Kommunens roll i energiomställningen

Kommunens vision om det framtida samhället är en central utgångspunkt för energiplaneringen. Visionen och målbilden är politikens ansvar. Kommunens energiplaneringsprocess kan stödja och konkretisera vad som behöver finnas på plats för att förverkliga visionen.

En tydlig framtidsbild gör det lättare att avgöra vilka åtgärder som behöver genomföras lokalt och att förstå hur dessa hänger ihop med regionala och nationella förutsättningar och beroenden. Den gör det också möjligt att föra ett samtal med invånarna om varför förändringar krävs. Visionen behöver även beskriva konsekvenserna av att inte agera, till exempel vilka möjligheter som går förlorade om energisystemet inte förändras i tid.

Kommunen kan använda samhällsplaneringens verktyg för att möjliggöra för ny elproduktion och eldistribution. Det gäller särskilt översiktsplaner och detaljplaner, eftersom ett kraftigt utbyggt elsystem kommer innebära en förändrad mark- och vattenanvändning. Genom översiktsplanen kan kommunen slå fast hur det allmänna intresset och behovet av en tillräcklig, robust och hållbar energiförsörjning ska tillgodoses.

För att samordna frågor som rör energiomställningen kan kommunen med fördel också använda och integrera energiplaneringen i befintliga samverkansforum inom samhällsplaneringen. Ett strategiskt samhällsplaneringsarbete kan dessutom bidra till ett mer resurseffektivt samhälle.

Energiomställningen berör hela samhället. Kommunen kan vara en samlande kraft och hjälpa till värdet av och varför, elektrifieringen och energiomställningen behövs i ett lokalt, regionalt och nationellt perspektiv.

Arbetet kräver tydliga roller, tydligt ledarskap och nära samverkan – både internt och med andra kommuner, länsstyrelsen, regionen, myndigheter, energibolag och näringslivet. Kommunen behöver både beskriva sina egna lokala behov och bidra konstruktivt till helheten där kommunen har rådighet.

Kommunen har ansvar för att samordna arbetet med energiförsörjningen inom sitt geografiska område. Det är en viktig del av totalförsvaret och gäller både före, under och efter kriser samt vid höjd beredskap och krig. Eftersom stora delar av energisystemet ägs och drivs av privata aktörer behöver kommunen ha en aktiv och löpande dialog med dem. Dialogen stärker beredskapen och ger kommunen en bättre bild av energiläget. Kommunen ansvarar samtidigt för att den egna verksamheten och andra samhällsviktiga funktioner fungerar även vid störningar.

Arbetet med trygg energiförsörjning behöver ha ett både lång- och kortsiktigt perspektiv för att säkra en tillräcklig och robust energiförsörjning över tid. På kort sikt handlar det om att identifiera risker, beroenden och brister i energiförsörjningen samt att ta fram åtgärder för att hantera störningar. På lång sikt behöver kommunen skapa förutsättningar för en trygg och robust energiförsörjning, till exempel genom att planera för utveckling av energisystemet och förebygga sårbarheter.

Därför behöver energifrågan integreras tidigt i planprocesser och kopplas till såväl beredskapsplanering som näringslivs- och samhällsplanering.

Energiförsörjning: Beskrivning, ansvar och roller (mcf.se)