest kritiska, hur robust fjärrvärmesystemet är i kommunen, om värmen kommer från en stor anläggning eller flera,
  • hur störningar skulle påverka el-, värme- och drivmedelsförsörjningen,
  • om det finns kraftverk som kan användas för att driva samhällsviktiga verksamheter om det lokala nätet inte fungerar,
  • hur mycket reservkraft som finns i kommunen,
  • behov av klimatanpassning.

Risker och sårbarheter som framkommer i analysen bör med fördel hanteras inom kommunens process för beredskapsarbete när det gäller risker och åtgärder på kort sikt. Risker och sårbarheter som kan förebyggas eller åtgärdas på lång sikt hanteras istället med fördel inom arbetet med energiplanen.

Myndigheten för civilt försvar har stöd till kommuners arbete med att identifiera risker och sårbarheter i energisystemet.

Energiförsörjning: Risker och sårbarheter (mcf.se)

+

Statistik och dataunderlag

För att kunna ta fram underlag om nuläget i energisystemet behövs statistik och dataunderlag. Länsstyrelsen, regionen och energikontoren kan ofta bidra med färdigt underlag. Kommunen kan också hämta in intern data, till exempel energianvändning i kommunens fastigheter, transporter och bolag.

Statistik och dataunderlag ska hjälpa till att förstå användningen, hitta potential för energieffektivisering och bedöma framtida energibehov. Det viktigaste är inte att ha absolut exakta siffror – utan att se huvuddragen för att kunna fatta väl underbyggda beslut samt identifiera möjligheter och prioriterade åtgärder som kommunen ska fokusera på.

Några exempel på källor till statistik:

Kommunal och regional energistatistik (scb.se)

Befolkningsstatistik (scb.se)

Fordon (scb.se)

Nationella emissionsdatabasen (smhi.se)

Om sekretess i statistiken

Viss energistatistik omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen. Det innebär att vissa uppgifter kan vara maskerade. Kommunen kan beställa mer detaljerad statistik från SCB, men måste då följa reglerna för hur känsliga uppgifter hanteras. Även om statistiken inte är fullständig går det att använda underlaget i energiplaneringen, så länge man fokuserar på helheten och vilka åtgärder som är viktigast.

Den kommunala och regionala energistatistiken, som publiceras på SCB:s hemsida på uppdrag av Energimyndigheten, är officiell statistik och omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Detta innebär att vissa uppgifter inte kan publiceras och markeras med ".." (prick prick).

Statistiken redovisas ofta på en detaljerad nivå. I sådana fall kan enskilda värden behöva sekretessmarkeras. En uppgift får bara publiceras om den avser minst tre uppgiftslämnare (företag) och om det inte går att identifiera ett enskilt företag utifrån uppgiften. Om dessa villkor inte är uppfyllda ska uppgiften sekretessmarkeras.

Enligt 6 § lagen (2001:99) om den officiella statistiken är det förbjudet att försöka ta reda på enskilda aktörers identitet i statistiken. Det innebär att sekretessmarkerade uppgifter inte får återskapas eller beräknas fram. Detta innebär att det inte är tillåtet att försöka "fylla i" sekretessmarkerade celler.

Kommuner får självklart inhämta egen information från aktörer på energimarknaden men ansvarar då själva för att bedöma sekretess och se till att rådande lagstiftning efterföljs. Tolkningen av regelverket kan i vissa fall vara komplex. Det finns begränsat med rättspraxis för denna typ av statistik. Varje organisation ansvarar därför för att göra en egen bedömning och säkerställa att lagstiftningen följs.

Organisationer kan begära ut exempelvis statistik om energidata för kommuner och regioner från SCB utan sekretessmarkeringar mot en avgift. För att få tillgång till sådana uppgifter krävs att organisationen bedriver en avgränsad statistikverksamhet. Vid användning och publicering av uppgifterna ska gällande lagar följas och enskilda aktörer får inte kunna identifieras.

Sekretessmarkerade uppgifter innebär begränsningar, men exakta värden är inte alltid avgörande för energiplaneringen. Det viktigaste är att skapa ett tillräckligt underlag för att identifiera möjligheter och prioritera relevanta åtgärder.