Process

Processen börjar med att kommunen bedömer om den nuvarande energiplanen fortfarande är aktuell eller behöver revideras. I det ingår att ta hänsyn till förändrade förutsättningar, till exempel utveckling inom energiomställning, brist på elkapacitet, nya industrietableringar eller förändringar i lagstiftning och säkerhetsläge. Kommunen analyserar energitillgång, effektbalans samt hur robust energisystemet är. Resultatet blir ett politiskt beslut om att ta fram en ny plan eller uppdatera den befintliga.

Därefter bygger kommunen upp en gemensam kunskapsbas om energisystemet genom en nulägesanalys. Analysen omfattar bland annat energiproduktion, överföringskapacitet, energianvändning inom olika sektorer och systemets sårbarheter. Särskild hänsyn tas till det lokala och regionala sammanhanget, samhällsviktiga verksamheter och näringslivets behov. Arbetet resulterar i en nulägesbild och identifierade brister i energiförsörjningen.

I nästa steg analyserar kommunen framtida behov och tar fram olika scenarier. Det handlar om att förstå hur energibehovet kan förändras, till exempel vid befolkningstillväxt, elektrifiering, nya etableringar eller annan utveckling som påverkar det framtida energisystemet. Här identifieras även målkonflikter, till exempel mellan energiproduktion och andra markintressen.

Resultatet blir ett fåtal tydliga framtidsbilder som ger underlag för strategiska vägval. Om energiplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan omfattas den av krav på att göra en strategisk miljöbedömning.

Utifrån nulägesanalys och framtidsbehov formulerar kommunen mål, strategier och ställningstaganden för energiförsörjningen. Målen ska visa hur kommunen ska säkerställa en trygg, tillräcklig och hållbar tillgång till energi. Kommunen tar också ställning till exempelvis utbyggnad av elinfrastruktur, lokalisering av anläggningar och samverkan med andra aktörer. Detta blir ett strategiskt ramverk som kan användas i planering och beslut.

Förslaget till energiplan skickas sedan på samråd. Syftet är att pröva planen mot andra intressen och förankra den hos berörda aktörer, som energibolag, myndigheter och näringsliv. Om energiplanen tas fram som en del av kommunens översiktsplan sker processen inom ramen för plan- och bygglagens process för hur en översiktsplan tas fram. Efter samrådet görs avvägningar och planen revideras vid behov.

När planen är färdig beslutas den av kommunfullmäktige. Då får den en tydlig politisk förankring och kopplas till andra viktiga styrdokument, till exempel översiktsplan, klimatstrategi, näringslivsstrategi och arbete med krisberedskap.

Därefter handlar arbetet om att genomföra planen och använda den i praktiken. Energiplanen ska vara utformad så att den är ett stöd i fysisk planering, fungera i dialog med nätägare, vägleda vid prioritering av investeringar och i olika etableringsärenden.

Slutligen följer kommunen upp planen och ser till att den hålls aktuell. Uppföljningen omfattar till exempel nyckeltal, måluppfyllelse och erfarenheter från störningar i energisystemet. Vid behov revideras planen, antingen löpande eller genom en ny aktualitetsbedömning.

Återrapportering av mål och uppföljning bör ske till kommunfullmäktige, som beslutar energiplanen i enlighet med lagen. Uppföljning bör göras årligen och kan redovisas i miljöbokslut eller årsredovisning. Energiplanens aktualitet kan med fördel behandlas i samband med kommunens planeringsstrategi.