Elsystemet och elmarknaden

Sverige har god tillgång till fossilfri el. Nästan all el som produceras är fossilfri och kommer från flera olika energikällor. 

Elmarknaden är en del av den europeiska marknaden, vilket innebär att elpriset påverkas av faktorer både inom Sverige och i andra länder. Priset styrs av utbud, efterfrågan och möjligheten att överföra el i näten.

Elproduktion i Sverige

Elen vi producerar i Sverige kommer från flera olika energikällor. Vattenkraft och kärnkraft står för den största delen och vindkraft och biokraft kommer därefter. Solkraft bidrar med en liten men växande andel. Mindre än två procent kommer från fossila bränslen, främst från avfallsförbränning och rester från stålindustrin.

Produktionsanläggningar finns i hela landet. Vattenkraft och vindkraft är vanligast i norr, medan kärnkraft finns i mellersta Sverige. Den geografiska spridningen är positiv för både drift och beredskap.

Elnätets uppbyggnad

Elnätet består dels av transmissionsnät, (även kallat stamnät), dels av distributionsnät. Distributionsnätet kan i sin tur är delas upp i region- och lokalnät. Det måste hela tiden vara balans i elsystemet mellan användning och produktion av el.

Svenska kraftnät ansvarar för driften av transmissionsnätet.

Kontrollrummet (svk.se)

Det svenska transmissionsnätet är i grunden byggt för att distribuera el från norra Sverige, där mycket el produceras, till södra där den används mest. Idag ser både produktion och användning annorlunda ut och systemet behöver kunna hantera nya behov. Hur mycket el som behöver överföras varierar från timme till timme och mellan olika årstider. Samtidigt kan förutsättningarna för att överföra el förändras.

Elöverföringens kapacitet i elnätet

Elnätet har en teknisk maxgräns för hur mycket el som kan överföras. Den gränsen är inte alltid densamma. Den påverkas till exempel av om nätet är helt eller om det pågår underhåll, av temperatur, av riktning på elflödet och av balansen mellan produktion och konsumtion.

Svenska kraftnät bedömer hur mycket el som kan överföras vid varje tillfälle, utifrån de tekniska och praktiska förutsättningarna. Den kapaciteten görs sedan tillgänglig för marknaden via elbörserna.

Import och export gör elsystemet starkare

För att elsystemet ska fungera stabilt och hållbart behöver vi både importera och exportera el, det är viktigt för att vi ska ha hög leveranssäkerhet. El överförs hela tiden, både inom Sverige och mellan Sverige och andra europeiska länder.

Risken för störningar och avbrott minskar när vi kan både importera och exportera el, både här i Sverige och i våra grannländer. Sverige har handlat med el över gränserna under lång tid. Flera av våra elförbindelser med andra länder byggdes redan innan elmarknaden avreglerades 1996.

Sveriges elområden

Sedan 2011 är Sverige uppdelat i fyra elområden. Svenska kraftnät gjorde uppdelningen för att bättre kunna hantera begränsningar i överföringen av el till andra delar av Europa. Vi har från norr till söder:

  • SE1 – Luleå
  • SE2 – Sundsvall
  • SE3 – Stockholm
  • SE4 – Malmö

Indelningen gör det tydligt var det finns behov av att förstärka nätet eller öka produktionen.

Den europeiska elmarknaden är också indelad i elområden. Vissa länder, som Sverige, har flera elområden. Men oftast är ett land ett enda elområde.

Bild: Energimyndigheten.
Klicka på bilden för att förstora den.

+

Elpriset bestäms på elmarknaden

Elpriset i varje område bestäms på elmarknaden. Det påverkas av hur mycket el som finns tillgängligt (utbud) och hur mycket som efterfrågas samt hur mycket el som kan överföras mellan områdena. Om det finns begränsningar i överföringen, så kallade flaskhalsar, kan priset skilja sig mellan olika elområden. Om det inte finns begränsningar i överföringen mellan två områden blir priset detsamma i båda.

+

Flaskhalsintäkter

När överföringskapaciteten är begränsad uppstår prisskillnader mellan elområden. Mellanskillnaden blir en intäkt för Svenska kraftnät, så kallade flaskhalsintäkter. Det finns regler som avgör hur de intäkterna får användas. Först och främst används de för att stärka elnätet och överföringskapaciteten. Men de kan även gå till att sänka nättariffer eller ge stöd till elanvändare.

