Direktivet för byggnaders energiprestanda
Direktivet styr utvecklingen av EU:s byggnadsbestånd mot högre energieffektivitet och lägre klimatutsläpp. Boverket är ansvarig myndighet i Sverige för genomförandet av direktivet medan Energimyndigheten bidrar med expertkunskap inom energifrågor.
Inom EU står byggnader för 40 procent av slutanvändningen av energi och för 36 procent av energirelaterade utsläpp av växthusgaser. En omfattande förbättring av byggnaders energieffektivitet i hela Unionen är nödvändig för att EU ska uppnå sina klimatmål och klara omställningen av energisystemet.
Direktivet om byggnaders energiprestanda är den huvudsakliga rättsakten på EU-nivå för att åstadkomma ett mer effektivt och klimatsmart byggnadsbestånd och direktivet innehåller en rad åtgärder för att driva på energieffektiviseringen.
Det innehåller även regler för att minska klimatutsläpp från materialanvändning och för att öka installationen av förnybar energiproduktion och laddinfrastruktur i byggnader.
Direktivet förkortas vanligen EPBD efter den engelska titeln Energy Performance of Buildings Directive.
Direktivet kräver bland annat att:
- Hela Unionens byggnadsbestånd ska vara mycket energieffektivt och fossilfritt år 2050. Detta är det övergripande målet.
- Medlemsstater ska ta fram en nationell byggnadsrenoveringsplan som beskriver delmål och åtgärder för att uppnå det övergripande målet.
- Medlemsstater ska avsevärt förbättra energieffektiviteten i det befintliga byggnadsbeståndet genom renovering av de byggnader som har sämst energiprestanda idag.
- Från år 2030 ska alla nya byggnader uppfylla kriterierna för nollutsläppsbyggnader. För offentligt ägda byggnader gäller detta från år 2028. En nollutsläppsbyggnad är en byggnad med mycket hög energiprestanda.
- Medlemsstater ska uppdatera systemet med energideklarationer bland annat genom att justera nivåerna för olika energiklasser och införa en energiklass som motsvarar nollutsläppsbyggnader.
- Medlemsstater ska fastställa minimikrav för energiprestanda för befintliga lokalbyggnader, alltså byggnader som inte är bostäder. Detta innebär tvingande krav att renovera de lokalbyggnader som har sämst energiprestanda.
- För bostäder ska medlemsstaterna säkerställa en viss genomsnittlig minskning av energianvändningen i det befintliga beståndet, men utan att nödvändigtvis införa minimikrav för enskilda byggnader.
- Nya byggnader ska konstrueras för att skapa goda förutsättningar för installation av solenergiproduktion.
- Det ställs krav om minsta antal laddpunkter och förinstallerade laddningskablar i byggnader.
Hur ska direktivet genomföras?
Boverket ansvarar för att föreslå nödvändiga lagändringar för att införa kraven från EPBD i svenska lagar och regler. Du kan läsa mer om detta på Boverkets webbplats.
Direktiv för byggnaders energiprestanda (boverket.se)
Regeringen ska lämna in den nationella byggnadsrenoveringsplanen till EU-kommissionen senast 31 december 2026. Boverket och Energimyndigheten har fått i uppdrag att ta fram underlag till planen.
Om direktivet
En omarbetad version av EPBD trädde i kraft i maj 2024, och ska vara en del av medlemsstaternas lagstiftning sedan maj 2026.
Direktiv 2024/1275 (eur-lex.europa.eu)
Bakgrund
EPBD antogs i sin ursprungliga form 2010 och ändrades 2018. 2024 genomfördes en så kallad omarbetning av direktivet eftersom ändringarna var många och omfattande.
Uppdrag
