Energigemenskaper för ett mer robust energisystem

Energigemenskaper är inte bara en del av lösningen på dagens energibehov utan också en viktig byggsten för ett mer robust och hållbart energisystem, där fler kan bidra och dra nytta av den gemensamma utvecklingen.

Byggnader vid en hamn med småbåtar och lägenhetshus.

Foto: Johnér

En av de viktigaste fördelarna med energigemenskaper är potentialen att öka delaktigheten hos olika aktörer. Att få fler aktörer involverade i produktionen och användningen av energi ökar möjligheterna till lokal utveckling och till att stärka energisystemet.

Dessutom kan energigemenskaper bidra till att stärka beredskapsförmågan och minska sårbarheten för externa störningar. Men det finns fortfarande utmaningar med att bilda och bedriva energigemenskaper. Energimyndigheten arbetar för att främja bildandet av energigemenskaper.

Vad är en energigemenskap?

En energigemenskap är en sammanslutning av hushåll, företag eller organisationer som tillsammans producerar, delar, lagrar och använder energi lokalt.

Stöd- och informationssatsning ska undanröja hinder

Energimyndigheten vill främja bildandet av energigemenskaper och satsar därför på att ta fram mer kunskap om vilka nyttor och utmaningar energigemenskaper kan ha, både för enskilda aktörer och för energisystemet i stort. De projekt som får stöd i vår utlysning Energigemenskaper och energidelning involveras i ett gemensamt utvecklingsarbete.

19 projekt får stöd för att utveckla energigemenskaper

Det finns ett växande intresse av att bilda och driva energigemenskaper i Sverige. Energimyndigheten kommer därför att parallellt med det gemensamma utvecklingsarbetet samla och förmedla kunskap för att möta detta.

Seminarieserie – öppet för alla

Välkommen att delta på ett frukostwebbinarium om vilka grupper som har möjlighet att engagera sig i energigemenskaper

Datum: Torsdag 5 november
Tid: 08.15-08.55
Plats: Digitalt via Teams

Agenda

Uppsala universitet har tittat på vad som tycks göra det lätt eller svårt för olika samhällsgrupper att starta energigemenskaper. Och även på hur energigemenskaper tycks kunna, eller inte kunna, bidra till social rättvisa i energiomställningen. Medverkande: Klas Palm och Cristina Ghita, Uppsala universitet
I Malmö utforskar vi hur hyresgäster och andra medborgare kan ha centrala roller i energigemenskaper för att främja en rättvis och inkluderande energiomställning i staden. Hur kan man hitta samarbeten med fastighetsägare, och med vilka former kan medborgare få värde och inkluderas? Medverkande: Alice Petersson från Miljöförvaltningen i Malmö, Britt Juergensen från Idéburen Utveckling och Martin Warneryd från RISE

Till anmälan

Anmäl dig senast 4 november.

Begreppet energigemenskap introducerades i EU som ett av flera verktyg i direktiven i Ren energipaketet med syfte att fasa ut fossila bränslen och öka EU:s och enskilda länders robusthet.

Gemensam produktion och användning av energi har funnits länge i många länder i Europa men i och med det nya paketet introducerades energigemenskap som en ny organisationsform på energimarknaden.

Det finns två typer av energigemenskaper, en med fokus på att främja förnybar energi som innefattar både el, värme och kyla, samt en med fokus på att öka medborgares engagemang som enbart har fokus på el.

Medborgarenergigemenskaper definieras i elmarknadsdirektivet och energigemenskaper för förnybar energi definieras i förnybarhetsdirektivet.

EU-direktiv och förordningar (ei.se)

Energimyndigheten hade under 2024 ett uppdrag av regeringen att utreda förutsättningarna för att bilda och bedriva energigemenskaper och vid behov föreslå ytterligare insatser för att främja sådana gemenskaper.

I rapporten ”Energigemenskaper - förutsättningar och förslag på främjandeinsats” finns följande förslag för att vidareutveckla arbetet:

En definition på energigemenskaper föreslås införas.
Energimarknadsinspektionen föreslås få i uppdrag att verka för att nyttor som energigemenskaper kan ge ska speglas i nättariffen.
Energimyndigheten och Energimarknadsinspektionen föreslås få ett gemensamt uppdrag att ta fram stöd i form av godkända ”typfall” som visar hur delning kan främjas i energigemenskaper.

Bostäder och andra fastigheter står i centrum för en stor del av energigemenskapernas utveckling där ny elproduktion kan ske på eller i anslutning till fastigheterna, som också har goda förutsättningar för att balansera både el- och energisystemet. Energigemenskaper infördes 2018 i europeisk lagstiftning för att möjliggöra för mer förnybar energiproduktion och för ännu fler att engagera sig

Regeringsuppdraget redovisades till regeringen den 2 september 2024.

Rapport: Energigemenskaper - förutsättningar och förslag på främjandeinsats

Frågor och svar

Här hittar du svar på vanliga frågor om energigemenskaper.