Energihushållning

Kommunen har enligt lagen om kommunal energiplanering ansvar för att främja hushållning med energi. Energihushållning handlar om att använda energi och andra resurser på ett långsiktigt hållbart och resurseffektivt sätt. Krav på energihushållning finns i miljöbalken och i plan- och bygglagen.

Miljöbalk (1998:808) (riksdagen.se)

Plan- och bygglag (2010:900) (riksdagen.se)

Energihushållning i energi- och samhällsplanering

Inom energiplanering och fysisk planering har kommunen flera verktyg för att främja energihushållning. Genom översiktsplanering, detaljplanering och annan samhällsplanering kan kommunen påverka hur mark och vatten används samt hur bebyggelse, verksamheter, infrastruktur och energisystem utvecklas över tid.

Särskilt i översiktsplaneringen kan kommunen väga samman behov av bostäder, näringslivsutveckling, transporter, energiförsörjning och andra allmänna intressen för att främja en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och andra resurser. Det kan bland annat handla om att lokalisera bebyggelse, verksamheter och energianläggningar på ett sätt som minskar resursanvändningen, främjar effektiva transporter och skapar förutsättningar för hållbara energilösningar.

God hushållning - PBL kunskapsbanken (boverket.se)

Exempel på vad kommunen kan göra

• Planera för en bebyggelsestruktur som minskar behovet av energi för transporter, uppvärmning och teknisk försörjning.
• Samordna planering av bebyggelse, verksamhetsområden och energiinfrastruktur för att möjliggöra resurseffektiva energilösningar.
• Analysera och sätt upp villkor för hur kommunen avser hushålla med den tillgång på effekt som finns, till exempel för att synliggöra konsekvenserna av nya elintensiva etableringar.

Energihushållning i verksamheter och organisationer

Kommunen har som tillsynsmyndighet en viktig roll i att främja energihushållning genom tillsyn enligt miljöbalken. Tillsynen kan bidra till att verksamhetsutövare arbetar systematiskt med energifrågor, skaffar kunskap om sin energianvändning och identifierar åtgärder för att minska energianvändningen och öka resurseffektiviteten. Genom tillsynen kan kommunen följa upp att verksamhetsutövare har kunskap om sin energianvändning och arbetar kontinuerligt med att förbättra energihushållningen.

Vägledning för tillsynsmyndigheter

Energihushållning (naturvardsverket.se)

Främja tillvaratagande av restflöden

Restflöden i form av exempelvis spillvärme, restgaser, biprodukter och andra energi- och materialströmmar kan bidra till ett mer resurseffektivt energisystem. Genom att ta tillvara resurser som annars skulle gå förlorade kan behovet av ny energitillförsel minska samtidigt som energi- och resurseffektiviteten ökar.

Kommunen har sällan rådighet över restflödena men kan genom energiplanering, fysisk planering och samverkan skapa förutsättningar för att de nyttiggörs. Möjligheten att använda exempelvis spillvärme beror ofta på avståndet mellan den verksamhet som genererar restflödet och den verksamhet som kan använda det. Lokalisering av bebyggelse, verksamhetsområden, energianläggningar och fjärrvärmeinfrastruktur kan därför vara avgörande för om resurserna kan tas tillvara.

Exempel på vad kommunen kan göra

• Analysera tillgången till och förutsättningarna för att använda restflöden exempelvis spillvärme och restgaser
• Genomföra geografiska analyser för att identifiera områden där restvärme eller andra restflöden kan nyttiggöras
• Beakta tillgång till restflöden vid planering av nya verksamhetsområden, industrietableringar och bebyggelseutveckling
• Samverka med företag, energibolag, fastighetsägare, andra aktörer och kommuner som har erfarenhet av att tillvarata restflöden för att identifiera möjliga samarbeten och ta del av lärdomar
• Främja industriell och urban symbios där olika verksamheter kan dra nytta av varandras energi- och materialflöden
• Bedöma långsiktigheten i tillgången till restflöden innan investeringar eller samhällsplanering baseras på dem
• Integrera kunskap om restflöden i energiplaneringen och andra strategiska planeringsunderlag.