Energiplanering i samspel med annan planering

Genom att integrera energifrågorna i samhällsplaneringen kan kommunen ta vara på omställningens möjligheter samtidigt som man bygger ett hållbart och resurseffektivt samhälle.

Infinitysymbol_medText.svg

Illustrationen visar samband mellan översiktsplan, energiplan och nätutvecklingsplan. Illustration: Energimyndigheten

Det finns ett naturligt samband mellan energiplaneringen och andra kommunala och regionala planer. För att energiplaneringen ska få genomslag behöver den samspela med kommunens övriga planeringsprocesser.

Genom att integrera energiplaneringen i den övriga samhällsplaneringen kan kommunen bidra till ett proaktivt genomförande av energiomställningen och bidra till ett mer resurssnålt och hållbart samhälle.

Boverket har tagit fram en vägledning om hur elnät kan kopplas till planeringskedjan – från regionplanering till bygglov och förhandsbesked.

Planera för elnät i översiktsplan (boverket.se)

Energiplanen och den fysiska planeringen

Mark och vattenanvändning kopplat till energiförsörjning är av väsentlig betydelse för samhället och behöver därför beskrivas och redovisas ingående i översiktsplaner, detaljplaner och i övriga kommunala planeringsunderlag.

Energiplanering och översiktsplanering är två sammanlänkade och ömsesidigt beroende processer. De behöver fungera både var för sig och tillsammans, och de ska bedrivas kontinuerligt. Tillsammans hanterar de energifrågorna och säkerställer en säker och tillräcklig energiförsörjning för samhällets behov.

Energiplanen ger underlag för översiktsplanens ställningstaganden, till exempel om lokalisering och prioritering. Översiktsplanens avvägningar ger i sin tur återkoppling till energiplanen genom att tydliggöra genomförbarhet, konfliktytor, behov av kompletterande utredningar och alternativa lösningar.

Energiplanen är den process som tydliggör vilka behov som finns för att möta framtida energiefterfrågan. I energiplanen utförs analyser som beskriver framtida el- och energibehov, behov av energiinfrastruktur och om det finns skillnader i förutsättningar mellan olika delar av kommunen. Arbetet kan också utvecklas till att beskriva hur behoven påverkar mark- och vattenanvändningen, till exempel i form av ytanspråk. Dessa kan variera mellan olika delar av kommunen. När behoven uttrycks som ytanspråk blir de lättare att hantera i den översiktliga planeringen.

Översiktsplaneringen beskriver hur energibehoven ska tillgodoses. Det sker genom ställningstaganden om mark- och vattenanvändning. Energibehoven kan till exempel hanteras i en tematisk översiktsplan med fokus på energi. De åtgärder som förs in i översiktsplanen behöver också analyseras i energiplaneringen, så att konsekvenserna för energisystemet blir tydliga.

En central uppgift i översiktsplaneringen är att väga olika allmänna intressen mot varandra. Det innebär att energiförsörjningens behov ställs mot andra intressen och att lokala förutsättningar tas med i bedömningen.

Vanliga avvägningar är:

  • lokalisering av elnät och anläggningar i relation till bebyggelseutveckling, tätortsnära mark, planerad exploatering och långsiktiga utvecklingsstråk.
  • samexistens med natur och friluftsvärden, exempelvis påverkan på skyddade områden, ekologiska samband, landskapsbild och rekreationsmiljöer.
  • hänsyn till jord- och skogsbruk samt andra näringar, där mark för energiproduktion eller infrastruktur kan konkurrera med produktionsmark och brukningsmönster.
  • kulturmiljö och landskapsbild, där exempelvis höjd/utbredning, siktlinjer och upplevelsevärden kan behöva vägas mot energinytta.
  • vattenrelaterade intressen, såsom dricksvattenresurser, skyfalls-/översvämningsrisk och behov av vattenområden, där energiinfrastruktur kan påverka eller påverkas av hydrologiska förhållanden.
  • kapacitet och robusthet i energisystemet kontra markhushållning, där kommunen kan behöva prioritera ytor som ger störst systemnytta (till exempel nätförstärkning, flexibilitetslösningar, strategiska etableringslägen).

Den strategiska planeringen inom energiplaneringen och översiktsplaneringen följs av ett konkret genomförande. Det ligger utanför den strategiska nivån. I genomförandet tas mark- och vattenområden i anspråk utifrån energibehoven. Det kan handla om utbyggnad av elnät, utvecklad laddinfrastruktur, batterilager och ny elproduktion.

+

Lagstadgade kommunala planer med koppling till energiplanering

Flera kommunala planer har direkt koppling till energiplanering, bland annat:

  • översiktsplan och detaljplan
  • planeringsstrategi
  • beredskapsplan och risk- och sårbarhetsanalys
  • handlingsplan för bostadsförsörjning
  • kommunal renhållningsordning som innehåller en avfallsplan
  • vattentjänstplan
  • strategisk plan med budget
+

Andra kommunala planer som berör energiplanering

Energiplaneringen berör också en rad andra strategiska dokument, exempelvis:

  • klimatinvesteringsplan
  • klimathandlingsplan
  • näringslivsstrategi
  • trafikstrategi eller mobilitetsplan
  • miljö- och klimatstrategi
  • strategi för laddinfrastruktur
  • planer för fastigheter: utbyggnad, lokaler, drift, underhåll
  • jämställdhetsplan

Ett regionalt perspektiv

Energiomställningen kräver samarbete mellan och samagerande av flera aktörer. Energibehov och energisystem sträcker sig över kommungränser, vilket gör regional samverkan viktig.

Gemensamt arbete gör inte bara att det sker ett utbyte mellan olika organisationer utan ger också möjlighet att agera samlat. Det finns således ett mervärde med en regional förankring och involvering i frågor som rör kommunala behov av framtida produktion och distribution av energi. Vissa planer och analyser kan därför behöva tas fram på mellankommunal eller regional nivå, till exempel:

  • el- och effektanalys,
  • vind- och solbruksplan,
  • vätgasstrategi,
  • strategi för laddinfrastruktur.
+

Regionala planer som stöd för kommunens arbete

Relevanta underlag för kommunens energiplanering är bland annat:

  • regionala utvecklingsstrategier,
  • länsstyrelsernas energi- och klimatstrategier,
  • regionala handlingsplaner för elektrifiering,
  • fysisk regionplanering där sådan finns.
+

Nätutvecklingsplaner

Energiplanen behöver samspela med nätutvecklingsplanerna. Energiplanen beskriver kommunens framtida behov av elnätet, och nätutvecklingsplanerna visar vilka möjligheter och begränsningar som finns. Det kommunen för fram i sin energiplan och översiktsplan ska kunna fungera som ett underlag och en prognos för elnätsföretagens framtida planering.

Elnätsföretag ska ta fram nätutvecklingsplaner vartannat år. Planerna visar hur elnäten ska byggas ut för att möta framtida behov och ger kommunen information om utvecklingen i transmissionsnätet, regionnätet och lokalnätet.

För transmissionsnätet tar Svenska kraftnät fram en nationell nätutvecklingsplan med planeringshorisont fram till 2045.

Nätutvecklingsplaner (ei.se)

Nätutvecklingsplan 2026-2035 – en plan för Sveriges samhällsbyggnad (svk.se)