Energieffektivisering

Potentialen för effektivare energianvändning i byggnader är ofta stor. För att identifiera var potentialen finns är det viktigt att ha ett systematiskt och strukturerat arbete som bygger på en god kunskap om verksamheten genom exempelvis energideklarationer och energikartläggningar. Att kontinuerligt mäta och följa upp energianvändningen, inte bara kostnaden för energi, krävs för att veta att rätt åtgärder görs på rätt plats och att de får önskad effekt. Beroende på uppvärmningsform ser möjligheterna för energieffektivisering olika ut.

Flera kommuner äger inte själva byggnaderna de är verksamma i och har därmed inte rådighet över byggnadernas tekniska installationer. För att genomföra åtgärder relaterade till själva byggnaden och dess tekniska system krävs ett gott samarbete med fastighetsägaren.

Mycket kunskap finns om energieffektivisering i bebyggelsen. Vi har samlat länkar till Energimyndighetens beställarnätverk för flerbostadshus, lokaler och småhus.

Nätverk och beställargrupper

Inrikes transporter står för ungefär en fjärdedel av den slutliga energianvändningen i Sverige. Genom att exempelvis samordna energiplaneringen med översiktsplaneringen och regionens kollektivtrafik finns möjligheter att påverka utvecklingen mot ett transporteffektivt samhälle, vilket bidrar till god energieffektivitet.

Transport och mobilitet

Den kommunala energi- och klimatrådgivningen finns i de flesta kommuner och riktar sig till hushåll, små- och medelstora företag samt organisationer. För hushåll finns också en vägledning att läsa.

Effektiv energianvändning för hushåll

Genom att lyfta energihushållningsfrågan i miljötillsynen hos både de kommunala verksamheterna, företag och kommunala/privata fastighetsägare kan kommunen göra stor skillnad. För att energieffektivisera och hushålla med energi behöver verksamheterna skaffa sig kunskap och arbeta systematiskt och strukturerat med energifrågorna. Tillsynen kan stötta och ställa krav så att arbetet kommer i gång.

Tillsynsvägledning för energihushållning, Naturvårdsverket

På våra sidor om energieffektivisering för företag finns information om energikartläggningar och branschvisa vägledningar om energieffektivisering. Tipsa gärna företag om dem.

Energikartläggning

Energi- och klimatrådgivarna och miljötillsynen kan också samverka för att nå ut till ett större antal verksamheter. Även kommunens näringslivsutvecklare kan medverka och bjuda in till företagsträffar med energieffektiviseringsfokus. Eftersom energieffektivisering ofta innebär ekonomiska fördelar brukar det vara uppskattat.

Direktivet om byggnaders energiprestanda

Den 28 maj trädde EU:s reviderade direktiv om byggnaders energiprestanda i kraft. Några av de viktigaste punkterna kopplat till kommunal energiplanering är:

• Offentliga aktörer ska årligen renovera 3 % av beståndet till nollutsläppsbyggnad eller nära-noll-energi-byggnad.
• 2050 ska alla byggnader vara nollutsläppsbyggnader.
• Energirenoveringskrav införs där de sämsta lokalbyggnaderna ska renoveras för att uppnå bättre energiprestanda. För bostadshus gäller att medeltalet för primärenergianvändningen i bostadshus ska minska.
• Medlemsstaterna ska säkerställa utbyggnaden av lämpliga solenergiinstallationer, om det är tekniskt lämpligt och ekonomiskt och funktionellt genomförbart, offentliga byggnader ska gå före.

Energiplanering i kommuner inkluderar också sekundära energi- och materialflöden. Det kan vara svårt för kommunen att ensam påverka tillvaratagandet av sådana flöden men det finns olika sätt att arbeta med frågan så att energi- och resurseffektiviteten i kommunen ökar. Att föra dialog och samverka med olika aktörer är nödvändigt för att lyckas. Området har också en tydlig koppling till fysisk planering eftersom en väl genomtänkt lokalisering av olika verksamheter är en förutsättning.

Stegvisa åtgärder för energiplanering av restflöden:

1. Inventera och kartlägg processflöden genom dialog med industriföretag och kommunala verksamheter.
2. Utvärdera tillgängligheten och potentialen hos de identifierade restflödena. Det kan innefatta bedömning av mängd, kvalitet och kontinuitet av dessa resurser. Bedöm sedan med vilka metoder de kan utnyttjas.
3. Engagera och kommunicera med lokala företag, industrier och andra intressenter för att förstå deras processer och behov. Främja samarbete mellan olika sektorer för att hitta gemensamma lösningar.
4. Utveckla riktlinjer för att underlätta och stödja implementeringen av metoder för att utnyttja restflöden.
5. Implementera system för övervakning och utvärdering av resultaten av tillvaratagandet av restflöden.
6. Utbilda kommuninvånare, företag och beslutsfattare om fördelarna med och metoder för tillvaratagande av restflöden.

Genom att integrera dessa steg och överväganden i processen för energiplanering kan en kommun skapa en robust och hållbar strategi för att tillvarata restflöden och främja en mer hållbar och energieffektiv samhällsutveckling. Kommunen bör i dialog med industriföretaget eller energibolaget bedöma långsiktigheten i tillgången till restflödet innan man planerar utifrån denna tillgång.

En geografisk analys kan med fördel göras för att illustrera områden med tillgång till restvärme. Det kan fungera som underlag för avvägning om lämplig lokalisering av utbyggnadsområden för att dra nytta av restvärmen.