Energimyndigheten Energisystem och analys Samhällsbyggnad och energiplanering Vägledning för kommunal energiplanering Energisystemet Flexibelt och robust energisystem

Flexibelt och robust energisystem

Ett flexibelt energisystem är en viktig förutsättning för att möta ett ökat elbehov och stärka försörjningstryggheten. Kommunen kan skapa förutsättningar för ökad flexibilitet genom energiplanering, fysisk planering och samverkan med lokala aktörer.

Flexibilitet i energisystemet handlar om förmågan att balansera utbud och efterfrågan på energi på ett effektivt sätt. I energiplaneringen bör kommunen analysera vilka möjligheter som finns att öka flexibiliteten i det lokala energisystemet. Eftersom elsystemet kontinuerligt måste balansera produktion och användning är flexibilitet en viktig förutsättning för en stabil, hållbar och kostnadseffektiv energiförsörjning. Behovet av flexibilitet ökar när elanvändningen växer, en större andel av elproduktionen blir väderberoende och nya elintensiva verksamheter ansluts till elnäten.

Genom att använda befintliga resurser mer effektivt kan flexibilitetslösningar minska behovet av investeringar i ny energi- och nätinfrastruktur. Sådana lösningar kan ofta genomföras snabbare än utbyggnad av elnät eller annan energiinfrastruktur och därmed möjliggöra elektrifiering och energiomställning i närtid. De kan också skapa förutsättningar för nyetableringar och expansion av verksamheter i områden där kapaciteten i energisystemet är begränsad. Samtidigt skapar utvecklingen inom digitalisering och smart styrning nya möjligheter för fler aktörer att bidra till ett mer flexibelt energisystem.

Kommunen kan genom planering och samverkan med nätägare, energibolag, företag och andra lokala aktörer bidra till att skapa förutsättningar för att energianvändning, energiproduktion och energilagring samverkar för att balansera tillgång och efterfrågan på energi.

Flexibilitet i energisystemet

+
−

Efterfrågeflexibilitet

Efterfrågeflexibilitet innebär att elanvändare tillfälligt minskar, ökar eller flyttar sin elanvändning efter tillgång på el och kapacitet i elnätet. Det kan exempelvis ske genom smart styrning av byggnader och industriprocesser, tidsstyrd laddning av elfordon eller genom att elanvändare reagerar på prissignaler. Digitala system och energiledning gör det möjligt att automatiskt optimera energianvändningen och bidra till ett mer balanserat energisystem.

Exempel på vad kommunen kan göra:

  • Bistå nätägare i att identifiera områden där efterfrågeflexibilitet kan minska effekttoppar eller hantera lokal kapacitetsbrist i elnätet.
  • Kartlägga var det finns stora och flexibla elanvändare, exempelvis industriområden, större fastigheter, VA-anläggningar, ishallar och laddinfrastruktur, och synliggöra möjligheter med smart styrning och flexibel laddning för dessa företag.
  • Skapa förutsättningar för smarta energisystem, energilager och smart laddning vid planering av nya bostads- och verksamhetsområden.
  • Använda kommunala energibolag för att utveckla tjänster och lösningar som stärker flexibiliteten i elsystemet.
  • Skapa goda exempel genom att införa energistyrning och laststyrning i kommunens egna byggnader och verksamheter.
+
−

Flexibel elproduktion

Flexibilitet i energiproduktionen innebär att en produktionsanläggning kan öka, minska eller tidsförskjuta sin elproduktion efter behov i elsystemet. Det kan till exempel handla om planerbar produktion som vattenkraft, kraftvärme eller biokraft, men också om att styra och optimera småskalig produktion som solceller. Även lokala energisystem, såsom mikronät, kan bidra genom att samordna produktion och användning inom ett avgränsat område.

Exempel på vad kommunen kan göra:

  • Skapa förutsättningar för lokal energiproduktion genom fysisk planering och strategisk markanvändning.
  • Initiera och delta i pilotprojekt gällande flexibel elproduktion tillsammans med näringsliv, institut och akademi för att utveckla och synliggöra möjligheter för företag, fastighetsägare och energibolag.
  • Främja samordnade lokala energisystem, exempelvis energigemenskaper eller mikronät där produktion och användning kan optimeras.
+
−

Energilagring

Flexibilitet genom lagring innebär att energi tas emot vid en tidpunkt och återförs eller används vid en senare tidpunkt. Det kan handla om vattenmagasin, batterier, vätgas eller storskaliga lösningar som pumpkraft. Även värmelager i fjärrvärmesystem eller byggnader är viktiga, eftersom de gör det möjligt att skilja produktion och användning av energi i tid. Lagring bidrar därmed till att minska effekttoppar och öka systemets stabilitet.

Exempel på vad kommunen kan göra:

  • Planlägga mark avsedd för energilagring på strategiskt viktiga platser.
  • Uppmuntra eller premiera energilager i samband med etablering av laddinfrastruktur eller andra energirelaterade anläggningar.
  • Kartlägga lokala behov och förutsättningar för olika typer av energilagring samt synliggöra potentiella användningsområden.
  • Initiera samverkans- och pilotprojekt för att testa och utvärdera energilager i praktiken, exempelvis genom kommunala energi- eller fastighetsbolag.
  • Använda kommunala energi- och nätbolag för att utveckla och integrera lagringslösningar som kan bidra till lokal flexibilitet och stärkt nätkapacitet.
Senast uppdaterad: 2026-11-03