Energiplanering i samspel med annan planering

Illustrationen visar samband mellan översiktsplan, energiplan och nätutvecklingsplan. Illustration: Energimyndigheten

Det finns ett naturligt samband mellan energiplaneringen och andra kommunala och regionala planer. För att energiplaneringen ska få genomslag behöver den samspela med kommunens övriga planeringsprocesser.

Genom att integrera energiplaneringen i den övriga samhällsplaneringen kan kommunen bidra till ett proaktivt genomförande av energiomställningen och bidra till ett mer resurssnålt och hållbart samhälle.

Boverket har tagit fram en vägledning om hur elnät kan kopplas till planeringskedjan – från regionplanering till bygglov och förhandsbesked.

Planera för elnät i översiktsplan (boverket.se)

Energiplanen och den fysiska planeringen

Mark och vattenanvändning kopplat till energiförsörjning är av väsentlig betydelse för samhället och behöver därför beskrivas och redovisas ingående i översiktsplaner, detaljplaner och i övriga kommunala planeringsunderlag.

Energiplanering och översiktsplanering är två sammanlänkade och ömsesidigt beroende processer. De behöver fungera både var för sig och tillsammans, och de ska bedrivas kontinuerligt. Tillsammans hanterar de energifrågorna och säkerställer en säker och tillräcklig energiförsörjning för samhällets behov.

Energiplanen ger underlag för översiktsplanens ställningstaganden, till exempel om lokalisering och prioritering. Översiktsplanens avvägningar ger i sin tur återkoppling till energiplanen genom att tydliggöra genomförbarhet, konfliktytor, behov av kompletterande utredningar och alternativa lösningar.

Energiplanen är den process som tydliggör vilka behov som finns för att möta framtida energiefterfrågan. I energiplanen utförs analyser som beskriver framtida el- och energibehov, behov av energiinfrastruktur och om det finns skillnader i förutsättningar mellan olika delar av kommunen. Arbetet kan också utvecklas till att beskriva hur behoven påverkar mark- och vattenanvändningen, till exempel i form av ytanspråk. Dessa kan variera mellan olika delar av kommunen. När behoven uttrycks som ytanspråk blir de lättare att hantera i den översiktliga planeringen.

Översiktsplaneringen beskriver hur energibehoven ska tillgodoses. Det sker genom ställningstaganden om mark- och vattenanvändning. Energibehoven kan till exempel hanteras i en tematisk översiktsplan med fokus på energi. De åtgärder som förs in i översiktsplanen behöver också analyseras i energiplaneringen, så att konsekvenserna för energisystemet blir tydliga.

En central uppgift i översiktsplaneringen är att väga olika allmänna intressen mot varandra. Det innebär att energiförsörjningens behov ställs mot andra intressen och att lokala förutsättningar tas med i bedömningen.

Vanliga avvägningar är:

• lokalisering av elnät och anläggningar i relation till bebyggelseutveckling, tätortsnära mark, planerad exploatering och långsiktiga utvecklingsstråk.
• samexistens med natur och friluftsvärden, exempelvis påverkan på skyddade områden, ekologiska samband, landskapsbild och rekreationsmiljöer.
• hänsyn till jord- och skogsbruk samt andra näringar, där mark för energiproduktion eller infrastruktur kan konkurrera med produktionsmark och brukningsmönster.
• kulturmiljö och landskapsbild, där exempelvis höjd/utbredning, siktlinjer och upplevelsevärden kan behöva vägas mot energinytta.
• vattenrelaterade intressen, såsom dricksvattenresurser, skyfalls-/översvämningsrisk och behov av vattenområden, där energiinfrastruktur kan påverka eller påverkas av hydrologiska förhållanden.
• kapacitet och robusthet i energisystemet kontra markhushållning, där kommunen kan behöva prioritera ytor som ger störst systemnytta (till exempel nätförstärkning, flexibilitetslösningar, strategiska etableringslägen).

Den strategiska planeringen inom energiplaneringen och översiktsplaneringen följs av ett konkret genomförande. Det ligger utanför den strategiska nivån. I genomförandet tas mark- och vattenområden i anspråk utifrån energibehoven. Det kan handla om utbyggnad av elnät, utvecklad laddinfrastruktur, batterilager och ny elproduktion.

Klicka på illustrationen för att göra den större. Illustration: Energimyndigheten

Ett regionalt perspektiv

Energiomställningen kräver samarbete mellan och samagerande av flera aktörer. Energibehov och energisystem sträcker sig över kommungränser, vilket gör regional samverkan viktig.

Gemensamt arbete gör inte bara att det sker ett utbyte mellan olika organisationer utan ger också möjlighet att agera samlat. Det finns således ett mervärde med en regional förankring och involvering i frågor som rör kommunala behov av framtida produktion och distribution av energi. Vissa planer och analyser kan därför behöva tas fram på mellankommunal eller regional nivå, till exempel:

• el- och effektanalys,
• vind- och solbruksplan,
• vätgasstrategi,
• strategi för laddinfrastruktur.

Energiplanen och beredskapsplanering

Energiplanering och beredskapsplanering behöver samspela för att bidra till ett robust energisystem på kort sikt och en trygg och tillräcklig energiförsörjning på lång sikt. Energiplaneringen har främst ett långsiktigt perspektiv och fokuserar på hur energisystemet behöver utvecklas för att möta framtida behov av exempelvis kapacitet, robusthet och omställning. Beredskapsplaneringen fokuserar på att förebygga, hantera och begränsa konsekvenserna av störningar och avbrott i energiförsörjningen vid kriser och krig.

Energiförsörjning: Planering, utbildning och övning (mcf.se)

Genom att samordna energiplanen med kommunens risk- och sårbarhetsanalys (RSA) och andra beredskapsdokument får kommunen en samlad bild av energisystemets styrkor, svagheter och utvecklingsbehov. Det ger bättre underlag för att prioritera åtgärder och integrera totalförsvarets civila behov i den långsiktiga planeringen. För att ta till vara nyttan av båda processerna och minska dubbelarbete är det viktigt med en löpande dialog mellan energiplanerare och beredskapssamordnare. Samverkan bör ske genom hela planeringsprocessen och inte enbart i samband med remisser eller färdiga förslag.

Risk- och sårbarhetsanalyser kan ge viktiga underlag till energiplaneringen genom att belysa sårbarheter, brister och kritiska beroenden i energisystemet. Detta är viktiga inspel till energiplanens arbete med scenarier för utveckling av energisystemet och de ställningstaganden som görs i energiplanen för att visa hur en tryggenergiförsörjning kan säkerställas på kort och lång sikt. Samtidigt kan energiplaneringen bidra till beredskapsplaneringen genom att identifiera framtida behov, möjligheter och sårbarheter som kan påverka energiförsörjningen.