+

Ny metod för kapacitetsberäkningar

Sedan 29 oktober 2024 används en ny metod för att beräkna hur mycket el som kan överföras i det nordiska elnätet. Den kallas flödesbaserad kapacitetsberäkning och gör det möjligt att överföra mer el på ett driftsäkert sätt.

Kapacitetsberäkning (svk.se)

+

Kort om elmarknaden

Den svenska elmarknaden är en del av den gemensamma europeiska marknaden. Elpriset påverkas av många faktorer, både i Sverige och i andra länder. Det handlar om utbud (produktion), efterfrågan (användning) och överföringskapaciteten i elnäten.

Prissättningen sker enligt marginalprissättning. Priset sätts där utbud och efterfrågan möts. Den billigaste produktionen eller de lägsta buden används först. Den produktion som behövs för att täcka den sista delen av efterfrågan bestämmer priset. Kraftslag med lägst rörliga kostnader är solkraft och vindkraft, därefter vattenkraft och befintlig kärnkraft. Gasturbiner har högre kostnader.

Exempel:

  • Vid kyla ökar efterfrågan, vilket kan leda till högre priser.
  • Vid blåst ökar vindkraftsproduktionen, vilket kan ge lägre eller negativa priser.
+

Olika marknader och bilaterala avtal

Elmarknaden består av flera delmarknader:

  • Dagen före-marknaden
  • Intradagsmarknaden
  • Balansmarknaden

El kan handlas på olika börser. Vilken börs som används beror på vilka produkter och tjänster som erbjuds och nära det är leverans. Mer information om de olika marknaderna hittar du hos Svenska kraftnät.

Om elmarknaden (svk.se)

Utöver den fysiska marknaden finns en finansiell prissäkringsmarknad. Där kan aktörer säkra priser för framtiden.

Från och med 30 september 2025 fastställs priset på dagen före-marknaden var 15:e minut i stället för varje timme. Förändringen ger tydligare prissignaler eftersom balansen mellan utbud och efterfrågan justeras oftare.

El kan också handlas bilateralt, alltså direkt mellan två parter. Då kan avtalen skräddarsys efter aktörernas behov och se olika ut. Löptiden för avtalen varierar, men kan ofta sträcka sig över flera år.

+

Slutkundernas pris

Som elkonsument behöver du två avtal; ett för elhandel och ett för elnätet. Elhandeln är konkurrensutsatt, vilket betyder att du kan välja mellan olika leverantörer och avtal. Elnätet är däremot ett naturligt monopol. Du måste använda det företag som äger nätet där du bor.

Din elkostnad består av tre delar:

  • Kostnaden för elen du köper, det vill säga elen du använder
  • Nätavgifter för transporten av el
  • Energiskatt, moms och avgifter

Senast 1 januari 2027 ska alla elnätsbolag införa nättariffer enligt Energimarknadsinspektionens föreskrifter (EIFS 2022:1).

En nättariff ska innehålla en:

  • fast avgift
  • energiavgift (rörliga kostnader)
  • kundspecifik avgift som speglar nätföretagets kostnader för dig
  • effektavgift, som är ny för många kunder

Effektavgiften baseras på hur mycket el du använder. Hur det bestäms kan variera mellan de olika elbolagen. Det kan bestämmas genom den högsta timmedeleffekten eller ett medelvärde. Ju jämnare elanvändning, desto lägre effektavgift. Läs mer hos Energimarknadsinspektionen.

Effektavgifter (ei.se)

När du väljer elhandelsavtal är det bra att fundera på hur mycket du vill påverkas av marknadens prisutveckling.

Det finns två huvudtyper:

  • Fastprisavtal – du betalar ett förutbestämt pris
  • Rörliga avtal – du följer marknaden i olika grad

Rörliga avtal kan baseras på ett medelvärde över en period (till exempel en månad) eller på timpris (eller kvartspris). Med timpris kan du påverka kostnaden mer genom att styra din elanvändning.

Du kan jämföra avtal:

Jämför och hitta elavtal som passar dig! (elpriskollen.se)

Det är också bra att ta kontakt med ditt elhandelsbolag för att få detaljerad information om vilka avtal de erbjuder.

Nuläget på elmarknaden

I marknadsrapporten för elmarknaden sammanfattas läget på elmarknaden och beskriver de fundamentala faktorer som bestämmer utvecklingen av elpriset.

Marknadsrapporten publiceras en gång i månaden.

Prenumerera på elmarknadsrapporten